Kan en anbudsbilaga på fel språk rättas, förtydligas eller kompletteras?
Publicerad 29 januari 2018
Hej,
Jag funderar över följande:
Om UM har angett i upphandlingsföreskrifterna att anbud ska vara skrivet på svenska och anbudslämnaren skickar in en begärd bilaga (inte intyg, certifikat eller liknande) skriven på engelska, finns det då något utrymme i lagen gällande komplettering att få ny bilaga skriven på svenska, eller måste anbudet förkastas i ett sådant fall?
Jag funderar över följande:
Om UM har angett i upphandlingsföreskrifterna att anbud ska vara skrivet på svenska och anbudslämnaren skickar in en begärd bilaga (inte intyg, certifikat eller liknande) skriven på engelska, finns det då något utrymme i lagen gällande komplettering att få ny bilaga skriven på svenska, eller måste anbudet förkastas i ett sådant fall?
Peter
Publicerad 29 januari 2018
Hej Peter!
Utgångspunkten är att ett anbud kan lämnas på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk. Den upphandlande myndigheten kan däremot besluta vilket språk som ska användas under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna samt att det framgår av annonsen. Ett obligatoriskt krav på svenska som anbudsspråk omfattar även intyg och andra dokument som bifogas anbudsformuläret.
Rättelse, förtydligande och komplettering av anbud
Som utgångspunkt får den upphandlande myndigheten inte anta anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven. En upphandlande myndighet får dock under vissa förutsättningar begära att en leverantör rättar, förtydligar eller kompletterar sitt anbud.
En förutsättning för att rättelse, förtydligande och komplettering av anbud ska kunna genomföras är att anbudet inte ändras i sak. Åtgärden måste även vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet.
Möjligheten att ersätta tidigare lämnade uppgifter regleras genom möjligheten till rättelse. Om det finns ett fel i ett intyg som utfärdats av tredje man och som lämnats in av leverantören, sker rättelse genom att leverantören lämnar in ett nytt, korrekt intyg. Ändring av uppgifter i ett anbud eller en anbudsansökan innebär emellertid en hög risk för brott mot likabehandlingsprincipen.
Gemensamt för termerna förtydliga och komplettera är att det inte handlar om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya utan om att konkretisera dem på något sätt. Det innebär i praktiken att tidigare lämnade uppgifter på ett eller annat sätt konkretiseras och preciseras utan att de blir ersatta eller ändrade. Helt nya sakuppgifter kan inte tillföras ett anbud genom en komplettering eller ett förtydligande.
Vad som gäller i den beskrivna situationen
Kammarrätten i Jönköping har i mål nr 897–14 bedömt en snarlik situation. Med stöd av proportionalitetsprincipen beslutade domstolen att avstå från att strikt upprätthålla språkkravet när två bilagor i form av certifikat för kvalitets- och miljöledningssystem delvis var avfattade på engelska.
Kammarrätten i Sundsvall dömde på liknande sätt i mål nr 2502-19. Kammarrätten konstaterade att en uppgift som medför diskvalificering måste vara relevant för upphandlingen och inte av oväsentlig betydelse. Mot bakgrund av att uppgifterna inte var nödvändiga för upphandlingen ansågs det vara oproportionerligt att förkasta anbudet.
Kammarrätten i Sundsvall har dock i ett senare fall, mål nr 275-21, kommit till en annan slutsats gällande ett obligatoriskt språkkrav. Enligt kammarrätten innebar språkkravet i det fallet att samtliga handlingar som inte var på svenska behövde översättas. Det borde enligt domstolen vara underförstått för en rimligt informerad anbudsgivare. Kravet ansågs inte vara oproportionerligt eftersom det syftade till att möjliggöra en korrekt utvärdering av anbuden. Ett avsteg från språkkravet i förhållande till något språk skulle däremot stå i strid med principen om likabehandling.
Vidare kan nämnas ett flertal fall där domstolarna bedömt att en anbudsansökan eller ett anbud inte kan kompletteras med obligatoriska uppgifter (se bland annat Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 7714-08, mål nr 6248-11, Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 3378-08, mål nr 7138-10, mål nr 1183-14 samt Kammarrätten Sundsvalls domar i mål nr 2699-08, mål nr 802-12, och mål nr 1220-13).
Sammanfattningsvis kräver en åtgärd i form av rättelse, förtydligande eller komplettering att åtgärden står i full överensstämmelse med principerna om likabehandling och öppenhet. Om den upphandlande myndigheten inte kan säkerställa att detta krav tillgodoses bör åtgärden inte genomföras.
Läs mer
Läs mer om Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Utgångspunkten är att ett anbud kan lämnas på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk. Den upphandlande myndigheten kan däremot besluta vilket språk som ska användas under förutsättning att kravet inte står i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna samt att det framgår av annonsen. Ett obligatoriskt krav på svenska som anbudsspråk omfattar även intyg och andra dokument som bifogas anbudsformuläret.
Rättelse, förtydligande och komplettering av anbud
Som utgångspunkt får den upphandlande myndigheten inte anta anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven. En upphandlande myndighet får dock under vissa förutsättningar begära att en leverantör rättar, förtydligar eller kompletterar sitt anbud.
En förutsättning för att rättelse, förtydligande och komplettering av anbud ska kunna genomföras är att anbudet inte ändras i sak. Åtgärden måste även vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet.
Möjligheten att ersätta tidigare lämnade uppgifter regleras genom möjligheten till rättelse. Om det finns ett fel i ett intyg som utfärdats av tredje man och som lämnats in av leverantören, sker rättelse genom att leverantören lämnar in ett nytt, korrekt intyg. Ändring av uppgifter i ett anbud eller en anbudsansökan innebär emellertid en hög risk för brott mot likabehandlingsprincipen.
Gemensamt för termerna förtydliga och komplettera är att det inte handlar om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya utan om att konkretisera dem på något sätt. Det innebär i praktiken att tidigare lämnade uppgifter på ett eller annat sätt konkretiseras och preciseras utan att de blir ersatta eller ändrade. Helt nya sakuppgifter kan inte tillföras ett anbud genom en komplettering eller ett förtydligande.
Vad som gäller i den beskrivna situationen
Kammarrätten i Jönköping har i mål nr 897–14 bedömt en snarlik situation. Med stöd av proportionalitetsprincipen beslutade domstolen att avstå från att strikt upprätthålla språkkravet när två bilagor i form av certifikat för kvalitets- och miljöledningssystem delvis var avfattade på engelska.
Kammarrätten i Sundsvall dömde på liknande sätt i mål nr 2502-19. Kammarrätten konstaterade att en uppgift som medför diskvalificering måste vara relevant för upphandlingen och inte av oväsentlig betydelse. Mot bakgrund av att uppgifterna inte var nödvändiga för upphandlingen ansågs det vara oproportionerligt att förkasta anbudet.
Kammarrätten i Sundsvall har dock i ett senare fall, mål nr 275-21, kommit till en annan slutsats gällande ett obligatoriskt språkkrav. Enligt kammarrätten innebar språkkravet i det fallet att samtliga handlingar som inte var på svenska behövde översättas. Det borde enligt domstolen vara underförstått för en rimligt informerad anbudsgivare. Kravet ansågs inte vara oproportionerligt eftersom det syftade till att möjliggöra en korrekt utvärdering av anbuden. Ett avsteg från språkkravet i förhållande till något språk skulle däremot stå i strid med principen om likabehandling.
Vidare kan nämnas ett flertal fall där domstolarna bedömt att en anbudsansökan eller ett anbud inte kan kompletteras med obligatoriska uppgifter (se bland annat Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 7714-08, mål nr 6248-11, Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 3378-08, mål nr 7138-10, mål nr 1183-14 samt Kammarrätten Sundsvalls domar i mål nr 2699-08, mål nr 802-12, och mål nr 1220-13).
Sammanfattningsvis kräver en åtgärd i form av rättelse, förtydligande eller komplettering att åtgärden står i full överensstämmelse med principerna om likabehandling och öppenhet. Om den upphandlande myndigheten inte kan säkerställa att detta krav tillgodoses bör åtgärden inte genomföras.
Läs mer
Läs mer om Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- HFD 2016 ref. 37 – de obligatoriska krav som ställs i en upphandling ska upprätthållas under hela upphandlingsförfarandet
- 4 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – möjlighet att begära rättelse, förtydligande eller komplettering av anbud
- Prop. 2015/16:195 s. 977–978 – ändring av uppgifter i ett anbud eller en anbudsansökan innebär en hög risk för brott mot likabehandlingsprincipen
- Kammarrätten i Jönköping mål nr 897–14 – domstolen avstod från att strikt upprätthålla ett språkkrav
- Kammarrätten i Sundsvall mål nr 2502-19 – uppgifterna på annat språk var inte nödvändiga för upphandlingen och det var därför oproportionerligt att förkasta anbudet
- Kammarrätten i Sundsvall mål nr 275-21 – ett avsteg från språkkravet skulle stå i strid med principen om likabehandling.
Johan
01 februari 2018 (Uppdaterat 15 september 2021)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.