Start

Får man ställa krav på ett fabrikat eller varumärke som endast en leverantör har?

Publicerad 20 juli 2018
Hej,

Vi har idag produkter med ett visst varumärke som vi är mycket nöjda med idag. Kan man föreskriva unika produkter och/eller egenskaper (funktion och estetik) som kanske bara en leverantör erbjuder?

Mvh

Katrina

Publicerad 20 juli 2018

Hej Katarina,

Huvudregeln är att fabrikat, varumärke, ursprung, tillverkning och liknande inte får anges i upphandlingsdokumenten i en upphandling. Syftet med huvudregeln är att ingen leverantör ska gynnas eller missgynnas.

Tillåtet när det kan motiveras och följer av orden ”eller likvärdigt”
En hänvisning till ett visst fabrikat, varumärke, ursprung, tillverkning och liknande får dock ske om det kan motiveras av att det som ska anskaffas annars inte är möjligt att beskriva på ett tillräckligt tydligt sätt. I de fall det är nödvändigt att ange exempelvis fabrikat måste detta dock följas av orden ”eller likvärdigt”.

För att det ska vara tillåtet att ange ursprung eller tillverkning kräver det dock, enligt en flera rättsavgöranden på området, att det i princip ska vara omöjligt att annars beskriva föremålet tillräckligt preciserat och begripligt. Detta eftersom hänvisning till ursprung eller tillverkning typiskt sett innebär att en leverantör gynnas eller missgynnas.

Fritt att ställa prestanda- och funktionskrav
Det finns givetvis inget hinder mot att ställa krav på prestanda, funktion, tekniska egenskaper, estetisk utformning eller miljöegenskaper och så vidare. Särskilt gällande prestanda- och funktionskrav så finns det många fördelar. Sådana krav skapar bland annat ökad konkurrens och öppnar upp för nya innovativa lösningar, till skillnad från olika former av specifikationskrav. När krav utformas ska de vara objektiva och inte leda till att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas.

Alla krav ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna
Samtliga krav vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna. En av dessa principer är proportionalitetsprincipen. En bedömning om ett visst krav är förenligt med proportionalitetsprincipen kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om kravet är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.

Om det är enbart en leverantör som uppfyller kraven, är detta i sig inte en omständighet som innebär att kraven inte är förenliga med upphandlingsreglerna. Om ett krav strider mot upphandlingsreglerna eller inte måste bedömas i varje enskilt fall.

Läs mer
Läs även inlägget Får man ställa krav som möjliggör enbart en leverantör? i vår Frågeportal.

Källhänvisningar
  • 9 kap. 6 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – uppgifter och hänvisningar som inte får ingå i tekniska specifikationer bland annat
  • Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 3064–14, mål nr 6156–15, mål nr 1625–16, mål nr 904–14, Kammarrätten i Sundsvalls domar i mål nr 1388-12, mål nr 2489–17 och mål nr 669–18, Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5037–12, Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1001-10 och Regeringsrättens dom i mål nr 2382–06. Se även prop. 2015/16:195 s. 1044–1045 – rättsavgöranden och förarbeten som tyder på att det i princip ska vara omöjligt att beskriva föremålet tillräckligt preciserat och begripligt, för att det ska vara tillåtet att ange ursprung eller tillverkning
  • EU-domstolens dom i C-234/03 Contse och HFD 2016 ref. 37 – exempel på tillämpning av proportionalitetsprincipen.
Med vänlig hälsning,

Gustav

20 juli 2018 (Uppdaterat 30 augusti 2021)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.