Start
Hej!
Idéburna organisationer, efter att ha läst in mig på definitionen av dessa verksamheter så verkar det fortfarande vara en aning otydligt. Jag undrar hur man hanterar gränsdragningen rent juridiskt, vilka organisationer är det som kan beskriva sig vara inom denna definition.

Tidigare använde man ideella verksamheter, men så som jag förstår det så verkar man ha övergivit detta begrepp när det kommer till upphandlingsregler.

Är det så att en myndighet graderar en verksamhet som Idéburen, eller är det den upphandlande myndigheten som definierar detta genom upphandlingar vilka som skall betraktas som Idéburna organisationer?

Det blir än mer komplicerat när man kombinerar detta med, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), är det då den myndigheten som väljer vilka organisationer som väljer vilka organisationer som kan tänkas ingå i ett sådant samarbete?

Vidare undrar jag om det finns någon större klarhet kring upphandlingskraven avseende IOP numera, då det fortfarande verkar vara oprövat när det ställs emot upphandlingslagstiftning?

Gustav Gabrielsson

Publicerad 15 mars 2020

Hej Gabriel,

Definitionen av en idéburen organisation
Sedan den 1 januari 2023 finns en lagreglerad definition av en idéburen organisation. Med idéburen organisation avses en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte. Syftet ska vara angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling.

Med allmännyttigt syfte avses ett eller flera angivna ändamål, som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja. Detta eller dessa ändamål ska också utgöra grunden för och drivkraften i den verksamhet som bedrivs. För att kravet på allmännyttigt syfte ska vara uppfyllt måste organisationen som helhet omfattas av det.

Läs mer om definitionen av en idéburen organisation på vår webbplats.

Reserverad upphandling för idéburna organisationer
Sedan den 1 januari 2023 finns även en särskild möjlighet att reservera deltagandet i upphandling för idéburna organisationer. En sådan reservation innebär att endast idéburna organisationer som uppfyller vissa krav tillåts delta i upphandlingen.

För att deltagandet i upphandlingen ska kunna reserveras ska följande krav vara uppfyllda:
  • Reservationen ska avse idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas.
  • Organisationen får inte göra värdeöverföringar annat än till andra idéburna organisationer eller till forskning.
  • Staten, en region eller en kommun får inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen.
Läs mer om reserverad upphandling för idéburna organisationer på vår webbplats.

IOP och upphandlingslagstiftningen 
Det saknas en entydig definition av idéburet offentligt partnerskap (IOP). I Högsta förvaltningsdomstolen mål, HFD 2020 ref. 15, framgick det att det som av parterna benämndes som IOP bedömdes vara ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt. Vad överenskommelsen kallas spelar ingen roll, utan det är hur överenskommelsen är utformad som påverkar om det rör sig som ett upphandlingspliktigt kontrakt eller inte.

Se även vår nyhet Dom: Drift av äldreboende är ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt på vår webbplats för mer information.

IOP i förhållande till upphandlingslagstiftningen utreds i utredningen Idéburen välfärd. På s. 328 framgår utredningens förslag på vilka kriterier som ska vara vägledande vid ingående av idéburna offentliga partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Där framgår att överenskommelsen inte får innebära tilldelning av ett offentligt kontrakt i upphandlingsrättslig mening.

Sammanfattningsvis kan ett offentligt kontrakt definieras som:
  • Det ska vara ett avtal mellan två eller flera parter.
  • Avtalet ska röra en upphandlande myndighets anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad.
  • Avtalet ska innebära att en överenskommelse har träffats mellan två oberoende parter.
  • Avtalet ska innebära att den upphandlande myndigheten har gjort ett val av leverantör.
  • Avtalet ska innehålla rättsligt åberopbara skyldigheter av köprättslig karaktär.
  • Det som anskaffats ska vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten.
Om överenskommelsen omfattas av definitionen av ett offentligt kontrakt innebär det alltså att det som utgångspunkt ska upphandlas. För en mer ingående redogörelse av kontraktsbegreppet, läs om definitionen av upphandlingspliktigt kontrakt på vår webbplats.

Sammanfattningsvis får vi invänta utvecklingen på området innan vi eventuellt kan ge ett tydligare svar på dina frågor.

Läs mer 
Läs mer om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) på vår webbplats.

Källhänvisningar
  • 2 § lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer – definitionen av en idéburen organisation
  • 3 § lagen om registrering av idéburna organisationer – krav för registrering av en idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet
  • 19 kap. 25 a § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – reservation av deltagandet i en upphandling till idéburna organisationer
  • Högsta förvaltningsdomstolen mål, HFD 2020 ref. 15 – överenskommelsen som kallades IOP utgjorde ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt
  • Utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56, s. 277 ff.) – vilka kriterier som ska vara vägledande vid ingående av IOP.
Med vänliga hälsningar,

Erika

Jurist

16 mars 2020 (Uppdaterat 17 januari 2023)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

Från och med vecka 23 till och med vecka 32 når du Frågeservice via chatt måndag och fredag klockan 9–12 och via telefon tisdag–torsdag klockan 9–12. Vecka 28 och 29 är Frågeservice helt stängd. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.