Gäller de obligatoriska uteslutningsgrunderna vid direktupphandling?
Publicerad 09 april 2019
Hej!
Är upphandlande myndighet/enhet skyldig att tillämpa de obligatoriska uteslutningsgrunderna vid en direktupphandling?
Är upphandlande myndighet/enhet skyldig att tillämpa de obligatoriska uteslutningsgrunderna vid en direktupphandling?
Ulrika
Publicerad 09 april 2019
Hej Ulrika,
Nej, det finns ingen skyldighet att vid en direktupphandling tillämpa de obligatoriska uteslutningsgrunderna.
Bestämmelserna om direktupphandling innehåller inte några särskilda förfarande- eller annonseringskrav och en upphandlande organisation har därmed en stor frihet att själv välja hur en direktupphandling ska genomföras. En direktupphandling kan i sin enklaste form vara att en upphandlande organisation tar kontakt med en leverantör och kommer överens med denne om uppdraget.
Om den upphandlande organisationen väljer att konkurrensutsätta direktupphandlingen måste det ske inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Läs mer
Läs mer om vad som gäller vid direktupphandlingar på vår webbplats.
Vänliga hälsningar,
Nej, det finns ingen skyldighet att vid en direktupphandling tillämpa de obligatoriska uteslutningsgrunderna.
Bestämmelserna om direktupphandling innehåller inte några särskilda förfarande- eller annonseringskrav och en upphandlande organisation har därmed en stor frihet att själv välja hur en direktupphandling ska genomföras. En direktupphandling kan i sin enklaste form vara att en upphandlande organisation tar kontakt med en leverantör och kommer överens med denne om uppdraget.
Om den upphandlande organisationen väljer att konkurrensutsätta direktupphandlingen måste det ske inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Läs mer
Läs mer om vad som gäller vid direktupphandlingar på vår webbplats.
Vänliga hälsningar,
Victoria
Jurist
10 april 2019 (Uppdaterat 15 juni 2021)
Vad grundar ni ställningstagandet att de obligatoriska uteslutningsgrunderna inte gäller vid direktupphandlingar på? Det verkar inte anges explicit i lagen eller i förarbetena att 19 kap. 18 § inte gäller direktupphandling. Anser ni att det är pga definitionen av direktupphandling som upphandling utan krav på anbud i viss form?
Karl Eriksson
15 december 2020
Hej Karl,
Precis som skriver i inlägget ovan så finns det inga formkrav för hur en direktupphandling ska genomföras.
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för direktupphandlingens utformning och som därmed kan ligga till grund för överprövning i domstol om förfarandet klandras.
Relevansen och den faktiska innebörden av de grundläggande upphandlingsprinciperna varierar med hänsyn till varje enskild direktupphandlings karaktär och föremål. Även om en upphandlande myndighet väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare i samband med en direktupphandling, exempelvis genom att annonsera upphandlingen likt ett annonserat förfarande, så kan det dock aldrig innebära att principerna får samma innebörd som vid de detaljreglerade förfarandena.
Eftersom det endast är förutsättningarna för när det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som sätter ramarna för direktupphandlingar så innebär det att bestämmelsen i 19 kap. 18 § lagen om offentlig upphandling (LOU) som utgångspunkt inte är tillämplig på direktupphandlingar.
Även om det, i samband med en direktupphandling, inte finns någon skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera och utesluta en leverantör från att delta i en upphandling i det fall leverantören omfattas av de obligatoriska uteslutningsgrunderna i 13 kap. 1 § LOU så finns det inte heller något som hindrar myndigheten från att frivilligt tillämpa dem.
Läs mer
Jämför även med vad som gäller avseende en upphandlande myndighets skyldighet att pröva alla anbud som har kommit in i rätt tid, i enlighet med 19 kap. 22 § LOU, när upphandlingen genomförs som en direktupphandling. Läs mer om det i inlägget Vad händer om en leverantör som inte blivit inbjuden, lämnar anbud vid en direktupphandling? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
HFD 2018 ref. 60 – rättsliga ramarna för direktupphandling samt de grundläggande upphandlingsprincipernas relevans och betydelse.
Vänliga hälsningar,
Precis som skriver i inlägget ovan så finns det inga formkrav för hur en direktupphandling ska genomföras.
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för direktupphandlingens utformning och som därmed kan ligga till grund för överprövning i domstol om förfarandet klandras.
Relevansen och den faktiska innebörden av de grundläggande upphandlingsprinciperna varierar med hänsyn till varje enskild direktupphandlings karaktär och föremål. Även om en upphandlande myndighet väljer att vända sig till flera tänkbara anbudsgivare i samband med en direktupphandling, exempelvis genom att annonsera upphandlingen likt ett annonserat förfarande, så kan det dock aldrig innebära att principerna får samma innebörd som vid de detaljreglerade förfarandena.
Eftersom det endast är förutsättningarna för när det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som sätter ramarna för direktupphandlingar så innebär det att bestämmelsen i 19 kap. 18 § lagen om offentlig upphandling (LOU) som utgångspunkt inte är tillämplig på direktupphandlingar.
Även om det, i samband med en direktupphandling, inte finns någon skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera och utesluta en leverantör från att delta i en upphandling i det fall leverantören omfattas av de obligatoriska uteslutningsgrunderna i 13 kap. 1 § LOU så finns det inte heller något som hindrar myndigheten från att frivilligt tillämpa dem.
Läs mer
Jämför även med vad som gäller avseende en upphandlande myndighets skyldighet att pröva alla anbud som har kommit in i rätt tid, i enlighet med 19 kap. 22 § LOU, när upphandlingen genomförs som en direktupphandling. Läs mer om det i inlägget Vad händer om en leverantör som inte blivit inbjuden, lämnar anbud vid en direktupphandling? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
HFD 2018 ref. 60 – rättsliga ramarna för direktupphandling samt de grundläggande upphandlingsprincipernas relevans och betydelse.
Vänliga hälsningar,
Victoria
Jurist
22 december 2020 (Uppdaterat 15 juni 2021)
Hej,
I 19 kap §18 står att en leverantör SKA uteslutas från deltagande i en upphandling i enlighet med det som föreskrivs i 13 kap §1. Vi tolkar lagtexten som att det inte föreligger någon frivillighet för myndigheten att kontrollera och utesluta. När vi läser konversationen i detta flödet så verkar det frivilligt, enligt vilket kapitel och paragraf upphäver 19 kap §18?
I 19 kap §18 står att en leverantör SKA uteslutas från deltagande i en upphandling i enlighet med det som föreskrivs i 13 kap §1. Vi tolkar lagtexten som att det inte föreligger någon frivillighet för myndigheten att kontrollera och utesluta. När vi läser konversationen i detta flödet så verkar det frivilligt, enligt vilket kapitel och paragraf upphäver 19 kap §18?
Lena
19 januari 2021
Hej Lena,
Att det endast är vissa av bestämmelserna i 19 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU) som blir tillämplig vid en direktupphandling har fastslagits i den HFD-dom vi hänvisar till ovan. Domen innebär att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för direktupphandlingens utformning. Någon skyldighet att kontrollera och utesluta en leverantör från att delta i en direktupphandling i enlighet med 19 kap. 18 § LOU finns alltså inte.
Att 19 kap 18 § LOU inte är tillämplig i samband med en direktupphandling kan också indirekt anses framgå av möjligheten att använda begränsad kontroll enligt 19 kap. 20 § LOU. Begränsad kontroll innebär att den upphandlande myndigheten får begränsa kontrollen av sådana handlingar som rör leverantörens lämplighet, det vill säga bland annat kontrollen av de obligatoriska uteslutningsgrunderna. Av bestämmelsen om begränsad kontroll framgår vad som gäller när upphandlingen genomförs enligt ett förenklat förfarande, urvalsförfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog. Att direktupphandling inte regleras i bestämmelsen om begränsad kontroll innebär alltså indirekt att det, vid en direktupphandling, inte finns någon skyldighet att kontrollera en leverantör mot de obligatoriska uteslutningsgrunderna.
Vad är en direktupphandling?
En direktupphandling är den enklaste formen av offentlig upphandling som en myndighet i vissa fall kan använda sig av när myndigheten vidtar åtgärder för att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader. Att det är den enklaste formen innebär exempelvis att det inte finns någon skyldighet att konkurrensutsätta upphandlingen eller krav på hur upphandlingen i övrigt ska genomföras. Som Högsta förvaltningsdomstolen uttrycker det så kan en direktupphandling i sin enklaste form vara att en myndighet kontaktar en leverantör och kommer överens med denne om leverans.
Om det skulle finnas en skyldighet att kontrollera om leverantörerna ska uteslutas enligt de obligatoriska uteslutningsgrunderna även vid en direktupphandling, utan möjlighet att använda begränsad kontroll, så skulle det innebära en hårdare reglering vid genomförandet av en direktupphandling än vad som gäller om upphandlingen genomförs enligt något av de andra förfarandena enligt 19 kap. LOU.
Läs mer
Läs gärna ett inlägg i vår Frågeportal som berör en liknande frågeställning om vilken skyldighet en upphandlande myndighet har att pröva ett anbud som förvisso har inkommit i rätt tid men där leverantören inte varit inbjuden till direktupphandlingen, se inlägget Vad händer om en leverantör som inte blivit inbjuden, lämnar anbud vid en direktupphandling?.
Läs även mer om vad som gäller när man genomför en direktupphandling i inlägget Vad gäller vid direktupphandling? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Att det endast är vissa av bestämmelserna i 19 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU) som blir tillämplig vid en direktupphandling har fastslagits i den HFD-dom vi hänvisar till ovan. Domen innebär att det endast är bestämmelserna som reglerar under vilka förutsättningar det är tillåtet att direktupphandla samt de grundläggande upphandlingsprinciperna som utgör den rättsliga ramen för direktupphandlingens utformning. Någon skyldighet att kontrollera och utesluta en leverantör från att delta i en direktupphandling i enlighet med 19 kap. 18 § LOU finns alltså inte.
Att 19 kap 18 § LOU inte är tillämplig i samband med en direktupphandling kan också indirekt anses framgå av möjligheten att använda begränsad kontroll enligt 19 kap. 20 § LOU. Begränsad kontroll innebär att den upphandlande myndigheten får begränsa kontrollen av sådana handlingar som rör leverantörens lämplighet, det vill säga bland annat kontrollen av de obligatoriska uteslutningsgrunderna. Av bestämmelsen om begränsad kontroll framgår vad som gäller när upphandlingen genomförs enligt ett förenklat förfarande, urvalsförfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog. Att direktupphandling inte regleras i bestämmelsen om begränsad kontroll innebär alltså indirekt att det, vid en direktupphandling, inte finns någon skyldighet att kontrollera en leverantör mot de obligatoriska uteslutningsgrunderna.
Vad är en direktupphandling?
En direktupphandling är den enklaste formen av offentlig upphandling som en myndighet i vissa fall kan använda sig av när myndigheten vidtar åtgärder för att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader. Att det är den enklaste formen innebär exempelvis att det inte finns någon skyldighet att konkurrensutsätta upphandlingen eller krav på hur upphandlingen i övrigt ska genomföras. Som Högsta förvaltningsdomstolen uttrycker det så kan en direktupphandling i sin enklaste form vara att en myndighet kontaktar en leverantör och kommer överens med denne om leverans.
Om det skulle finnas en skyldighet att kontrollera om leverantörerna ska uteslutas enligt de obligatoriska uteslutningsgrunderna även vid en direktupphandling, utan möjlighet att använda begränsad kontroll, så skulle det innebära en hårdare reglering vid genomförandet av en direktupphandling än vad som gäller om upphandlingen genomförs enligt något av de andra förfarandena enligt 19 kap. LOU.
Läs mer
Läs gärna ett inlägg i vår Frågeportal som berör en liknande frågeställning om vilken skyldighet en upphandlande myndighet har att pröva ett anbud som förvisso har inkommit i rätt tid men där leverantören inte varit inbjuden till direktupphandlingen, se inlägget Vad händer om en leverantör som inte blivit inbjuden, lämnar anbud vid en direktupphandling?.
Läs även mer om vad som gäller när man genomför en direktupphandling i inlägget Vad gäller vid direktupphandling? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- 19 kap. 18 och 19 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kontroll och uteslutning av leverantörer
- 19 kap. 20 § LOU – en upphandlande myndighet får, vid ett förenklat förfarande, urvalsförfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog, begränsa kontrollen av sådana handlingar som rör leverantörens lämplighet.
Victoria
Jurist
25 januari 2021
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.