Kött

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då dessa skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kött.

Svenskt nötkött kommer både från mjölkkor och deras kalvar samt från kor som föds upp enbart för köttproduktion, ungefär hälften av varje. Hondjur och stutar betar ute under sommaren enligt djurskyddslagstiftningen. Ungtjurar från mjölkbesättningar föds året runt och föds ofta upp inomhus. Köttkalvar föds främst på våren och går ute med sin mamma under sin första sommar.

Vallfoder utgör grunden i den svenska nötköttsproduktionen och de allra flesta nötkreatur utfodras idag med ensilage. För att uppfylla djurens näringsbehov kompletteras vallfodret i många fall av kraftfoder i form av spannmål och oljeväxter. Spannmål är oftast korn, vete och havre. De oljeväxter som främst används som djurfoder i Sverige är raps, rybs och soja. Vallfoder, spannmål, raps och rybs odlas i stor utsträckning i Sverige medan soja till stor del importeras.

Svensk grisuppfödning har världens hårdaste djurskyddslagar och många fördelar jämfört med andra länder. Men den svenska grisen får vanligtvis aldrig gå utomhus. Grisar slaktas när de är ungefär ett halvår och de väger då 100 kg. Grisar äter spannmål och baljväxter, men kan även äta biprodukter från etanol- och livsmedelsindustrin såsom vassle, drank och bröd. 

Det mesta av det svenska lammköttet kommer från djur som är mellan sex månader och ett år gamla. Tidigare slaktades de flesta lammen under hösten, men tack vare en mer planerad produktion finns det numera svenskt lammkött tillgängligt året runt.  

Griskött är det köttslag vi svenskar äter mest av, nästan lika stor är konsumtionen av nötkött. Gris- och nötköttet som konsumeras i Sverige, kommer till stor del från Sverige, drygt 80 procent för griskött och nästan 60 procent för nötkött. Konsumtionen av lamm är inte så stor och där är andelen importerat kött mycket större, endast 25 procent är svenskt. 

Sverige importerar främst kött från EU. Nötkött främst från Irland, Nederländerna, Tyskland och Italien. Griskött från Tyskland, Danmark, Polen och Spanien och lammkött främst från Irland, Nya Zeeland, Nederländerna och Tyskland. 

Ursprunget för det kött som konsumeras i Sverige skulle kunna ändras över tid. Världens främsta nötköttsexportörer är USA, Brasilien, EU och Kina. Griskött exporteras till stor del av Kina, EU, USA, Brasilien och Ryssland. De största exportörerna av lammkött är Australien, Nya Zeeland, Spanien och Storbritannien.

Soja är framför allt den vara som importeras till djurfoder och omkring 240 000 ton soja importeras årligen varav hälften kommer från Brasilien.

Globala händelser 2020–2024
Flera globala händelser under åren 2020–2024 har påverkat leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter och haft utbredda konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och urfolk utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört.

Covid-19 medförde förhöjda risker för arbetstagare världen över, i synnerhet för sårbara grupper som migrantarbetare. Arbetare i globala leveranskedjor har utsatts för bland annat arbetsbrist och där med minskade löner och förlorade försörjningsmöjligheter, begränsad rörelsefrihet, upphävande av kollektivavtal och uteblivna löneökningar. Även om de flesta konsekvenser av Covid-19 nu är över är det en period att dra lärdomar från och risker från denna period bör beaktas om en ny pandemi skulle inträffa.

Ökad migration har lett till att fler migranter och flyktingar riskerar att utnyttjas som billig arbetskraft i leverantörsled, ofta under osäkra anställningsförhållanden och med risk för kränkningar av deras rättigheter. Bristande kunskap om arbetslagstiftning, språkliga hinder och osäkra uppehållstillstånd gör dem särskilt sårbara. Även minoriteter och urfolk utsätts för liknande risker, särskilt inom industrier där arbetsvillkoren redan är svaga.

Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland har tvingat aktörer inom råvarusektorn, bearbetning och tillverkning att söka alternativa leverantörer. Detta kan leda till en förändrad riskbild och minskad transparens i de nya leveranskedjorna. Genom att klicka på Ryssland kan du läsa mer om dessa sanktioner.

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som kräver att företag tillämpar tillbörlig aktsamhet i sina leveranskedjor. Det innebär att företag måste identifiera, prioritera och åtgärda risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både inom egen verksamhet och bland sina leverantörer. Syftet är att stärka företagens ansvar för hållbarhet och transparens genom att säkerställa att risker förebyggs och hanteras i hela leveranskedjan.

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom köttindustrin bedöms sammantaget som medelhöga givet att en betydande del av den svenska köttkonsumtionen produceras i Sverige. I leveranskedjans första steg finns dock förhöjda risker i förhållande till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning i länder utanför Sverige. Särskilt avseende potentiell överanvändning av antibiotika som utgör ett hot mot människors hälsa globalt sett. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte det sista steget i leveranskedjan då det där saknas tillräcklig information om specifika risker.

Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser. 

Omkring 75 procent av all världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin. Syftet är inte bara att bota sjukdomar utan också att förebygga sjukdomar och att stimulera tillväxt. Antibiotikaresistens är ett globalt växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande för människor och djur, som mer omfattande utredningar och behandlingar, längre rehabilitering och kvarvarande problem. Det blir också en ökad kostnad för samhället genom ökade och mer omfattande vårdtider, sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Användning av antibiotika är reglerad i lag och minskar i hela EU och Sverige har i många år varit det land i EU med minst användning av antibiotika. Finland kommer på andra plats i den rankingen, Danmark och Nederländerna använder drygt tre gånger så mycket antibiotika, medan Tyskland använder nästan sju gånger så mycket. 

Den storskaliga produktionen av soja, framför allt i Sydamerika har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Ofta är det urfolk som tidigare använt marken, och dessa trängs undan alltmer, ibland med blodiga konflikter som följd.   

En rapport berättar om våldsamma olagliga avhysningar av urfolk från deras marker i Paraguay med hjälp av beväpnad polis. Under avhysningen brändes bostäder och tempel ned. Enligt rapporten går övergreppen att koppla till några av Europas största återförsäljare av kött. 

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom köttindustrin bedöms sammantaget som medelhöga, givet att en betydande del av den svenska köttkonsumtionen produceras i Sverige. I leveranskedjans första steg finns dock förhöjda risker vid odling av soja för foderframställning, och till djurhållning i länder utanför Sverige. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av arbetares rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte det sista steget i leveranskedjan då det saknas information för bedömning.

Nästan hälften av alla dokumenterade fall av tvångsarbete i Brasilien har koppling till boskapsuppfödning. Arbetare utsätts för förnedrande och hälsofarliga arbetsvillkor med hot och våld, utan lön. Även gårdar listade för tvångsarbete har kunnat exportera till EU.

Det finns även rapporter om att tvångsarbete kan förekomma på Brasiliens sojaodlingar.  

Det finns inga rapporter om barnarbete på sojaodlingar specifikt, men över 600 000 barn mellan fem och 14 år arbetar i Brasilien, vilket indikerar att det finns risker.

70 procent av de 160 miljoner barn som arbetar globalt, arbetar inom jordbrukssektorn. En grundläggande orsak till barnarbete är fattigdom, och de låga lönerna, där många arbetare tjänar långt under en levnadslön.  

Över 80 procent av global handel sker med fartygsfrakt, vilket innefattar både risk för brott mot arbetares rättigheter och risker för miljön. Arbetare på fartyg lever och arbetar i en isolerad miljö och är helt under kontroll av sin arbetsgivare, rederi eller agent under hela kontraktstiden. Detta gör dem sårbara för exploatering. Övervakningen av arbetsvillkor av hamnmyndigheter är begränsad, och minimilönerna för sjömän är mycket låga.   Många av arbetarna på fartyg är lågutbildade och migrantarbetare och osäkra anställningsvillkor är vanliga. Det finns också rapporter om människohandel, påtvingad övertid och innehållna löner. 

Arbetsförhållandena på sojaodlingar varierar beroende på lokala förhållanden. I Brasilien, en av världens största sojaproducenter, finns både positiva och negativa exempel på arbetsmiljö. Vissa större företag har implementerat förbättrade arbetsvillkor för sina anställda. För att attrahera arbetskraft i en region med låg arbetslöshet erbjuds löner som ligger högt över den lagstadgade minimilönen för de minst kvalificerade jobben. Dessutom tillhandahåller företaget bostäder till en symbolisk hyra och erbjuder faciliteter som restauranger med gratis måltider, affärer, vårdcentraler, kyrkor och skolor för de anställdas familjer. Men Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar arbetstagarnas hälsa med bland annat andningsproblem och lunginflammationer som följd. Generellt är arbetstagarnas rättigheter dåliga i Brasilien, särskilt sedan arbetslagstiftningsreformen 2017. Bland annat tillåter reformen mer flexibla arbetstider, minskade restriktionerna för deltidsarbete och förenklade uppsägningsförfaranden. Sammantaget har detta minskat skyddet för arbetstagare, medan arbetsgivare har fått större frihet att definiera avtalsregler och ersättning. 

Jordbruk kan vara en farlig arbetsplats med många olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Inom jordbruket i Sverige dör i genomsnitt fem personer årligen i arbetsolyckor. Vanliga olyckor är fallolyckor på grund av halt underlag. En annan att bli sparkad eller stångad och en tredje att bli klämd eller fastna i någon maskin. Inom jordbruket förekommer miljöer med höga dammhalter, såväl vid fältarbeten som vid inomgårdsarbeten. Inom animalieproduktionen utgör damm och gaser en hälsorisk för såväl skötare som djur.

Den som arbetar med livsmedelsarbete har högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än andra yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden. Slaktarbete är repetitivt och fysiskt krävande och sker ofta i bullriga miljöer med obekväma temperaturer. Arbetet innebär tunga lyft och användning av farliga verktyg och maskiner. Knivskador är vanligast, men även fallolyckor, belastnings- och förslitningsskador är en risk i denna arbetsgrupp. 

I Tyskland har hårdare regler införts på slakterier efter att man under covid-19 upptäckte undermålig arbetsmiljö, till exempel med gästarbetare och visstidsanställda. Reglerna innebär ett tydligare ansvar för arbetsmiljö.   

Brasilien bedöms som ett riskland av ITUC (International Trade Union Confederation) då arbetstagares röster och delaktighet begränsas av regeringen och/eller företag, vilket leder till systematiska kränkningar av arbetares rättigheter samt rätten att organisera sig. 

De länder Sverige importerar köttprodukter från finns vanligen inom EU (till exempel Tyskland, Danmark, Irland och Nederländerna) vilket bedöms som lågriskländer av ITUC.  

Diskriminering i arbetslivet förekommer i Brasilien bland annat mot afrobrasilianer, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, urfolk och transpersoner. Utöver detta har civilsamhällesorganisationer och medier rapporterat om diskriminering av personer med HIV/AIDS.

Även i länder i Europa kan det finnas risk för diskriminering, ojämlika möjligheter och ohälsa på arbetsplatsen, till exempel diskriminering beroende på funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och kön.  

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet.

Risk för negativ miljöpåverkan inom köttindustrin bedöms som höga. Risker finns framför allt i leveranskedjans inledande steg, både vad gäller foderframställning och djuruppfödning oavsett land och är störst avseende köttproduktionens klimatpåverkan. Riskbedömningen omfattar inte de senare stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

Koldioxidutsläppen ökar när regnskog och savann omvandlas till jordbruksmark. Den stora förändringen i markanvändningen har redan förändrat det lokala klimatet i delar av Amazonas och Cerradon. Det regnar mindre, torrperioden är längre och temperaturen högre vilket gör att regnskogen får ännu svårare att klara sig.  

Inom produktionen av nötkött, griskött och lammkött bidrar både djuruppfödning och produktion av foder till utsläpp av växthusgaser. Djurhållning står för en betydande del av växthusgasutsläppen. Intensiv djurhållning och hög konsumtion bidrar avsevärt till klimatförändringar. Metan (CH₄) bildas vid idisslarnas matsmältning och i samband med hantering av deras gödsel. Under de första 20 åren i atmosfären har metan en klimatpåverkan som är över 80 gånger större än koldioxid (CO₂). Lustgas (N₂O) frigörs vid lagring och spridning av organiska gödselmedel, och har en klimatpåverkan som är omkring 250 gånger större än CO₂. Därtill bidrar förändrad markanvändning – särskilt avskogning och torrläggning av torvmarker – till att öka jordbrukets totala klimatpåverkan.  

Regnskog och savann omvandlas till sojaplantager och betesarealer och den biologiska mångfalden försvinner. När den biologiska mångfalden minskar, hotas flera viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, klimatreglering och vattenreglering. 

Både foderproduktion och boskapsskötsel kräver att mycket mark tas i anspråk. I Pantanal, ett viktigt våtmarksekosystem i Brasilien, Paraguay och Bolivia hotar boskapsuppfödningen den biologiska mångfalden, genom avskogning, miljöförstörelse och utbredning.

I Sverige pågår en diskussion om hur mjölkkor påverkar biologisk mångfald. Å ena sidan argumenterar vissa att betande mjölkkor bidrar positivt till biologisk mångfald genom öppna landskap och ängsmarker. Å andra sidan menar kritiker att mjölkproduktion kräver stora resurser och kan bidra till klimatförändringar och övergödning, vilket i sin tur påverkar ekosystem negativt.

Jordbrukssektorn är den största användaren av sötvattenresurser, genom det vatten som används för att producera foder, samt som dricksvatten och servicevatten för djuren. Särskilt nötkött kräver stora mängder vatten, och den absoluts största delen är relaterat till djurfodret. Vattenförbrukningen beror mycket på vad djuren äter, ett betesbaserat system är att föredra framför industriella produktionssystem.  

Stora mängder bekämpningsmedel används vid odling av soja. De läcker ut i vattendrag och intilliggande områden och kan skada både människor och natur allvarligt. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen, många av dem förbjudna i Europa.  

Sojaodlingarnas användning av bekämpnings- och gödningsmedel leder till försämrad mark- och vattenkvalitet, vilket har en betydande påverkan på miljön och på lokalbefolkningen, inklusive urfolk.

Djurhållning orsakar betydande föroreningar av mark och vatten. Utsläpp från gödsel och avfall från djurhållning innehåller näringsämnen, syreutarmande ämnen och patogener som förorenar vattendrag och grundvatten. I intensiva jordbrukssystem, där djuren är koncentrerade på små ytor, överskrids ofta ekosystemens förmåga att hantera dessa utsläpp, vilket leder till allvarliga vattenkvalitetsproblem. Dessutom sprids veterinärmediciner, som antibiotika och tillväxthormoner, från gårdar till vattenkällor, vilket förvärrar föroreningarna. 

Användandet av kemiska bekämpningsmedel vid framställning av foder ger en negativ påverkan på miljön. Bekämpningsmedel används i foderproduktionen, även i Sverige. Flertalet av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna är giftiga och förbjudna inom EU.   

Avloppsvattnet från slakterier och köttindustrin är mycket miljöfarligt. När det släpps ut utan rening bidrar det i hög grad till förorening av bevattningsvatten och förstörelse av vattenmiljöer.  

Köttindustrin påverkar luftkvaliteten genom utsläpp av metan, lustgas, koldioxid och ammoniak. Dessa betydande luftutsläpp gör köttindustrin till en betydande källa till luftföroreningar globalt.   

Risker för korruption inom köttindustrin bedöms sammantaget som medelhöga. Förhöjda risker finns i leveranskedjans första led kopplat till odling av soja och djuruppfödning i Brasilien. I andra ledet finns viss förhöjd risk kopplat till bearbetning i högriskländer, men givet en hög andel svenskproducerat kött, framför allt nöt och gris blir sammantaget risknivån låg. I leveranskedjans sista led är riskerna förhöjda då bedrägerier inom köttindustrin förekommer i hela världen. 

I Brasilien, där en stor andel av sojaproduktionen sker, bedöms korruptionsrisken generellt vara hög.  Riskerna bedöms generellt låga i de länder Sverige framför allt importerar kött från som Danmark, Tyskland och Nederländerna.

Omfattande bedrägerier inom köttindustrin har förekommit. Ett exempel är den så kallade hästköttskandalen 2013, där kött märkt som nötkött i själva verket var hästkött. En förfalskning som är lukrativ då nötkött har ett betydligt högre pris än hästkött. Skandalen uppdagades först i frysta nötfärshamburgare som såldes av irländska och brittiska matkedjor. Skandalen nådde även Sverige när frysta hamburgare och lasagne återkallades från hela svenska dagligvaruhandeln. Totalt berördes över 500 företag i Europa och 50 000 ton kött återkallades från marknaden. Kriminella nätverk med förgreningar i flera länder utpekades ligga bakom detta.

Livsmedel med lång hållbarhet som producerats i Asien, Amerika, Afrika men även länderna runt Medelhavet går vanligen med sjöfrakt. Sjötransportsektorn är den näst mest korrumperade sektorn i världen. Korruption är vanligt i flera asiatiska länder där regler, lagar och byråkrati gör att import och export är tidskrävande, ineffektiv och kostsamt om företag inte mutar tjänstemän.