Kyckling och kalkon
Leveranskedjan för kyckling och kalkon består av råvara, det vill säga foder till djuren, djurhållning, produktion av kött samt förädling av dessa varor. Många delar av leveranskedjan sker i Sverige, men med globala undantag.
Innehåll på denna sida
Leveranskedjan | |||
---|---|---|---|
Råvara | Bearbetning | Sluttillverkning | |
Riskområde | |||
Mänskliga rättigheter | Medelhög | Medelhög | Otillräcklig information |
Arbetares rättigheter | Medelhög | Medelhög | Otillräcklig information |
Miljöskydd | Medelhög | Otillräcklig information | Otillräcklig information |
Korruption | Medelhög | Låg | Låg |
Leveranskedjan för kyckling och kalkon kan vara både lokal och global. Majoriteten av den kyckling och kalkon som konsumeras i Sverige kommer dock från svensk produktion, och den största delen av importen sker från norra Europa där riskerna bedöms vara lägre. Inom samtliga områden är risknivåerna därför sammanvägda.
Riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter bedöms som höga för foderframställning och djuruppfödning i de fall detta sker i ett högriskland. Det finns till exempel förhöjda risker kopplat till sojaodling i Brasilien. Där finns även risk för slavarbete och kränkningar av urfolks rätt till försörjning då jaktmarker och odlingsplatser har ödelagts i samband med skövling av regnskog.
Överanvändning av antibiotika i djuruppfödning kan bidra till utveckling av antibiotikaresistenta bakterier, ett stort och globalt hot mot människors hälsa. Sedan 2022 har EU stränga regler för att minska användandet av antibiotika i djurhållning. Antibiotika får inte användas rutinmässigt, inte profylaktiskt och inte för att främja djurs tillväxt och öka avkastning.
Kycklingar och höns är djur som effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött vilket gör att kyckling kan ge låga utsläpp av klimatgaser per kilo kött. Risker för negativ miljöpåverkan finns framför allt i leveranskedjans inledande steg och bedöms som medelhöga. Den största påverkan kommer från utsläpp från foderodling och gödseltillverkning, samt förändrad markanvändning och användande av kemiska bekämpningsmedel som används vid foderframställning. Dessutom äter kycklingar i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt vilket hade varit mer resurseffektivt. Kyckling är också det köttslag som har störst andel soja i fodret, vilket är ett stort hot mot den biologiska mångfalden globalt. Kycklingproduktion medför inte heller några positiva effekter för den biologiska mångfalden i Sverige som betande djur (nöt och lamm) kan ha.
Risker för korruption inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låga, givet att en hög marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där risker generellt bedöms som lägre. Förhöjda risker finns dock kopplat till odling av soja för djurfoder och till djuruppfödning i Thailand på grund av högre korruptionsrisker i dessa länder.
Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kyckling och kalkon. Djurfoder till svenska höns består till stor del av olika typer av korn (vete, majs, hirs och korn) med raps eller soja som proteinkälla.
Spannmål av olika slag utgör den största delen i foderblandningar till kycklingar och kalkoner, vanligen 60–70 procent. I Sverige är innehållet främst inhemsk spannmål, till exempel vete, korn och havre. För att få protein tillsätts soja, raps eller ärtor. Soja är framför allt den vara som importeras och omkring 240 000 ton soja importeras årligen varav hälften kommer från Brasilien.
Drygt 70 procent av den kyckling som äts i Sverige produceras i Sverige. Importen till Sverige sker framför allt från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen. Importen till EU kommer från Brasilien, Ukraina, Storbritannien, Thailand och Kina.
Globala händelser 2020–2024
Flera globala händelser under åren 2020–2024 har påverkat hållbarhetsrisker i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter och haft utbredda konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled. Även minoriteter och urfolk utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört.
Covid-19 medförde förhöjda risker för arbetstagare världen över, i synnerhet för sårbara grupper som migrantarbetare. Arbetstagare har utsatts för bland annat arbetsbrist och där med minskade löner och förlorade försörjningsmöjligheter, begränsad rörelsefrihet, upphävande av kollektivavtal och uteblivna löneökningar. Även om de flesta konsekvenser av Covid-19 nu är över är det en period att dra lärdomar från och risker från denna period bör beaktas om en ny pandemi skulle inträffa.
Ökad migration har lett till att fler migranter och flyktingar riskerar att utnyttjas i leveransled, ofta under osäkra anställningsförhållanden och med risk för kränkningar av deras rättigheter. Bristande kunskap om arbetslagstiftning, språkliga hinder och osäkra uppehållstillstånd gör dem särskilt sårbara för exploatering. Även minoriteter och urfolk utsätts för liknande risker, särskilt inom industrier där arbetsvillkoren redan är svaga.
Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland har tvingat aktörer inom råvarusektorn, bearbetning och tillverkning att söka alternativa leverantörer. Detta kan leda till en förändrad riskbild och minskad transparens i de nya leveranskedjorna. Genom att klicka på Ryssland kan du läsa mer om dessa sanktioner.
CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som kräver att företag tillämpar tillbörlig aktsamhet i sina leveranskedjor. Det innebär att företag måste identifiera, prioritera och åtgärda risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både inom egen verksamhet och bland sina leverantörer. Syftet är att stärka företagens ansvar för hållbarhet och transparens genom att säkerställa att risker förebyggs och hanteras i hela leveranskedjan.
Mänskliga rättigheter Medelhög
Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom fågelindustrin förekommer framför allt i leveranskedjans första steg. Här finns risker i förhållande till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning utanför Sverige, avseende exempelvis risker för överanvändning av antibiotika. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för mänskliga rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.
Leveranskedjan | ||
---|---|---|
Råvara | Bearbetning | Sluttillverkning |
Medelhög | Medelhög | Otillräcklig information |
Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser.
Omkring 75 procent av all världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin. Syftet är inte bara att bota sjukdomar utan också att förebygga sjukdomar och att stimulera tillväxt. Antibiotikaresistens är ett globalt växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande för människor och djur, som mer omfattande utredningar och behandlingar, längre rehabilitering och kvarvarande problem. Det blir också en ökad kostnad för samhället. Användning av antibiotika är reglerad i lag och minskar i hela EU och Sverige har i många år varit det land i EU med minst användning av antibiotika. Finland kommer på andra plats, Danmark och Nederländerna använder drygt tre gånger så mycket antibiotika, medan Tyskland använder nästan sju gånger så mycket.
Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser. Stora mängder bekämpningsmedel används vid odling av soja. De läcker ut i vattendrag och intilliggande områden och kan skada både människor och natur allvarligt. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen, många av dem förbjudna i Europa.
Den storskaliga produktionen av soja, framför allt i Sydamerika har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Ofta är det urfolk som tidigare använt marken, och dessa trängs undan alltmer, ibland med blodiga konflikter som följd.
En rapport berättar om våldsamma olagliga avhysningar av urfolk från deras marker i Paraguay med hjälp av beväpnad polis. Marken ska användas till sojaodling. Under avhysningen brändes bostäder och tempel ned. Enligt rapporten går övergreppen att koppla till återförsäljare i Europa.
Arbetares rättigheter Medelhög
Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låg och förekommer framför allt i leveranskedjans första steg, kopplat till odling av soja till foderframställning. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för arbetares rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.
Leveranskedjan | ||
---|---|---|
Råvara | Bearbetning | Sluttillverkning |
Medelhög | Medelhög | Otillräcklig information |
Det finns dokumenterade rapporter om att tvångsarbete och slavliknande arbetsförhållanden kan förekomma inom Brasiliens sojaindustri. Dessa rapporter pekar på att arbetare ibland tvingas arbeta under hot, utan kontrakt eller möjlighet att lämna arbetsplatsen, med usla arbetsvillkor, undermålig boendestandard och otillräcklig tillgång till vatten, mat och sjukvård.
Det finns inga rapporter om barnarbete på sojaodlingar specifikt, men över 600 000 barn mellan fem och 14 år arbetar i Brasilien, vilket indikerar att det finns risker för att detta förekommer.
Diskriminering i arbetslivet förekommer i Brasilien bland annat mot afrobrasilianer, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, urfolk och transpersoner. Utöver detta har civilsamhällesorganisationer och medier rapporterat om diskriminering av personer med HIV/AIDS.
Över 80 procent av global handel sker med fartygsfrakt. Arbetare på fartyg lever och arbetar i en isolerad miljö och är helt under kontroll av sin arbetsgivare, rederi eller agent under hela kontraktstiden. Detta gör dem sårbara för exploatering. Övervakningen av arbetsvillkor av hamnmyndigheter är begränsad, och minimilönerna är mycket låga. Många av arbetarna på fartyg är lågutbildade och migrantarbetare och osäkra anställningsvillkor är vanliga. Det finns också rapporter om människohandel, påtvingad övertid och innehållna löner.
Arbetsförhållandena på sojaodlingar varierar beroende på lokala förhållanden. I Brasilien, en av världens största sojaproducenter, finns både positiva och negativa exempel på arbetsmiljö. Vissa större företag har implementerat förbättrade arbetsvillkor för att attrahera arbetskraft. I en region med låg arbetslöshet erbjuds löner som ligger högt över den lagstadgade minimilönen för de minst kvalificerade jobben. Dessutom tillhandahåller företaget bostäder till en symbolisk hyra och erbjuder faciliteter som restauranger med gratis måltider, affärer, vårdcentraler, kyrkor och skolor för de anställdas familjer. Men Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar arbetstagarnas, och allmänhetens hälsa med bland annat andningsproblem och lunginflammation som följd. Generellt är arbetstagarnas rättigheter relativt dåliga i Brasilien, särskilt sedan arbetslagstiftningsreformen 2017. Bland annat tillåter reformen mer flexibla arbetstider, minskade restriktionerna för deltidsarbete och förenklade uppsägningsförfaranden. Sammantaget har detta minskat skyddet för arbetstagare, medan arbetsgivare har fått större frihet att definiera avtalsregler och ersättning.
Jordbruk kan vara en farlig arbetsplats med många olyckor och arbetsrealterade sjukdomar. Inom jordbruket i Sverige dör i genomsnitt fem personer årligen i arbetsolyckor. Vanliga olyckor är fallolyckor på grund av halt underlag. Inom jordbruket förekommer miljöer med höga dammhalter, såväl vid fältarbeten som vid inomgårdsarbeten. Inom animalieproduktionen utgör damm och gaser en hälsorisk för såväl skötare som djur. Även belastningsbesvär kan vara en risk i ett stundom tungt arbete.
Brasilien bedöms som ett riskland av ITUC (International Trade Union Confederation) då arbetstagares röster och delaktighet begränsas av regeringen och/eller företag, vilket leder till systematiska kränkningar av arbetares rättigheter.
Många länder Sverige importerar kyckling från (till exempel Tyskland, Danmark, Nederländerna) bedöms som lågriskländer av ITUC.
Miljöskydd Medelhög
Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet.
Risker för negativ miljöpåverkan inom fågelindustrin finns framför allt i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning och djuruppfödning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga. Riskbedömningen omfattar inte de följande två stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker.
Leveranskedjan | ||
---|---|---|
Råvara | Bearbetning | Sluttillverkning |
Medelhög | Otillräcklig information | Otillräcklig information |
Klimatpåverkan från uppfödning av kyckling respektive kalkon kopplas primärt till framställningen av foder. Den största miljöpåverkan avseende utsläpp av växthusgaser kommer från foderodling, bränsleanvändning i jordbruket och utsläpp från gödseltillverkningen. Lagring och spridning av gödningsmedel orsakar även utsläpp växthusgaser.
Koldioxidutsläppen ökar när regnskog och savann omvandlas till jordbruksmark. Den stora förändringen i markanvändningen har redan förändrat det lokala klimatet i delar av Amazonas och Cerradon. Det regnar mindre, torrperioden är längre och temperaturen högre vilket skapar en ond cirkel som gör att regnskogen får ännu svårare att klara sig.
Kycklingkött ger upphov till lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med nötkött och griskött. Det beror på att kycklingar är effektiva foderomvandlare – de växer snabbt och behöver mindre mängd foder för att producera samma mängd kött. Dessutom kräver kycklinguppfödning generellt mindre mark och resurser, vilket ytterligare minskar klimatpåverkan. Avseende kalkon är miljöpåverkan något högre då kalkoner är sämre på att omvandla foder till kött och kräver därför mer foder. Samtidigt bygger kycklinguppfödning till stor del på foder som spannmål och soja – råvaror som i många fall skulle kunna ätas direkt av människor. Det innebär att en stor andel av energin och näringen i fodret går förlorad i omvandlingen till animaliskt protein, vilket gör det mindre resurseffektivt än att konsumera vegetabilier direkt.
Regnskog och savann omvandlas till sojaplantager och den biologiska mångfalden försvinner. När den biologiska mångfalden minskar, hotas flera viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, klimatreglering och vattenreglering.
Sojaodlingarnas användning av bekämpnings- och gödningsmedel leder till försämrad mark- och vattenkvalitet, vilket har betydande påverkan på miljön och på lokalbefolkningen, inklusive urfolk.
Djurhållning orsakar betydande föroreningar av mark och vatten. Utsläpp från gödsel och avfall från djurhållning innehåller näringsämnen, syreutarmande ämnen och patogener som förorenar vattendrag och grundvatten. I intensiva jordbrukssystem, där djuren är koncentrerade på små ytor, överskrids ofta ekosystemens förmåga att hantera dessa utsläpp, vilket leder till allvarliga vattenkvalitetsproblem. Dessutom sprids veterinärmediciner, som antibiotika och tillväxthormoner, från gårdar till vattenkällor, vilket förvärrar föroreningarna.
Användandet av kemiska bekämpningsmedel vid framställning av foder ger en negativ påverkan på miljön. Bekämpningsmedel används i foderproduktionen, även i Sverige. Flertalet av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna är giftiga och förbjudna inom EU.
Jordbrukssektorn är den största användaren av sötvattenresurser, genom det vatten som används för att producera foder, samt dricksvatten och servicevatten för djuren.
Även om fågelindustrin inte har lika stora luftutsläpp som köttindustrin så sker utsläpp av framförallt ammoniak. För den lokala miljön och lokalbefolkningen kan också luftburet damm innebära problem.
Korruption Låg
Risker för korruption inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låga. Förhöjda risker finns dock i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga i detta led. I efterföljande led bedöms riskerna sammantaget ligga på en låg nivå.
Leveranskedjan | ||
---|---|---|
Råvara | Bearbetning | Sluttillverkning |
Medelhög | Låg | Låg |
I Brasilien, där en stor andel av sojaproduktionen sker, bedöms korruptionsrisken generellt vara hög enligt Transparency International. Korruption vid markförvärv är en utbredd risk. Internationella undersökningar utförda av Transparency International visar att 10 till 20 procent av de tillfrågade har betalat mutor till myndigheter i samband med markförvärv. Även så kallade spannmålsförfalskning har förekommit i Brasilien. Sojabönor som olagligt odlats på urfolks marker, har sålts under förfalskade försäljningsdokument som anger annan ursprungskälla.
Så hanterar du riskerna
Det finns flera sätt att hantera risker i leveranskedjan före, under och efter en upphandling.
Läs mer om hur du kan hantera de identifierade riskerna i olika faser av inköpsprocessen
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kontraktsvillkor som kan användas för att motverka hållbarhetsrisker i leveranskedjan vid upphandling. Villkoren finns på två olika nivåer: bas och avancerad. De kan användas för alla upphandlingar oavsett vilken upphandlingslag som tillämpas.
Arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventionerBasnivå
Du kan använda kontraktsvillkoren på basnivå för att hantera risker rörande arbetares rättigheter enligt ILO:s kärnkonventioner. Villkoren på basnivå hanterar alltså inte risker rörande mänskliga rättigheter eller miljö- och korruptionsrisker. Tänk också på att villkoren endast hanterar risker i det steg i leveranskedjan som i denna riskanalystjänst kallas ”sluttillverkning”. Villkoren på basnivå motsvarar de villkor som upphandlande organisationer är skyldiga att inkludera i sina upphandlingar i vissa fall.
Hållbara leveranskedjorAvancerad nivå
Du kan använda kontraktsvillkoren på avancerad nivå för att hantera risker rörande samtliga riskområden, det vill säga risker rörande mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter samt miljö- och korruptionsrisker. Villkoren omfattar samtliga led i leveranskedjan, alltså alla steg i leveranskedjan som i denna riskanalystjänst kallas ”råvara”, ”bearbetning” och ”sluttillverkning”.
Följande lista innefattar exempel på branschinitiativ som är relevanta för produktområdet. Detta ska inte betraktas som en uttömmande lista över samtliga branschinitiativ. Upphandlingsmyndigheten har inte gjort någon värdering av dessa initiativ.
- Svenska plattformen för riskgrödor samlar svenska företag och organisationer som vill skynda på den globala omställningen till mer hållbara riskgrödor. Genom hela värdekedjan, från odling till slutkund.
- Svenska sojadialogen är ett branschöverskridande initiativ där medlemmarna genom ett frivilligt ansvarstagande bidrar till utvecklingen av och en ökad efterfrågan på mer ansvarsfullt producerad soja. Medlemmarna i Sojadialogen består av svenska foderföretag, livsmedelsproducenter, intresseorganisationer och handelsföretag i hela kedjan från jord till bord.
- Global G.A.P. är en internationell standard med syfte att säkerställa livsmedelssäkerhet, miljöskydd, djurskydd samt hälsa och säkerhet i jordbruket. Standarden kräver kontroll av internationellt erkända och oberoende kontrollorgan. Certifikat utfärdas på producentnivå.
- GRASP är en tilläggsmodul till Global GAP som innebär att en riskbedömning av sociala förhållanden på gården genomförs. Resultatet visar hur den enskilde producenten eller producentgruppen respekterar mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter.
- ETI (Ethical Trading Initiative) är ett flerpartsinitiativ som består av företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och myndigheter som verkar för att främja respekt för arbetarnas rättigheter över hela världen. Organisationen har utvecklat ETI Base Code, som grundas på ILO:s kärnkonventioner. Koden anses vara en global referensstandard och används ofta som ett riktmärke för sociala revisioner. Sedan 2019 finns en svensk motsvarighet, Etisk handel Sverige.
- BSCI (Business Social Compliance Initiative), är ett samarbetsinitiativ för företag som vill förbättra arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor. BSCI har en egen uppförandekod med krav kopplade till mänskliga- och arbetstagares rättigheter. Medlemsföretagen samarbetar för att underlätta för varandra och för leverantörer genom revisioner mot uppförandekoden. En BSCI-revision hos en producent genererar inte ett certifikat, men indikerar att en genomlysning av företaget har gjorts, och att en åtgärdsplan är framtagen.
- BEPI (Business for Environmental Protection Initiative) är ett samarbetsinitiativ för företag som vill förbättra miljöskydd i sina leveranskedjor. Medlemsföretagen samarbetar för att underlätta för varandra och för leverantörer genom samstämmiga miljökrav kopplade till bland annat energianvändning, utsläpp av växthusgaser, vattenanvändning, luftföroreningar, biologisk mångfald och avfallshantering. En BEPI-revision hos en producent genererar inte ett certifikat, men indikerar att en genomlysning av företaget har gjorts, och att en åtgärdsplan är framtagen.
- Sedex är ett brittiskt nätverk för företag som vill förbättra arbetsförhållanden i sina leveranskedjor. Organisationen har en onlineplattform där medlemsföretagen kan dela resultat från exempelvis sociala revisioner. SMETA (Sedex Members Ethical Trade Audit) är Sedexs metodik för sociala revisioner i kombination med lokala bestämmelser och lagar i respektive land. En SMETA-revision hos en producent genererar inte ett certifikat, men indikerar att en genomlysning av företaget har gjorts, och att en åtgärdsplan är framtagen.
- WWF Köttguiden hjälper konsumenter och upphandlare att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd
Följande lista innefattar exempel på märkningar som är relevanta för produktområdet. Detta ska inte betraktas som en uttömmande lista över samtliga märkningar. Upphandlingsmyndigheten har inte gjort någon värdering av dessa märkningar.
- KRAV är en svensk certifieringsorganisation som står för mat producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, god djurvälfärd, mindre klimatpåverkan, mer biologisk mångfald och bättre arbetsvillkor. Svenskproducerade såväl som importerade livsmedel kan KRAV-märkas.
- RTRS (Roundtable on Responsible Soy) är en certifiering för soja som är utvecklad av producenter, tillverkare, återförsäljare, NGO:s och andra aktörer verksamma inom sojaindustrin. RTRS:s krav omfattar bland annat transparens, miljöhänsyn och social hänsyn. Certifikat utfärdas för aktörerna i leveranskedja, men finns inte som produktmärkning.
-
IP Sigill är en oberoende svensk standard för certifiering av livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar för företag inom livsmedels- och prydnadsväxtbranschen. Standarden omfattar primärproduktion, såväl som hantering och förädling av livsmedel. Till Sigill-nivån kan det även kopplas tilläggsmoduler för arbetsvillkor, klimatcertifiering och naturbeteskött. Certifikat utfärdas på producentnivå.
Riskbedömningen har gjorts med utgångspunkt från hur pass allvarlig risken bedöms vara vilket innebär att följande har beaktats:
- Skala (hur pass allvarlig effekten är)
- Omfattning (antalet individer som drabbas)
- Risker av oåterkallelig karaktär (möjligheten att återställa situationen och kompensera de drabbade)
Vid prioriteringen har också hänsyn tagits till särskilt utsatta grupper såsom barn, kvinnor, etniska grupper eller ursprungsbefolkningar.