Mjölkprodukter och ägg

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då dessa skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för mjölkprodukter och ägg.

Djurfoder till svenska höns består till stor del av olika typer av korn (vete, majs, hirs och korn)  med raps eller soja som proteinkälla.

Svenska mjölkkor äter framför allt gräs, ute på sommaren och i form av ensilage på vintern. Utöver det äter de kraftfoder som oftast är egenproducerat spannmål, samt protein i form av raps, soja och ärtor.   

Till stor del är Sverige självförsörjande på raps till djurfoder  och 90 procent av mjölkkornas foder är producerat i Sverige. Av de resterande kommer hälften från Europa. Soja är framför allt den vara som importeras och omkring 240 000 ton soja importeras årligen varav hälften kommer från Brasilien. 

Soja i dess olika former är den gröda som det handlas mest med i världen. Brasilien är världens största producent av soja, följt av USA och Argentina. 

Sverige producerar ungefär 70 procent av de mjölkprodukter som konsumeras i landet. Graden svensk produktion skiljer sig åt mellan olika produkter, där den svenska marknadsandelen för mjölk är nästan 100 procent, för grädde 86 procent och för ost 40 procent.

Import av mejeriprodukter sker framför allt från Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland.   
De ägg som säljs i butik har i princip alltid svenskt ursprung, medan äggråvara som säljs som matlagningsingrediens eller i färdiglagad mat kan vara importerad. Import av äggprodukter sker framför allt från Nederländerna, Danmark, Finland och Polen. 

Globala händelser 2020–2024
Flera globala händelser under åren 2020–2024 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter och haft utbredda konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och urfolk utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört.

Covid-19 medförde förhöjda risker för arbetstagare världen över, i synnerhet för sårbara grupper som migrantarbetare. Arbetare i har utsatts för bland annat arbetsbrist och där med minskade löner och förlorade försörjningsmöjligheter, begränsad rörelsefrihet, upphävande av kollektivavtal och uteblivna löneökningar. Även om de flesta konsekvenser av Covid-19 nu är över är det en period att dra lärdomar från och risker från denna period bör beaktas om en ny pandemi skulle inträffa. 

Ökad migration har lett till att fler migranter och flyktingar riskerar att utnyttjas som billig arbetskraft, ofta under osäkra anställningsförhållanden och med risk för kränkningar av deras rättigheter. Bristande kunskap om arbetslagstiftning, språkliga hinder och osäkra uppehållstillstånd gör dem särskilt sårbara för exploatering. Även minoriteter och urfolk utsätts för liknande risker, särskilt inom industrier där arbetsvillkoren redan är svaga.

Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland har tvingat aktörer inom råvarusektorn, bearbetning och tillverkning att söka alternativa leverantörer. Detta kan leda till en förändrad riskbild och minskad transparens i de nya leveranskedjorna. Genom att klicka på Ryssland kan du läsa mer om dessa sanktioner.

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som kräver att företag tillämpar tillbörlig aktsamhet i sina leveranskedjor. Det innebär att företag måste identifiera, prioritera och åtgärda risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både inom egen verksamhet och bland sina leverantörer. Syftet är att stärka företagens ansvar för hållbarhet och transparens genom att säkerställa att risker förebyggs och hanteras i hela leveranskedjan.

Risken för kränkning av mänskliga rättigheter kopplat till mjölk- och äggprodukter bedöms sammantaget som låg. I leveranskedjans första led förekommer dock förhöjda risker kopplat till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning utanför Sverige med hänvisning till potentiell överanvändning av antibiotika. Riskerna anses vara låga i de länder där ägghantering och mejeriproduktion sker, såsom Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Riskbedömning kan i nuläget inte göras för det tredje steget i leveranskedjan, då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

På grund av att odlingen av sojabönor kräver mycket odlingsbar mark, har stor andel skog i Brasilien skövlats. Skövlingen har lett till att ursprungsbefolkningens rätt till försörjning hotas då jaktmarker och odlingsplatser har ödelagts. De flesta odlingar ägs av stora företag. I Paraguay visar en rapport att 9 000 bondefamiljer har blivit förflyttade på grund av att sojaplantager etablerats.

Omkring 75 procent av all världens antibiotika används på djur i livsmedelsindustrin. Syftet är inte bara att bota sjukdomar utan också att förebygga sjukdomar och att stimulera tillväxt. Antibiotikaresistens är ett globalt växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande för människor och djur, som mer omfattande utredningar och behandlingar, längre rehabilitering och kvarvarande problem. Det blir också en ökad kostnad för samhället genom ökade och vårdtider, sjukfrånvaro och produktionsbortfall.  Användning av antibiotika är reglerad i lag och minskar i hela EU och Sverige har i många år varit det land i EU med minst användning. Finland kommer på andra plats, Danmark och Nederländerna använder drygt tre gånger så mycket antibiotika, medan Tyskland använder nästan sju gånger så mycket. 

Sojaproduktion påverkar både människor och miljö negativt. Den storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I Brasilien har nästan halva Cerradon odlats upp, med bland annat markanspråksproblematik och kemikalieförgiftningar som konsekvenser. Stora mängder bekämpningsmedel används vid odling av soja. De läcker ut i vattendrag och intilliggande områden och kan skada både människor och naturen allvarligt. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen, många av dem förbjudna i Europa.  

Den storskaliga produktionen av soja, framför allt i Sydamerika har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Ofta är det urfolk som tidigare använt marken, och dessa trängs undan alltmer, ibland med blodiga konflikter som följd.   

När de stora sojabolagen behöver mer mark sker det ofta på bekostnad av urfolk. När dessa trängs undan leder det ibland med blodiga konflikter som följd.   

Risken för kränkning av arbetares rättigheter kopplat till mjölk- och äggprodukter bedöms sammantaget som låg. I leveranskedjans första led förekommer dock förhöjda risker kopplat till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning utanför Sverige med hänvisning till potentiell överanvändning av antibiotika. Riskerna anses vara låga i de länder där ägghantering och mejeriproduktion sker, som Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Riskbedömning kan i nuläget inte göras för det tredje steget i leveranskedjan, då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

Det finns dokumenterade rapporter om att tvångsarbete och slavliknande arbetsförhållanden kan förekomma inom Brasiliens sojaindustri. Dessa rapporter pekar på att arbetare ibland tvingas arbeta under hot, utan kontrakt eller möjlighet att lämna arbetsplatsen, med usla arbetsvillkor, undermålig boendestandard och otillräcklig tillgång till vatten, mat och sjukvård.  

Över 80 procent av global handel sker med fartygsfrakt, vilket innefattar både risk för brott mot arbetares rättigheter och risker för miljön. Arbetare på fartyg lever och arbetar i en isolerad miljö och är helt under kontroll av sin arbetsgivare, rederi eller agent under hela kontraktstiden. Detta gör dem sårbara för exploatering. Övervakningen av arbetsvillkor av hamnmyndigheter är begränsad, och minimilönerna för sjömän är mycket låga. Många av arbetarna på fartyg är lågutbildade och migrantarbetare och osäkra anställningsvillkor är vanliga. Det finns också rapporter om människohandel, påtvingad övertid och innehållna löner. 

Arbetsförhållandena på sojaodlingar varierar beroende på lokala förhållanden. I Brasilien, en av världens största sojaproducenter, finns både positiva och negativa exempel på arbetsmiljö. Vissa större företag har implementerat förbättrade arbetsvillkor för sina anställda. För att attrahera arbetskraft i en region med låg arbetslöshet erbjuds löner som ligger högt över den lagstadgade minimilönen för de minst kvalificerade jobben. Dessutom tillhandahåller företaget bostäder till en symbolisk hyra och erbjuder faciliteter som restauranger med gratis måltider, affärer, vårdcentraler, kyrkor och skolor för de anställdas familjer. Å andra sidan har Brasilien godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar arbetstagarnas hälsa med bland annat andningsproblem och lunginflammationer som följd. Generellt är arbetstagarnas rättigheter dåliga i Brasilien, särskilt sedan arbetslagstiftningsreformen 2017. Bland annat tillåter reformen mer flexibla arbetstider, minskade restriktionerna för deltidsarbete och förenklade uppsägningsförfaranden. Sammantaget har detta minskat skyddet för arbetstagare, medan arbetsgivare har fått större frihet att definiera avtalsregler och ersättning. 

Jordbruk kan vara en farlig arbetsplats med många olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Inom jordbruket i Sverige dör i genomsnitt fem personer årligen i arbetsrelaterade olyckor. Vanliga olyckor är fallolyckor på grund av halt underlag. En annan att är att bli sparkad eller stångad och en tredje att bli klämd eller fastna i någon maskin. Inom jordbruket förekommer miljöer med höga dammhalter, såväl vid fältarbeten som vid inomgårdsarbeten. Inom animalieproduktionen utgör damm och gaser en hälsorisk för såväl skötare som djur.

Inom äggproduktion kan det finnas arbetsmiljöproblem även i Sverige. Arbetet innebär att man arbetar i en dammig miljö och luftvägsbesvär kan vara ett problem. Det finns också risk att utsättas för smittor som salmonella och Newcastle-sjukan. Även belastningsbesvär kan vara en risk i ett tungt arbete.  

Brasilien bedöms som ett riskland av ITUC (International Trade Union Confederation) då arbetstagares röster och delaktighet begränsas av regeringen och/eller företag, vilket leder till systematiska kränkningar av arbetares rättigheter, så som föreningsfrihet, rätten till kollektiva förhandlingar och strejkrätten.  
De länder Sverige importerar mjölkprodukter och ägg från (till exempel Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna) bedöms som lågriskländer av ITUC. 

Diskriminering i arbetslivet förekommer i Brasilien bland annat mot afrobrasilianer, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, urfolk och transpersoner. Utöver detta har civilsamhällesorganisationer och medier rapporterat om diskriminering av personer med HIV/AIDS. 

Även i länder i Europa kan det finnas risker för diskriminering, lika möjligheter och välmående på arbetsplatsen, till exempel diskriminering beroende på funktionsnedsättning, etisk tillhörighet och kön.  

Det finns inga rapporter om barnarbete på sojaodlingar specifikt, men över 600 000 barn mellan fem och 14 år arbetar i Brasilien, så risker kopplat till detta kan inte bortses ifrån. 

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet. 

Risker för negativ miljöpåverkan inom ägghantering och mjölkproduktion finns framför allt i leveranskedjans inledande steg kopplat till både foderframställning och djurhållning. De bedöms som medelhöga, då riskerna främst är kopplade till utsläpp av växthusgaser vid foderframställning och från mjölkkor. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte de följande stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

Koldioxidutsläppen ökar när regnskog och savann omvandlas till jordbruksmark. Den stora förändringen i markanvändningen har redan förändrat det lokala klimatet i delar av Amazonas och Cerradon. Det regnar mindre, torrperioden är längre och temperaturen högre vilket i sin tur skapar en ond cirkel som gör att regnskogen får ännu svårare att klara sig.

Mjölkproduktion orsakar utsläpp av växthusgasen metan genom att korna smälter foder och gräs samt från lagring av flytande gödsel. Även lustgas avges bland annat från lagring av stallgödsel. Även arbetsmaskiner och uppvärmning av jordbruksbyggnader innebär utsläpp. I jämförelse med andra animalier har ägg låg klimatpåverkan. En höna lägger många ägg under sin livstid och det foder hon äter omvandlas relativt effektivt till protein. Det är odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från äggproduktionen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar.  

Regnskog och savann omvandlas till sojaplantager och den biologiska mångfalden försvinner. När den biologiska mångfalden minskar, hotas flera viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, klimatreglering och vattenreglering. 

I Sverige pågår en diskussion om hur mjölkkor påverkar biologisk mångfald. Å ena sidan bidrar betande mjölkkor positivt till biologisk mångfald genom att upprätthålla öppna landskap och ängsmarker som är viktiga för många växt- och djurarter. Å andra sidan menar kritiker att mjölkproduktion kräver stora resurser och kan bidra till klimatförändringar och övergödning, vilket i sin tur påverkar ekosystem negativt.

Sojaodlingarnas användning av bekämpnings- och gödningsmedel leder till försämrad mark- och vattenkvalitet, vilket har en betydande påverkan på miljön och på lokalbefolkningen, inklusive urfolk.

Djurhållning orsakar betydande föroreningar av mark och vatten. Utsläpp från gödsel och avfall från djurhållning innehåller näringsämnen, syreutarmande ämnen och patogener som förorenar vattendrag och grundvatten. I intensiva jordbrukssystem, där djuren är koncentrerade på små ytor, överskrids ofta ekosystemens förmåga att hantera dessa utsläpp, vilket leder till allvarliga vattenkvalitetsproblem. Dessutom sprids veterinärmediciner, såsom antibiotika och tillväxthormoner, från gårdar till vattenkällor, vilket förvärrar föroreningarna. 

Användandet av kemiska bekämpningsmedel vid framställning av foder ger en negativ påverkan på miljön. Bekämpningsmedel används i foderproduktionen, även i Sverige. Flertalet av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna är giftiga och förbjudna inom EU.  

Jordbrukssektorn är den största användaren av sötvattenresurser. Genom vattnet som används för att producera foder, samt som dricksvatten och servicevatten för djuren, bidrar djurhållningssektorn till denna vattenanvändning.  

Mjölkindustrin påverkar luftkvaliteten genom utsläpp av metan, lustgas, koldioxid och ammoniak. Dessa betydande luftutsläpp gör mjölkindustrin till en betydande källa till luftföroreningar.   

Risken för korruption inom mjölk- och äggproduktion bedöms sammantaget som låg. Riskerna som finns är framför allt i leveranskedjans inledande steg vid odling av soja. Riskerna bedöms vara låga i de länder där mejeri- och äggproduktion samt sluttillverkning sker, som i  Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna.

I Brasilien, där en stor andel av sojaproduktionen sker, bedöms korruptionsrisken generellt vara hög enligt Transparency International. Korruption vid markförvärv är en utbredd risk. Internationella undersökningar utförda av Transparency International visar att tio till 20 procent av de tillfrågade har betalat mutor till myndigheter i samband med markförvärv. Även så kallade spannmålsförfalskning har förekommit i Brasilien. Sojabönor som olagligt odlats på urfolks marker, har sålts med förfalskade försäljningsdokument som anger annan ursprungskälla.