Vad är skyddat boende och vilka driver dessa boenden?
Skyddat boende kan tilldelas personer som utsatts för våld i hemmet och behöver någonstans att ta vägen. Det är en form av tillfälligt stödboende, bemannat med personal som är speciellt utbildad för att genom samtal, aktiviteter och andra metoder hjälpa våldsutsatta personer att komma på fötter och gå vidare i livet. I vissa fall erbjuds skyddat boende av exempelvis kvinnojourer utan beslut från socialnämnden.
Innehåll på denna sida
Samtliga skyddade boenden tar emot kvinnor och 38 procent tar emot män. Även om våld i nära relationer drabbar såväl kvinnor som män utgörs den övervägande andelen av de personer som söker och tilldelas skyddat boende kvinnor.
Skyddat boende är en term som ofta används men som inte förekommer i svensk lagstiftning.
Skyddat boende är inte en reglerad insats enligt socialtjänstlagen (SoL) på samma sätt som vissa andra insatser till enskilda, och någon formell definition av vad ett skyddat boende är finns alltså inte.
Socialstyrelsens rekommenderade definitionen
"[---] boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. "
Denna rekommenderade definition utvecklas därefter vidare i Socialstyrelsens så kallade termbank.
Skyddat boende ( i Socialstyrelsens termbank)
De flesta skyddade boenden erbjuder olika former av stöd och rådgivning. Nästan samtliga skyddade boenden erbjuder rådgivning, individuella stödsamtal, stödperson vid rättegång eller förhör eller stöd i kontakter med myndigheter och andra aktörer för personer som bor på boendet. Stödsamtal i grupp erbjuds i knappt hälften av boendena.
Enligt den rådande rekommendationen till definition har det skyddade boendet och de verksamheter som bedrivs där en sammansatt natur. Dessutom är det är en behovsbaserad insats som utgår ifrån den enskilda individens behov i den aktuella situationen och inte i första hand ifrån en standardiserad tjänst. Detta innebär att det är svårt att på ett allmänt sätt entydigt definiera en viss beslutad insats som boende i skydd och/eller en insats som utgörs av samtal och stöd med mera. I det enskilda fallet består verksamheten snarare av en kombination av ett antal relevanta insatser enligt ovan.
Snabblänkar till innehåll i denna vägledning
- Vad är skyddat boende och vilka driver dessa boenden?
- Kommunens ansvar för våldsutsatta personer och deras barn
- Kvinnojourernas roll och finansiering
- Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
- Ska skyddat boende upphandlas?
- Anskaffning av (tjänsten) skyddat boende genom upphandling
- Hur finansierar kommunen skyddade boenden med beaktande av statsstödsreglerna?
Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden
Socialstyrelsen fann i sin kartläggning att det fanns totalt 282 skyddade boenden i Sverige.
Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden i Sverige
I storstadsregionerna finns flest boenden: 26 i Stockholm, 18 i Göteborg, 7 i Malmö och 7 i Uppsala. Ungefär hälften av Sveriges kommuner saknar skyddat boende i den egna kommunen. I de flesta kommuner där det finns skyddat boende är det vanligast att det finns ett eller två boenden.
I en enkät utförd av Socialstyrelsen, som skickades till samtliga identifierade boenden och som hade en svarsfrekvens på cirka 75 procent, framgick att cirka 9 procent av de skyddade boendena i landet drivs av kommunerna själva.
I många kommuner är det dock ideella föreningar som driver en stor del av de skyddade boendena. I landet som helhet drivs uppskattningsvis cirka 54 procent av de skyddade boendena i ideell regi, och då typiskt sett av kvinnojourer.
Under senare år har även privata, vinstdrivande aktörer etablerat sig som ett alternativ för kommunen när denna avser anlita en extern aktör för tjänsten skyddat boende. Cirka 37 procent av de skyddade boendena drivs i privat kommersiell/vinstdrivande regi, i huvudsak i bolagsform.
Utifrån de inkomna enkätsvaren kommer Socialstyrelsen sammantaget fram till att det finns 1 653 platser för vuxna och 2 385 platser för barn på skyddade boenden, och att det uppskattningsvis bott cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn minst en natt på skyddat boende under perioden 31 juli 2018till 1 augusti 2019.
(Källa: Kartläggning av skyddade boenden i Sverige, Socialstyrelsen 2020 )
Det vanligaste sättet att finansiera verksamheten för de skyddade boenden som besvarade enkäten var en kombination av verksamhetsbidrag (39 procent), dygnsavgifter (71 procent) och annan finansiering (30 procent). Verksamhetsbidrag från kommuner är något som oftast endast bidragsberättigade föreningar i en kommun kan söka. För skyddade boenden i privat regi svarade 95 procent att verksamheten finansieras genom dygnsavgifter som köps och betalas av kommunen (socialförvaltningen). Ideella skyddade boenden har även angett finansiering via statligt bidrag. Viktigt att notera är att statsbidrag till kvinno- och tjejjourer inte får användas till personal i skyddat boende. Statsbidraget omfattar inte kostnader som rör det skyddade boendet om det inte gäller säkerhetsåtgärder. Kvinnojourer och tjejjourer kan få statsbidrag för andra delar av sin verksamhet, exempelvis för att ge stödinsatser till kvinnor och deras barn när det gäller rådgivning, samtalsstöd, för att följa med eller på annat sätt stödja kvinnor i kontakter med myndigheter samt praktiskt stöd, information, kompetensutveckling och utveckling av kvalitetsarbetet och rutiner .
Förordning (2015:454) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer
(Källa: Kartläggning av skyddade boenden i Sverige, Socialstyrelsen 2020 )
De ideellt drivna skyddade boendena svarade att annan finansiering omfattade föreningsbidrag från kommunen, överenskommelse genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) och bidrag från regionen. Det kan även röra sig om fondmedel, gåvor och donationer.
Kvinnojourernas roll och finansiering