Metoder för att identifiera användarna och deras olika behov

Bygg, anläggning och fastighet
Webbvägledning

Ett sätt att öka kunskapen om människors skilda förmågor och behov är att involvera tänkbara användare, det vill säga ha en nära dialog i ett tidigt skede med de som ska använda det som byggs. I en sådan dialog kan projektet tillföras kunskap om viktiga förutsättningar som olika människor har för att kunna använda sig av den byggda miljön.

Innehåll på denna sida

Att identifiera användares behov genom personas
Att utgå från varierade behov

Beroende på projektets art, behöver dialogen skräddarsys för att kunna nå längre än traditionella användardialoger, eftersom det i stor utsträckning handlar om att få reda på behov och förutsättningar hos personer med profiler av förmågor och egenskaper som varierar stort, till exempel på grund av funktionsnedsättning eller ålder. Här kan det handla om att involvera medborgare och individer, men även att involvera exempelvis funktionsrättsorganisationer och intresseorganisationer för äldre.

Utgå från användarna

Identifiera behov och förväntningar – vilka riskerar att exkluderas? Vilka krav behöver ställas för att för att förebygga exkludering?
Involvera användarna – individer och organisationer. Vilka är möjliga och lämpliga att involvera i detta projekt och hur?
Implementera identifierade behov i projektet. Vilka lösningar behöver hittas?

Att identifiera användares behov genom personas

Som en hjälp i arbetet med att identifiera olika användares behov kan personas (användartyp) användas.

I vår interaktion med den byggda miljön förlitar vi oss på våra sinnen och hur vi kan förflytta oss. I alla de olika designval som görs måste man ta hänsyn till att människors möjligheter att se, höra, känna, förflytta sig, uppfatta och förstå starkt varierar. Dessa variationer förändras också under varje människas livstid. Många av de tillgänglighetsbehov som personer med olika funktionsnedsättningar upplever, överensstämmer också med många andra persontyper och roller.

I arbetet med ett bygg- eller anläggningsprojekt kan det vara användbart att i ett tidigt skede arbeta med personas, för att bättre förstå hur man utformar med mänsklig mångfald som utgångspunkt. Det kan på ett bättre sätt spegla variationer av behov i stället för att beskriva människor, som ofta är fallet när man i stället utgår från målgruppstänkande. När universell utformning integreras på ett tidigt stadium kan utformningen med hänsyn till alla människors behov och förutsättningar göras till liten eller ingen merkostnad.

Nedan följer några exempel på olika tillgänglighetsbehov som kan sammanfalla hos olika användartyper. Listan kan fyllas på i båda riktningar, med fler användartyper och fler tillgänglighetsaspekter. Olika tillgänglighetsaspekter gynnar alltid fler än en användartyp.

Tillgänglighetsaspekter utifrån behov
Personas	Jämnt och halkfritt mark/ golv underlag	Nivå-fri entré	Toaletter med större plats	Automatiskt eller lättöppnande dörrar	Ramper	Ledstänger på båda sidor av trappa/ramp	Tydlig väg-visning (Visuell, akustisk, taktil) som underlättar orientering	Information i olika format ex pictogram bilder, digitalt
Person som använder kryckor	X	X	X	X	X
Äldre	X	X		X		X
Familj med små barn	X		X
Ambulans-personal	X	X		X	X
Rullstolsanvändare	X	X	X	X
Person med tungt bagage		X	X		X			X
Person med barnvagn		X	X	X	X
Person med synnedsättning	X	X				X	X	X
Gravid	X		X	X		X
Varuleverantör	X	X		X	X
Besökare							X	X

Att utgå från varierade behov

En annan strategi för att identifiera olika användares behov är att utgå från olika typer av funktionsnedsättningar för att identifiera vad som kan vara begränsande och skapa hinder i miljön.

En vanlig indelning av olika funktionsnedsättningar och begränsning görs genom grupperna syn, hörsel, kognition, rörelse, allergi och överkänslighet. I tabellen nedan finns några exempel på förutsättningar, hinder och möjliga lösningar.

Exempel på förutsättningar, hinder och möjliga lösningar
Funktion	Förutsättningar, exempel	Hinder i miljön, exempel	Åtgärder, exempel
Syn	Olika grader av synnedsättning, blindhet, färgblindhet. Exempel på hjälpmedel: glasögon, Ledarhund, vit käpp, digitala appar.	Textbaserad information och kommunikation. Avsaknad av ledstråk (naturliga eller anlagda). Bullriga miljöer. Bländande belysning. Utstickande föremål.	Ge information på annat sätt än visuellt, exempelvis taktilt eller ljudbaserat (alla med synnedsättning kan inte läsa punktskrift). God visuell och akustisk miljö. Syntolkning.
Hörsel	Svårigheter att uppfatta ljud, problem med hörsel. Exempel på hjälpmedel – hörapparat, teckenspråk.	Bullriga miljöer och miljöer med bakgrundsljud, sorl. Ljudbaserad information och kommunikation.	Skärma av buller Reducera onödigt bakgrundsljud. Tillhandahåll visuell kommunikation. Hörslinga eller mobil, hörselteknisk utrustning. Teckentolkning.
Kognition	Svårigheter att tolka och bearbeta information, sviktande minne, trötthet, koncentrationssvårigheter, Svårt att göra sig förstådd. Exempel på hjälpmedel – lättläst text, kommunikations-hjälpmedel, hörlurar för att utestänga/dämpa ljud, symboler.	Komplexa miljöer och situationer med många syn- och hörselintryck, buller, visuellt röriga miljöer. Avsaknad av tydlig skyltning, vägvisning, information. Brist på lugna platser. Köbildningar.	Kombinera lättläst information, bilder, symboler. Kontraster mellan olika ytor och till hjälp för orientering. Möjligheter till vila. Möjlighet att förbereda sig inför aktiviteter, besök i olika miljöer (att känna till olika moment på förhand). Skärma av buller. Reducera onödigt bakgrundsljud, göra miljöer visuellt tydliga.
Rörelse	Svårighet att gå och förflytta sig, bära tunga saker med mera. Svårigheter att ta sig fram på ojämna markunderlag. Exempel på hjälpmedel -rullstol, rollator, käpp.	Höga kanter i utemiljö. Trappor utan kompletterande ramp eller hiss. Långa avstånd mellan målpunkter utan bänkar att vila på och avsaknad av angörings- och platser. Gångvägar/-ytor belagda med smågatsten eller annan ojämn beläggning. Inredning och utrustning som placeras högt.	Avfasade trottoarkanter eller 0-kant. Hiss, ramp eller annan lyftanordning i direkt anslutning till trappa. Bänkar längs gång- och förflyttningsvägar. Angöringsplatser och tillgång till parkeringsplatser (HCP och mindre platser) nära entréer till publika verksamheter.
Allergi, överkänslighet och astma	Reaktioner från immunförsvaret på ämnen i miljön (allergener) exempelvis pollen, kvalster, mögel, vissa livsmedel med mera. Överkänslighet mot livsmedel ex laktosintolerans. Astma, inflammation i luftvägar orsakade av allergi, infektion eller irriterande ämnen i miljön.	Husdjur som tas med i publika inomhusmiljöer. Bristfällig information om innehåll i mat på serveringar. Bristfällig städning i publika lokaler. Vissa växter i inomhuslokaler. Användande av parfymer, kemitekniska produkter med irriterande ämnen.	Djurfria inomhusmiljöer. Regelbunden städning, användning av allergitestade och godkända kemitekniska preparat. Uppdaterad och korrekt meny vid matservering, tydlig information om alla beståndsdelar i maten.

Variationskort för universell utformning

Certec, Lunds universitet har tagit fram en kortlek som kan användas i många olika typer av processer. Dessa variationskort är utformade för att ge tankestöd för den som arbetar med användbarhet, tillgänglighet och universell utformning, som handlar om alla människor, inte enbart personer med funktionsnedsättning. Det står för ett mångfaldstänkande, där hänsyn tas till variation i förmåga, liksom faktorer som ålder, bakgrund, kön med mera. Korten ger översiktlig information kring syn, hörsel, rörelseförmåga, kognition, allergi och språk.

Korten togs fram i projektet ”Upphandlingsstöd baserat på universell utformning” som utfördes tillsammans med Stadskontorets upphandlingsenhet vid Malmö stad och som hade stöd av VINNOVA. Materialet stämdes även av med Upphandlingsmyndigheten.

Variationskort för universell utformning (Certec, Lunds universitets webbplats)