Kyckling och kalkon

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kyckling och kalkon. Djurfoder till svenska höns består till stor del av olika typer av korn (vete, majs, hirs och korn) med raps eller soja som proteinkälla.    

Spannmål av olika slag utgör den största delen i foderblandningar till kycklingar och kalkoner, vanligen 60–70 procent. I Sverige är innehållet främst inhemsk spannmål, till exempel vete, korn och havre. För att få protein tillsätts soja, raps eller ärtor.  Soja är framför allt den vara som importeras och omkring 240 000 ton soja importeras årligen varav hälften kommer från Brasilien.  

Drygt 70 procent av den kyckling som äts i Sverige produceras i Sverige. Importen till Sverige sker framför allt från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen. Importen till EU kommer från Brasilien, Ukraina, Storbritannien, Thailand och Kina.   

Globala händelser 2020–2024

Flera globala händelser under åren 2020–2024 har påverkat hållbarhetsrisker i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter och haft utbredda konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled. Även minoriteter och urfolk utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört. 

Covid-19 medförde förhöjda risker för arbetstagare världen över, i synnerhet för sårbara grupper som migrantarbetare. Arbetstagare har utsatts för bland annat arbetsbrist och där med minskade löner och förlorade försörjningsmöjligheter, begränsad rörelsefrihet, upphävande av kollektivavtal och uteblivna löneökningar. Även om de flesta konsekvenser av Covid-19 nu är över är det en period att dra lärdomar från och risker från denna period bör beaktas om en ny pandemi skulle inträffa. 

Ökad migration har lett till att fler migranter och flyktingar riskerar att utnyttjas i leveransled, ofta under osäkra anställningsförhållanden och med risk för kränkningar av deras rättigheter. Bristande kunskap om arbetslagstiftning, språkliga hinder och osäkra uppehållstillstånd gör dem särskilt sårbara för exploatering. Även minoriteter och urfolk utsätts för liknande risker, särskilt inom industrier där arbetsvillkoren redan är svaga.

Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland har tvingat aktörer inom råvarusektorn, bearbetning och tillverkning att söka alternativa leverantörer. Detta kan leda till en förändrad riskbild och minskad transparens i de nya leveranskedjorna. Genom att klicka på Ryssland kan du läsa mer om dessa sanktioner.

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som kräver att företag tillämpar tillbörlig aktsamhet i sina leveranskedjor. Det innebär att företag måste identifiera, prioritera och åtgärda risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både inom egen verksamhet och bland sina leverantörer. Syftet är att stärka företagens ansvar för hållbarhet och transparens genom att säkerställa att risker förebyggs och hanteras i hela leveranskedjan.

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom fågelindustrin förekommer framför allt i leveranskedjans första steg. Här finns risker i förhållande till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning utanför Sverige, avseende exempelvis risker för överanvändning av antibiotika. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för mänskliga rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.

Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser. 

Omkring 75 procent av all världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin. Syftet är inte bara att bota sjukdomar utan också att förebygga sjukdomar och att stimulera tillväxt. Antibiotikaresistens är ett globalt växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande för människor och djur, som mer omfattande utredningar och behandlingar, längre rehabilitering och kvarvarande problem. Det blir också en ökad kostnad för samhället. Användning av antibiotika är reglerad i lag och minskar i hela EU och Sverige har i många år varit det land i EU med minst användning av antibiotika. Finland kommer på andra plats, Danmark och Nederländerna använder drygt tre gånger så mycket antibiotika, medan Tyskland använder nästan sju gånger så mycket.

Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser. Stora mängder bekämpningsmedel används vid odling av soja. De läcker ut i vattendrag och intilliggande områden och kan skada både människor och natur allvarligt. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen, många av dem förbjudna i Europa.  

Den storskaliga produktionen av soja, framför allt i Sydamerika har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Ofta är det urfolk som tidigare använt marken, och dessa trängs undan alltmer, ibland med blodiga konflikter som följd.   

En rapport berättar om våldsamma olagliga avhysningar av urfolk från deras marker i Paraguay med hjälp av beväpnad polis. Marken ska användas till sojaodling. Under avhysningen brändes bostäder och tempel ned. Enligt rapporten går övergreppen att koppla till återförsäljare i Europa. 

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låg och förekommer framför allt i leveranskedjans första steg, kopplat till odling av soja till foderframställning. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för arbetares rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.

Det finns dokumenterade rapporter om att tvångsarbete och slavliknande arbetsförhållanden kan förekomma inom Brasiliens sojaindustri. Dessa rapporter pekar på att arbetare ibland tvingas arbeta under hot, utan kontrakt eller möjlighet att lämna arbetsplatsen, med usla arbetsvillkor, undermålig boendestandard och otillräcklig tillgång till vatten, mat och sjukvård.  

Det finns inga rapporter om barnarbete på sojaodlingar specifikt, men över 600 000 barn mellan fem och 14 år arbetar i Brasilien, vilket indikerar att det finns risker för att detta förekommer.   

Diskriminering i arbetslivet förekommer i Brasilien bland annat mot afrobrasilianer, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, urfolk och transpersoner. Utöver detta har civilsamhällesorganisationer och medier rapporterat om diskriminering av personer med HIV/AIDS. 

Över 80 procent av global handel sker med fartygsfrakt. Arbetare på fartyg lever och arbetar i en isolerad miljö och är helt under kontroll av sin arbetsgivare, rederi eller agent under hela kontraktstiden. Detta gör dem sårbara för exploatering. Övervakningen av arbetsvillkor av hamnmyndigheter är begränsad, och minimilönerna är mycket låga.   Många av arbetarna på fartyg är lågutbildade och migrantarbetare och osäkra anställningsvillkor är vanliga. Det finns också rapporter om människohandel, påtvingad övertid och innehållna löner. 

Arbetsförhållandena på sojaodlingar varierar beroende på lokala förhållanden. I Brasilien, en av världens största sojaproducenter, finns både positiva och negativa exempel på arbetsmiljö. Vissa större företag har implementerat förbättrade arbetsvillkor för att attrahera arbetskraft. I en region med låg arbetslöshet erbjuds löner som ligger högt över den lagstadgade minimilönen för de minst kvalificerade jobben. Dessutom tillhandahåller företaget bostäder till en symbolisk hyra och erbjuder faciliteter som restauranger med gratis måltider, affärer, vårdcentraler, kyrkor och skolor för de anställdas familjer.   Men Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar arbetstagarnas, och allmänhetens hälsa med bland annat andningsproblem och lunginflammation som följd. Generellt är arbetstagarnas rättigheter relativt dåliga i Brasilien, särskilt sedan arbetslagstiftningsreformen 2017. Bland annat tillåter reformen mer flexibla arbetstider, minskade restriktionerna för deltidsarbete och förenklade uppsägningsförfaranden. Sammantaget har detta minskat skyddet för arbetstagare, medan arbetsgivare har fått större frihet att definiera avtalsregler och ersättning.

Jordbruk kan vara en farlig arbetsplats med många olyckor och arbetsrealterade sjukdomar. Inom jordbruket i Sverige dör i genomsnitt fem personer årligen i arbetsolyckor. Vanliga olyckor är fallolyckor på grund av halt underlag.   Inom jordbruket förekommer miljöer med höga dammhalter, såväl vid fältarbeten som vid inomgårdsarbeten. Inom animalieproduktionen utgör damm och gaser en hälsorisk för såväl skötare som djur. Även belastningsbesvär kan vara en risk i ett stundom tungt arbete.  

Brasilien bedöms som ett riskland av ITUC (International Trade Union Confederation) då arbetstagares röster och delaktighet begränsas av regeringen och/eller företag, vilket leder till systematiska kränkningar av arbetares rättigheter.  

Många länder Sverige importerar kyckling från (till exempel Tyskland, Danmark, Nederländerna) bedöms som lågriskländer av ITUC.  

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet.

Risker för negativ miljöpåverkan inom fågelindustrin finns framför allt i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning och djuruppfödning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga. Riskbedömningen omfattar inte de följande två stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

Klimatpåverkan från uppfödning av kyckling respektive kalkon kopplas primärt till framställningen av foder. Den största miljöpåverkan avseende utsläpp av växthusgaser kommer från foderodling, bränsleanvändning i jordbruket och utsläpp från gödseltillverkningen. Lagring och spridning av gödningsmedel orsakar även utsläpp växthusgaser.

Koldioxidutsläppen ökar när regnskog och savann omvandlas till jordbruksmark. Den stora förändringen i markanvändningen har redan förändrat det lokala klimatet i delar av Amazonas och Cerradon. Det regnar mindre, torrperioden är längre och temperaturen högre vilket skapar en ond cirkel som gör att regnskogen får ännu svårare att klara sig. 

Kycklingkött ger upphov till lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med nötkött och griskött. Det beror på att kycklingar är effektiva foderomvandlare – de växer snabbt och behöver mindre mängd foder för att producera samma mängd kött. Dessutom kräver kycklinguppfödning generellt mindre mark och resurser, vilket ytterligare minskar klimatpåverkan. Avseende kalkon är miljöpåverkan något högre då kalkoner är sämre på att omvandla foder till kött och kräver därför mer foder. Samtidigt bygger kycklinguppfödning till stor del på foder som spannmål och soja – råvaror som i många fall skulle kunna ätas direkt av människor. Det innebär att en stor andel av energin och näringen i fodret går förlorad i omvandlingen till animaliskt protein, vilket gör det mindre resurseffektivt än att konsumera vegetabilier direkt.   

Regnskog och savann omvandlas till sojaplantager och den biologiska mångfalden försvinner. När den biologiska mångfalden minskar, hotas flera viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, klimatreglering och vattenreglering.  

Sojaodlingarnas användning av bekämpnings- och gödningsmedel leder till försämrad mark- och vattenkvalitet, vilket har betydande påverkan på miljön och på lokalbefolkningen, inklusive urfolk.   

Djurhållning orsakar betydande föroreningar av mark och vatten. Utsläpp från gödsel och avfall från djurhållning innehåller näringsämnen, syreutarmande ämnen och patogener som förorenar vattendrag och grundvatten. I intensiva jordbrukssystem, där djuren är koncentrerade på små ytor, överskrids ofta ekosystemens förmåga att hantera dessa utsläpp, vilket leder till allvarliga vattenkvalitetsproblem. Dessutom sprids veterinärmediciner, som antibiotika och tillväxthormoner, från gårdar till vattenkällor, vilket förvärrar föroreningarna. 

Användandet av kemiska bekämpningsmedel vid framställning av foder ger en negativ påverkan på miljön. Bekämpningsmedel används i foderproduktionen, även i Sverige. Flertalet av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna är giftiga och förbjudna inom EU.   

Jordbrukssektorn är den största användaren av sötvattenresurser, genom det vatten som används för att producera foder, samt dricksvatten och servicevatten för djuren.  

Även om fågelindustrin inte har lika stora luftutsläpp som köttindustrin så sker utsläpp av framförallt ammoniak. För den lokala miljön och lokalbefolkningen kan också luftburet damm innebära problem. 

Risker för korruption inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låga. Förhöjda risker finns dock i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga i detta led. I efterföljande led bedöms riskerna sammantaget ligga på en låg nivå. 

I Brasilien, där en stor andel av sojaproduktionen sker, bedöms korruptionsrisken generellt vara hög enligt Transparency International. Korruption vid markförvärv är en utbredd risk. Internationella undersökningar utförda av Transparency International visar att 10 till 20 procent av de tillfrågade har betalat mutor till myndigheter i samband med markförvärv. Även så kallade spannmålsförfalskning  har förekommit i Brasilien. Sojabönor som olagligt odlats på urfolks marker, har sålts under förfalskade försäljningsdokument som anger annan ursprungskälla.