Start

Omfattas samtliga kontrakt från ett dynamiskt inköpssystem av EU:s sanktioner?

Publicerad 09 augusti 2022
Hej,

En fråga gällande de nya Rysslandssanktionerna. Om ett avrop/upphandling som understiger tröskelvärdet sker från ett dynamiskt inköpssystemet som överstiger tröskelvärdet, omfattas då avropet av förbudet att tilldela kontrakt eller inte? Vad är er bedömning?

Jonna

Publicerad 09 augusti 2022

Hej Jonna,

Sanktionerna gäller för kontrakt som omfattas av något av de fyra upphandlingsdirektiven (LOU-, LUF-, LUFS eller LUK-direktivet). Detta framgår av vårt stöd om Sanktionerna mot Ryssland och Belarus som finns på vår webbplats. I detta stöd finns även ett avsnitt om sanktionerna och ramavtal, där vi redogör för vår bedömning av sanktionernas tillämplighet för sådana avtal. Stödet nämner ingenting uttryckligt om dynamiska inköpssystem, men det som sägs om ramavtal bör även i tillämpliga delar kunna ha bäring på kontrakt i dynamiska inköpssystem. I stödet anger vi också att

Avrop (tilldelning av kontrakt) från ett ramavtal över tröskelvärdena omfattas i de allra flesta fall av sanktionerna.”

Den ovan citerade meningen avser främst omständigheten om ett avrop från ett ramavtal renderar i ett kontrakt eller inte, i den mening som avses i sanktionerna och tillhörande vägledande material från kommissionen.

En möjlig tolkning av sanktionerna är att kontrakt (i den mening som avses enligt sanktionerna) som uppstår från ett underliggande ramavtal eller dynamiskt inköpssystem omfattas av sanktionerna, om ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemet som sådant omfattas av de direktivstyrda reglerna. Detta skulle gälla oavsett om det enskilda kontraktet understiger tillämpligt tröskelvärde.

En motsatt tolkning av bestämmelserna är att sådana kontrakt inte berörs av sanktionerna om varje enskilt kontrakt understiger tillämpligt tröskelvärde, även om det underliggande ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemet vida överstiger tröskelvärdet. En sådan ordning skulle dock innebära att sanktionernas omfattning och genomslag blir betydligt mer begränsade. En sådan ordning skulle också kunna innebära ett relativt enkelt sätt att kringgå sanktionerna.

Ett resonemang som kan tala för att den förstnämnda tolkningen är korrekt är situationen om ett bakomliggande ramavtal eller dynamiskt inköpssystem inte finns, men där en upphandlande myndighet genomför regelbundet återkommande anskaffningar genom liknande kontrakt som var för sig understiger tillämpligt tröskelvärde. I en sådan situation ska värdet för dessa kontrakt räknas samman enligt 5 kap. 11 § LOU. Om det sammanlagda värdet för sådana kontrakt överstiger tröskelvärdet enligt denna bestämmelse ska de direktivstyrda reglerna tillämpas på det enskilda kontraktet, även om det kontraktet ensamt understiger tröskelvärdet. Anskaffningar som sker från ramavtal respektive dynamiska inköpssystem får normalt anses utgöra anskaffningar av liknande karaktär. Det kan med andra ord ifrågasättas om ett bakomliggande ramavtal eller dynamiskt inköpssystem ska leda till en motsatt utgång i denna fråga.

Det ska tilläggas att kommissionen i en FAQ om sanktionerna, kopplat till offentlig upphandling, angett att en upphandlande myndighet inte bör skicka ut inbjudningar i dynamiska inköpssystem till leverantörer som omfattas av sanktionerna. Sådana leverantörer bör enligt kommissionen istället betraktas som frusna i det dynamiska systemet så länge som sanktionerna gäller. Frågan som föranledde svaret var om leverantörer som omfattas av sanktionerna borde uteslutas helt och hållet från dynamiska inköpssystem.

Med vänlig hälsning,

Mattias

Upphandlingsjurist

16 augusti 2022 (Uppdaterat 22 augusti 2022)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.