Flerbostadshus ombyggnad

Den fuktsakkunnige ska:

• Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
• Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
• Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
• Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
• Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra. 
• Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
• Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
• Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
• Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
• Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
• Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
• Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
• Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
• Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
• Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
• Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
• Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
• Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
• DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
  Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
• Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
• Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.   

Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .

Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:

• Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
• Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
• Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
• Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.

Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.

Den fuktsakkunnige ska:

• vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
• Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
• Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
• Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
• Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra. 
• Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
• Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
• Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
• Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
• Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
• Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
• Utifrån ovan sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
• Fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
• Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
• granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
• inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
• deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF (eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.),
• Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
• sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
• Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.   

Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .

Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:

• strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
• fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
• dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
• entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.

Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Entreprenören ska kontrollera att åtgärder för att klara Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15, genomförs. Kontroller ska protokollföras och avvikelser dokumenteras.

Åtgärdsplan ska upprättas för avvikelser.

Beställaren ska informeras regelbundet och ges dokumentation på begäran.

Entreprenören ska före byggstart, senast ______ (datum), med namn och kontaktuppgifter, redovisa vem på byggarbetsplatsen som är avfallssamordnare

Entreprenören ska före byggstart, senast ______ (datum), med namn och kontaktuppgifter, redovisa vem på byggarbetsplatsen som är avfallssamordnare

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

På fönster där så är möjligt ska U-värde på maximalt 1,1 W/kvm K nås.

Åtgärder för ökad lufttäthet mellan glas, båge, karm och vägg ska projekteras och genomföras.
Åtgärder får inte leda till att kvarvarande befintligt glas utsätts för skadliga så kallade pumpeffekter, sprickor eller invändig kondens som kan leda till fuktskador eller andra skador.
Åtgärder får inte heller leda till att de estetiska värdena förminskas. Åtgärder och montering ska följa rekommendationer från byggnadsantikvarisk expertis så som från byggnadsvårdscentrum, arkitektur- eller länsmuseum, riksantikvarieämbetet eller likvärda råd eller anvisningar. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Om åtgärder innebär att befintligt glas behålls vid påmontering av nytt glas så ska garantier gälla även mot sprickbildning och kondensbildning.

Vid beräkningar av U-värden för fönster och glaspartier ska EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1 användas. Eller enligt likvärdiga metoder.

Fönster, där angivet U-värde inte kan nås eller täthetsåtgärder inte kan genomföras, ska förtecknas och skälen till detta anges för respektive fönster. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Projekterade åtgärder ska sammanfattas och redovisa förväntat resultat i form av nya U-medelvärden med energibesparing jämfört med fönster i nuvarande skick. Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns för nya delar, så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA Hus 14
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Under rubriken 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg anges även krav för att Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

På fönster där så är möjligt ska U-värde på maximalt 1,3 W/kvm K nås.

Åtgärder för ökad lufttäthet mellan glas, båge, karm och vägg ska projekteras och genomföras.
Åtgärder får inte leda till att kvarvarande befintligt glas utsätts för skadliga så kallade pumpeffekter, sprickor eller invändig kondens som kan leda till fuktskador eller andra skador.
Åtgärder får inte heller leda till att de estetiska värdena förminskas. Åtgärder och montering ska följa rekommendationer från byggnadsantikvarisk expertis så som från byggnadsvårdscentrum, arkitektur- eller länsmuseum, riksantikvarieämbetet eller likvärda råd eller anvisningar. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Om åtgärder innebär att befintligt glas behålls vid påmontering av nytt glas så ska garantier gälla även mot sprickbildning och kondensbildning.

Vid beräkningar av U-värden för fönster och glaspartier ska EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1 användas. Eller enligt likvärdiga metoder.

Fönster, där angivet U-värde inte kan nås eller täthetsåtgärder inte kan genomföras, ska förtecknas och skälen till detta anges för respektive fönster. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Projekterade åtgärder ska sammanfattas och redovisa förväntat resultat i form av nya U-medelvärden med energibesparing jämfört med fönster i nuvarande skick. Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns för nya delar, så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA Hus 14
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Under rubriken 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg anges även krav för att Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

På fönster där så är möjligt ska U-värde på maximalt 0,9 W/kvm K nås.

Åtgärder för ökad lufttäthet mellan glas, båge, karm och vägg ska projekteras och genomföras.
Åtgärder får inte leda till att kvarvarande befintligt glas utsätts för skadliga så kallade pumpeffekter, sprickor eller invändig kondens som kan leda till fuktskador eller andra skador.
Åtgärder får inte heller leda till att de estetiska värdena förminskas. Åtgärder och montering ska följa rekommendationer från byggnadsantikvarisk expertis så som från byggnadsvårdscentrum, arkitektur- eller länsmuseum, riksantikvarieämbetet eller likvärda råd eller anvisningar. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Om åtgärder innebär att befintligt glas behålls vid påmontering av nytt glas så ska garantier gälla även mot sprickbildning och kondensbildning.

Vid beräkningar av U-värden för fönster och glaspartier ska EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1 användas. Eller enligt likvärdiga metoder.

Fönster, där angivet U-värde inte kan nås eller täthetsåtgärder inte kan genomföras, ska förtecknas och skälen till detta anges för respektive fönster. Samråd med beställaren om lämpliga åtgärder ska genomföras.

Projekterade åtgärder ska sammanfattas och redovisa förväntat resultat i form av nya U-medelvärden med energibesparing jämfört med fönster i nuvarande skick. Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns för nya delar, så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA Hus 14
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Under rubriken 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg anges även krav för att Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFB.31 Anbuds form och innehåll
(Under AFB.31 ställs krav på vad anbudet ska innehålla. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Förslag på objektsanpassat system för uppföljning av energikrav".)

Anbudet ska innehålla ett förslag till hur ett objektsanpassat system för uppföljning av energikraven kan utformas. (Kallas fortsättningsvis ett System för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion.)

Ett sådant system kan baseras på SVEBY:s Energiverifikat 1.0 - uppföljning av energikrav under byggprocessen och baseras på SVEBY:s stödjande dokument, eller annat system med likvärdigt innehåll avseende för entreprenaden relevanta delar.

Anbudet ska i sitt förslag på det objektanpassade systemet, preliminärt föreslå:

• vilka energiaspekter som ska tas upp i planen
• typer av beräkningar och hur dessa kvalitetssäkras,
• hur platsspecifik och schabloniserad indata kvalitetssäkras 
• när sårbarhetsanalyser ska genomföras, 
• provning och kontroller under samtliga byggskeden.
• rutiner för uppföljningen
• hur entreprenören säkerställer injustering av tekniska systemmot projekterade värden
• samordnad funktionsprovning av tekniska system
• vilka funktioner som är ansvarig för nämnda respektive delar
• rutiner för dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner
• övergripande drag i driftstrategier
• vilka aspekter och tekniska system som kan behöva tas upp i en
• kunskapsöverföring till driftorganisationen
  

Om Entreprenören tilldelas kontrakt så ska denne utveckla sitt förslag till ett objektsanpassat system för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion.

Kemiska produkter och bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
NSC.12 Fönsterpartier
(Sätt in nedanstående text.)

Medelvärdet av alla U- värden för alla glaspartier som sätts in i byggnaden ska inte överskrida 1,0 W/kvm K. (Med glaspartier räknas inte fönster och fönsterdörrar, för dessa finns ett specifikt krav.) Samtliga glaspartier inklusive bärande delar, ska ingå i beräkningen, med undantag från de glaspartier som skyddas av bevarandeplanen.

Glaspartiers U-värden ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1 och inkludera glas, båge och karm eller beräknat enligt ISO 12631: 2012. Eller enligt likvärdiga metoder. (Medelvärdet avser arean, inte antal glaspartier.)

Om gas används för isolering i fönstret så får gaser med en Global Warming Potential (GWP) större än 5 över en period på 100 år, inte användas. Innehållsdeklaration över gaser samt redogörelse över gasens GWP, ska bifogas. (GWP enligt IPCC)

Glasparti ska ha en hög lufttäthet. För lufttäthet gäller beställarens täthetskrav för projektet som helhet. 

Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
NSC.12 Fönsterpartier
(Sätt in nedanstående text.)

Medelvärdet av alla U- värden för alla glaspartier som sätts in i byggnaden ska inte överskrida 1,1 W/kvm K. Samtliga glaspartier inklusive bärande delar, ska ingå i beräkningen, med undantag från de glaspartier som skyddas av bevarandeplanen. (Med glaspartier räknas inte fönster och fönsterdörrar, för dessa finns ett specifikt krav.)

Glaspartiers U-värden ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1 och inkludera glas, båge och karm eller beräknat enligt ISO 12631: 2012. Eller enligt likvärdiga metoder. (Medelvärdet avser arean, inte antal glaspartier.)

Om gas används för isolering i fönstret så får gaser med en Global Warming Potential (GWP) större än 5 över en period på 100 år, inte användas. Innehållsdeklaration över gaser samt redogörelse över gasens GWP, ska bifogas installerat glasparti. (GWP enligt IPCC)

Glasparti ska ha en hög lufttäthet. För lufttäthet gäller beställarens täthetskrav för projektet som helhet. 

Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

U- värden för fönster som sätts in i byggnaden ska inte överskrida 0,8 /kvm K. Samtliga fönster ska ingå i beräkningen, med undantag från de fönster som skyddas av bevarandeplanen.

U-värden ska vara uppmätta enligt standarden EN ISO 12567-1 och inkludera glas, båge och karm eller beräknade enligt EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1. (Beräkningar ska ske utifrån referens för fönsterstorleken 1,2 x 1,2 m.) Eller enligt likvärdiga metoder.

Om gas används för isolering i fönster så får gaser med en Global Warming Potential (GWP enligt IPCC) större än 5 över en period på 100 år, inte användas. Innehållsdeklaration över gaser samt redogörelse över gasens GWP, ska bifogas installerade fönster.

Fönster ska ha en hög lufttäthet. Läckage får ej vara högre än en tredjedel av tillåtet läckage i klass 4 enligt SS EN 12207. Tester ska vara gjorda enligt EN 1026.

Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

U- värden för fönster som sätts in i byggnaden ska inte överskrida 0,9 W/kvm K. Samtliga fönster ska ingå i beräkningen, med undantag från de fönster som skyddas av bevarandeplanen.

U-värden ska vara uppmätta enligt standarden EN ISO 12567-1 och inkludera glas, båge och karm eller beräknade enligt EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1. (Beräkningar ska ske utifrån referens för fönsterstorleken 1,2 x 1,2 m.) Eller enligt likvärdiga metoder.

Om gas används för isolering i fönster så får gaser med en Global Warming Potential (GWP enligt IPCC) större än 5 över en period på 100 år, inte användas. Innehållsdeklaration över gaser samt redogörelse över gasens GWP, ska bifogas installerade fönster.

Fönster ska ha en hög lufttäthet. Läckage får ej vara högre än en tredjedel av tillåtet läckage i klass 4 enligt SS EN 12207. Tester ska vara gjorda enligt EN 1026.

Beställaren ska göras uppmärksam på fönstrens G-värde och påverkan på ljusinsläpp. Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje så som från tekniskt provinstitut, branschförening eller likvärda råd eller anvisningar.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder ska avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QE Fläktar
(Sätt in nedanstående text.)

Fläktaggregat i ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteffekt (SFP) som är lägre än 0,40 kW/(m³/s) vid dimensionerade flöde.

Dimensionerande flöde är _____ (m³/s). Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.

Mätning och angivande av SFP ska vara enligt SS-EN 13141- 4: 2011 och ISO 13349: 2010.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem och YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem
(Om rubrikerna anges så innebär det att injustering och kontroll ingår men AMA-texten bör anpassas till kravet ovan.)

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QE Fläktar
(Sätt in nedanstående text.)

Fläktaggregat i ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än 0,60 kW/(m³/s) vid dimensionerade flöde.

Dimensionerade flöde är ___ (m³/s). Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.

Mätning och angivande av SFP ska vara enligt SS-EN 13141- 4: 2011 och ISO 13349: 2010.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem och YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem
(Om rubrikerna anges så innebär det att injustering och kontroll ingår men AMA-texten bör anpassas till kravet ovan.)

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QE Fläktar
(Sätt in nedanstående text.)

Fläkt som ingår i luftbehandlingsaggregat i ventilationssystem med värmeåtervinning  ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än 1,30 kW/(m³/s) vid dimensionerade flöde.

Dimensionerande flöde är _____ (m³/s). Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.

Mätning och angivande av SFP ska vara enligt SS-EN 13141- 4: 2011 och ISO 13349: 2010.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem OCH YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem
(Om YTC.257 anges så innebär det att injustering ingår, i övrigt bör nedanstående skrivas in i YTC.157, samordna befintlig text i YTC.157 med kravet nedan.)

Ventilationsanläggningen ska vara injusterad innan mätning så att normenliga luftflöden anses uppfyllda. Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.
Luftflödesmätning görs vid alla frånluftsdon (utan att köksventilationen forceras). Det summerade uppmätta luftflödet bör kunna ligga till grund för bedömning av aktuellt ventilationsluftflöde.
Eleffekt för ventilationssystemet (SFP) mäts efter installation och vid det dimensionerande luftflöde kW/(m³/s).

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QE Fläktar
(Sätt in nedanstående text.)

Fläkt som ingår i luftbehandlingsaggregat i ventilationssystem med värmeåtervinning ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än 1,50 kW/(m³/s) vid dimensionerade flöde.

Dimensionerande flöde är _____ (m³/s). Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.

Mätning och angivande av SFP ska vara enligt SS-EN 13141- 4: 2011 och ISO 13349: 2010.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem OCH YTC.257 Injustering av luftbehandlingssystem
(Om YTC.257 anges så innebär det att injustering ingår, i övrigt bör nedanstående skrivas in i YTC.157, samordna befintlig text i YTC.157 med kravet nedan.)

Ventilationsanläggningen ska vara injusterad innan mätning så att normenliga luftflöden anses uppfyllda. Forcerat köksventilationsflöde ingår inte i dimensionerat flöde.
Luftflödesmätning görs vid alla frånluftsdon (utan att köksventilationen forceras). Det summerade uppmätta luftflödet bör kunna ligga till grund för bedömning av aktuellt ventilationsluftflöde.
Eleffekt för ventilationssystemet (SFP) mäts efter installation och vid det dimensionerande luftflöde kW/(m3/s).

Drivmedelstankar ska vara skyddade från påkörning och vara uppställda så att läckage ej når dagvattenbrunnar och vattendrag

Entreprenören ska senast vid slutbesiktningen till förvaltningsorganisationen över-lämna uppdaterade och aktuella drifts- och underhållsinstruktioner för fastigheten.

Informationen ska minst innehålla följande

•-   Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten

•-   Skötselinstruktioner för energieffektiv drift

•-   Skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet

•-   Information om sortering/ hantering av hushållens avfall

•-   Instruktioner för omhänder-tagande av farligt avfall

•-   Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.

Entreprenör ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QF Värmeväxlare
(Sätt in nedanstående text.)

Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad på minst 75 % vid full återvinning, enligt nedan. Verkningsgraden gäller alla typer av värmeväxlare.

Torr temperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning.

Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning.

Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas. 

• För plattvärmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas.
• För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång) innehåll i överföringsmediet redovisas.
• För roterande- och för kammarvärmeväxlare ska i beräkning av verkningsgraden läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.

Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem
(Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.)

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
QF Värmeväxlare
(Sätt in nedanstående text.)

Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad på minst 85 % vid full återvinning, enligt nedan. Verkningsgraden gäller alla typer av värmeväxlare.

Torr temperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning.

Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning.

Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas. 

• För plattvärmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas.
• För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång) innehåll i överföringsmediet redovisas.
• För roterande- och för kammarvärmeväxlare ska i beräkning av verkningsgraden läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.

Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå.

AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem
(Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.)

Snålspolande armaturer och WC-stolar ska väljas

• Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min)
• Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s (6 l/min)
• Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning

Entreprenören ska utforma drift- och underhållsinstruktioner samt underhållsplan för fastigheten på så vis att dessa är lätta att förstå och går att uppdatera med eventuella förändringar och avvikelser som skett under produktionsskedet.

Informationen ska minst innehålla följande delar:

• Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten
• Skötselinstruktioner för energieffektiv drift och underhåll av fastighetens installationer och system.
• Skötsel av filter för bibehållande av ventilationens effektivitet
• Information om sortering/ hantering av hushållens avfall
• Instruktioner för omhändertagande av farligt avfall
• Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.
• Underhållsplan

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)

Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/kvm K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2007 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på  Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
41.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag
(Sätt in nedanstående text.)

Yttertak/ytterbjälklag ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,10 W/kvm K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2007 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
NSC.21 Ytterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Vid byte av ytterdörr ska U-värde för ytterdörr inte överskrida 0,8 W/kvm K.

Dörrens U-värde ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1 och inkludera eventuellt glas, båge och karm och dörrkarmar med överstycken och trösklar eller beräknat enligt EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1. Eller enligt likvärdiga metoder.

Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Dörrar".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Dörrar och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
43. DB Golv
(Sätt in nedanstående text.)

Golv ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/kvm K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

Kravet gäller golvytor som vetter mot mark eller utrymmen som inte uppvärms till 10 grader eller mer, i samma byggnad.

För golv som ej vetter mot markyta så ska U-värden vara beräknade enligt ISO 6946: 2007 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder. För golv som vetter mot markyta så ska ISO 13790: 2008 användas.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Golv".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Golv och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
Q Apparater, kanaler, don m m i luftbehandlingssystem
(Här anges under underrubriken Täthetskrav för kanalsystem nedanstående text.)
OCH
AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem
(YTC.157 liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av luftbehandlingssystem, de måste samordnas med nedanstående krav, nedanstående som inte framgår av YTC.157 måste läggas till.)

Nya kanaler för luft i byggnaden ska hålla en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C enligt "AMA VVS och Kyl 12", figur AMAQ/1  eller likvärdigt.

För tabell över täthetsklasser vid läckfaktor, se bilagan "Täthet i kanaler". (Bilaga antecknas även under AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag)

Läckage ska mätas enligt standard SS-EN 1507: 2006 respektive SS-EN 12237 eller likvärdig mätmetod.
Om kanalsystemet är uppbyggt av:

• ... typgodkända delar så kan täthet kontrolleras med stickprov. Stickprovets omfattning är 20 % av arean hos huvudkanalerna. De huvudkanaler som avses är de som går ut från ventilationsaggregatet och är belägna utanför det ventilerade utrymmet.
• ... både typgodkända och ej typgodkända delar så ska hela systemet provas.
• ... delvis av skadade delar som är typgodkända så ska hela systemet provas.
• ... om det är okänt om typgodkännande finns så ska hela systemet provas.

Resultat av mätningar, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
Q Apparater, kanaler, don m m i luftbehandlingssystem
(Här anges under underrubriken Täthetskrav för kanalsystem nedanstående text.)
OCH
AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem
(YTC.157 liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av luftbehandlingssystem, de måste samordnas med nedanstående krav, nedanstående som inte framgår av YTC.157 måste läggas till.)

Nya kanaler för luft i byggnaden ska hålla en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass D och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C enligt "AMA VVS och Kyl 12", figur AMAQ/1 eller likvärdigt.

För tabell över täthetsklasser vid läckfaktor, se bilagan "Täthet i kanaler". (Bilaga antecknas även under AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag)

Läckage ska mätas enligt standard SS-EN 1507: 2006 respektive SS-EN 12237 eller likvärdig mätmetod.
Om kanalsystemet är uppbyggt av:

• ... typgodkända delar så kan täthet kontrolleras med stickprov. Stickprovets omfattning är 20 % av arean hos huvudkanalerna. De huvudkanaler som avses är de som går ut från ventilationsaggregatet och är belägna utanför det ventilerade utrymmet.
• ... både typgodkända och ej typgodkända delar så ska hela systemet provas.
• ... delvis av skadade delar som är typgodkända så ska hela systemet provas.
• ... om det är okänt om typgodkännande finns så ska hela systemet provas.

Resultat av mätningar, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
Q Apparater, kanaler, don m m i luftbehandlingssystem
(Här anges under underrubriken Täthetskrav för kanalsystem nedanstående text.)
OCH
AMA Hus 14
YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem
(YTC.157 liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av luftbehandlingssystem, de måste samordnas med nedanstående krav, nedanstående som inte framgår av YTC.157 måste läggas till.)

Befintliga kanaler för luft i byggnaden ska projekteras och renoveras så de håller en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass B enligt "AMA VVS och kyl 12" eller likvärdigt.

För tabell över täthetsklasser vid läckfaktor, se bilagan "Täthet i kanaler". (Bilaga antecknas även under AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag)

Läckage ska mätas enligt standard SS-EN 1507: 2006 respektive SS-EN 12237 eller likvärdig mätmetod. Hela systemet ska provas, provning kan sektioneras.

Uppnås inte täthetskravet ska tätheter åtgärdas genom byte av otäta delar.

Resultat av mätningar, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.223: Beställarens kvalitets- och miljöplan
OCH
AFC.224: Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska följa det system för uppföljning av energiaspekter, som beställaren har upprättat. "System för samlad dokumentation för uppföljning av energikrav under projektering och produktion." Nedan kallat "systemet".

Beställaren kommer att avsätta totalt __ timmar under __ antal möten för att introducera entreprenören i systemet. Entreprenören ska räkna med samma tid för sin del för introduktionen.

Systemet omfattar de energiaspekter som finns i bygghandlingar och beställarens krav. Systemet innehåller och beskriver även aktiviteter för överlämningen.

Entreprenören ska (bland annat) injustera tekniska systemmot projekterade värden. 

Entreprenören ska (bland annat) genomföra en samordnad funktionsprovning av tekniska system.

En utförligare beskrivning av systemet bifogas förfrågningsunderlaget. (För bilagans namn under AMA AF AFB 22 Förteckning över förfrågningsunderlag.)

Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat systemet ställer upp.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
OCH
AFC.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Skriv in nedanstående text.)

Entreprenören ska använda beställarens upprättade loggbok för dokumentation av material, varor och kemiska produkter (nedan kallat loggboken).

Beställaren kommer att avsätta totalt __ timmar under __ möten för att introducera entreprenören i loggboken.

Loggboken styr dokumentation av val och hanteringen av material, varor och kemiska produkter och dokumentation av CE-märkta byggprodukter.

En utförligare beskrivning av loggboken bifogas förfrågningsunderlaget. (Varje bilaga anges under rubrik AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.)

Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat Loggboken ställer upp.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFB.31 Anbuds form och innehåll
(Skriv in nedanstående text.)

Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat Loggboken för material, varor och kemiska produkter ställer upp. Anbudet ska klargöra att entreprenören kommer att använda loggboken.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
OCH
AFC.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Skriv in nedanstående text.)

Entreprenören ska följa beställarens system med rutiner för hantering av och stöd för dokumentation av material, varor och kemiska produkter (nedan kallat systemet).

Beställaren kommer att avsätta totalt __ timmar under __ möten för att introducera entreprenören i systemet.

Systemet omfattar rutiner för hur beställarens krav på material, varor och kemiska produkter ska hanteras.

Systemet omfattar även en loggbok för materialhanteringen och dokumentation av CE-märkta byggprodukter.

Systemet innehåller en plan för hur beställarens krav ska omsättas i produktionen och beskriver även aktiviteter för överlämningen från entreprenören till beställaren.

En utförligare beskrivning av systemet bifogas förfrågningsunderlaget. (Varje bilaga anges under rubrik AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.)

Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat systemet ställer upp.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFB.31 Anbuds form och innehåll
(Skriv in nedanstående text.)

Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat Systemet för material, varor och kemiska produkter ställer upp. Anbudet ska klargöra att entreprenören kommer att använda loggboken.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)
OCH
AMA Hus 14
YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan av varor och material i hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)

Entreprenören ska innan projekteringen påbörjas, upprätta en loggbok för dokumentation av material, varor och kemiska produkter (nedan gemensamt benämnda varorna). Loggboken kan vara baserad på papper eller elektroniska stöd.

Entreprenören ska meddela beställarens ombud när loggboken är upprättad.

Loggboken ska användas genom de olika byggskedena, så att information om varorna kan följas från projekteringsskede till överlämning till beställaren. (Nedan gäller punkt d till och med punkt e endast för de material, varor och kemiska produkter som anges i bilagan Tabell 1 Material som byggs in, i kravet " Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper"). Loggboken ska innehålla minst:

• a) Innehållsförteckning och förklaring av loggbokens struktur,
• b) Vilket projekt och fastighet loggboken gäller för.
• c) CE-märkning över inbyggda byggprodukter¹. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.
• d) Varunamn, artikelnummer, tillverkare och/eller leverantör
• e) Om varan motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen.
• f) Vilket bedömningssystem² har använts för att säkerställa beställarens krav.
• g) Hur uppkomna avvikelser hanterats och när dessa godkänts av Beställaren.
• h) Innehållsdeklarationer, säkerhetsdatablad.
• i) Miljödeklaration såsom, EPD eller Byggvarudeklaration, för varor, om sådan finns.
• j) Inbyggd mängd (vikt) av material, varor och ämnen samt miljö- och hälsofarliga ämnen, inklusive avvikelser från beställarens krav.
• k) Skötselinstruktioner där sådan finns. 

Loggboken ska användas och ingå i bygghandlingarna och ska bli en del av relationshandlingarna.

1) Var observant på att det finns material och byggvaror som är undantagna från reglerna om CE-märkning, exempelvis återanvända material. Sådana undantag behöver ej ha CE-märkning.

2) Med bedömningssystem menas exempelvis BASTA, SundaHus Miljödata, Byggvarubedömningen eller likvärdigt bedömningssystem.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)
OCH
AMA Hus 14
YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan av varor och material i hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Styrning av material, varor och kemiska produkter".)

Entreprenören ska
innan projekteringen påbörjas, upprätta ett skriftligt system med rutiner för hantering av material, varor och kemiska produkter (nedan gemensamt benämnda varorna). Systemet kan vara baserat på papper eller elektroniska stöd.

Entreprenören ska meddela beställarens ombud när ett sådant system till fullo är upprättat.

Ett sådant system ska minst innehålla:

1. En plan med rutiner för hur beställarens krav på val av varor ska omsättas i projekteringen och produktionen och hur detta ska dokumenteras.
2. Rutiner för hur avvikelser ska hanteras och hur och när beställaren ska informeras och konsulteras.
3. En loggbok för olika byggskeden, över hanterade material och varor. ( Nedan gäller punkt d till och med punkt e endast för de material, varor och kemiska produkter som anges i bilagan Tabell 1 Material som byggs in, i kravet " Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper"). Loggbok ska innehålla minst:
   a) Innehållsförteckning och förklaring av loggbokens struktur,
   b) Vilket projekt och fastighet loggboken gäller för.
   c) CE-märkning över inbyggda byggprodukter¹. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.
   d) Varunamn, artikelnummer, tillverkare och/eller leverantör
   e) Om varan motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen.
   f) Vilket bedömningssystem² har använts för att säkerställa beställarens krav. 
   g) Hur uppkomna avvikelser hanterats och när dessa godkänts av Beställaren.
   h) Innehållsdeklarationer och säkerhetsdatablad.
   i) Miljödeklaration såsom, EPD eller Byggvarudeklaration, för varor, om sådan finns.
   j) Inbyggd mängd (vikt) av material, varor och ämnen samt miljö- och hälsofarliga ämnen, inklusive avvikelser från beställarens krav.
   k) Uppgift om var i byggnaden varan har placerats.
   L) Skötselinstruktioner där sådan finns.
   
4. Rutiner för hur loggboken ska bli en del av relationshandlingarna och hur information om innehållet i systemet och loggboken ska överföras till driftorganisationen.
5. Den plan för hur överlämning till driftorganisationen ska gå till som tagits fram i samverkan med beställaren.    

Systemet ska följas genom hela byggprocessen. Systemet ska ingå i bygghandlingarna och loggboken ska bli en del av relationshandlingarna.

1) Var observant på att det finns material och byggvaror som är undantagna från reglerna om CE-märkning, exempelvis återanvända material. Sådana undantag behöver ej ha CE-märkning.

Produktionen ska inte påverka yt- eller grundvatten negativt genom grumling eller föroreningar.

Det ska finnas dokumenterade rutiner för förebyggande insatser samt dokumenterade rutiner för hantering av avvikelser. Dessa rutiner ska gälla för respektive byggplats.
De ska finnas i ett kvalitets- eller miljöledningssystem, eller i en objektsanpassad miljöplan eller liknande styrande dokument.

Byggvaror, kemiska produkter och material ska förvaras på ett sådant vis så de inte skadas eller drar åt sig fukt eller smuts.  

Ventilationskanaler, don och ventilationsaggregat och rör ska under hela byggtiden skyddas från smuts och andra föroreningar.

Hål i håldäcksbjälklag, öppna ändar och don på monterade kanaler, rör med mera ska skyddstäckas, och kontrolleras så att de är rena innan montering esker av ventilationssystemet eller andra system eller konstruktioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)

Entreprenören ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens miljö- och energikrav.

Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker som kan finnas i projektet och för objektet. Risker som kan innebära att beställarens miljö- och energikrav inte kan uppfyllas.

Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens miljö- och energikrav inte nås.

Med risker menas exempelvis brister avseende:

• samordning mellan olika yrkesgrupper i projekteringen,
• byggnadens projekterade volym och formfaktor,
• kvalitetskritiska byggdelar såsom lufttäthetsskikt och diffusionsbromsar samt köldbryggor,
• hur montering, exempelvis av elektriska installationer, kan påverka täthetsskickt,
• utrymme för isolering och tätning, 
• infästning av fönster och dörrar,
• täthet och isolering mellan utrymmen med olika klimat- och komfortkrav,
• samordning mellan olika aktörer i byggprocessen, exempelvis byggare och installatörer,
• fuktsäkerhet och materialhantering under produktion,
• logistik och byggplatshantering av byggmaterial och produkter,
• instruktioner av arbetsmoment, tid och resurser för styrning och ledning,
• resurser för kvalitetskontroll och uppföljning, t ex täthetsprovning, fuktkontroll och funktionskontroll,
• hur suboptimering kan undvikas vid samordnad funktionsprovning av tekniska system
• tidspress, målkonflikter, kostnadspress och annan resursbrist.
  

Risker ska identifieras med var och när, i uppdraget, som dessa kan uppträda. I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. En ny analys ska göras för att påvisa att och hur riskerna har minimerats. För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering.

Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:

• Identifierade risker,
• hur riskerna har minimerats,
• identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
• föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
• kostnadsbedömningar. 
• Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.  

Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav".)

Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:

• Identifierade risker,
• hur riskerna har minimerats,
• identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
• föreslagna åtgärder för hantering av ovan, samt
• kostnadsbedömningar. 
• Entreprenören ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader.  

Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Utförare i produktionsskedet och projektör av lufttätheten ska samråda:

• i arbetsplanering av åtgärder för lufttätheten
• i upprättande av plan för förbesiktningar och egenkontroller av tekniska lösningar och utföranden samt dokumentation av dessa.

Samråd ska dokumenteras och dokumentation vara tillgänglig för beställaren.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Samråd om lufttäthet, mellan utförare i produktionsskedet och projektör av lufttätheten, ska dokumenteras och dokumentation vara tillgänglig för beställaren.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.224: Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenör ska tillse att utförare i produktionsskedet ska samråda med projektören av lufttätheten. Beställaren eller dennes ombud eller aktörer med sådan ställning inom projektet ansvarar för projektörens medverkan. Samråd ska minst hantera hur täthetsfrågor tas upp i:

• arbetsplanering av åtgärder för lufttätheten
• styrning av arbeten för installationer, el, fast inredning, etcetera
• upprättande av plan för förbesiktning och egenkontroller av tekniska lösningar och utföranden samt dokumentation av dessa.

Samråd ska dokumenteras av entreprenören och dokumentation vara tillgänglig för beställaren.

Entreprenören ska redovisa en samlad miljö-dokumentation då projektet avslutats. Av dokumentationen skall framgå vilka beslut som fattats och vilka material som valts.

Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar.  TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare]

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:

• Gränsdragningar mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor; säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• Tidplaner
• Kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödvändiga justeringar genomförs.  
• Injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• Samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• Slutbesiktning
• Drift- och underhållsdokumentation inklusive rumsfunktionskort – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• Överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav
• Samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Säkerställande av underentreprenörer".)

Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag.

Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts.

AMA-rubrik:
AMA El 12 samt RA El 12
71 Hissystem
71.B Drivsystem i hissinstallation
(AMA och RA indelas efter hisstyp (t ex linhiss) och typ av drivsystem (t ex tvåhastighetsmotor, varvtalsstyrd motor). Välja typ av hiss och sedan koden för det drivsystem som hissen ska ha (t ex 71.BB). Skriv in nedanstående text.)

Elmotorer som sätts in för att driva hissar i byggnaden ska vara högeffektiva och energisnåla.

Motorns effekt och övriga kapacitet ska därför vara anpassad till den normala arbetslasten i byggnaden inom hissens arbetsområde. Motorn ska inte ha överkapacitet.

Elmotorer ska därför vara av typen permanent magnet synkronmotor (PMSM) och uppfylla ICES' tekniska specifikation ICE TC 60034-25 eller likvärd standard eller teknisk specifikation.

AMA-rubrik:
AMA El 12 samt RA El 12
71 Hissystem
71.B Drivsystem i hissinstallation
(AMA och RA indelas efter hisstyp (t ex linhiss) och typ av drivsystem (t ex tvåhastighetsmotor, varvtalsstyrd motor). Välja typ av hiss och sedan koden för det drivsystem som hissen ska ha (t ex 71.BB, 71.BB/1, 71.BB/2, 71.BB/3). Skriv in nedanstående text.)

Detta krav gäller inte synkrona motorer med permanentmagnet.

Elmotorer som sätts in för att driva hissar i byggnaden ska vara högeffektiva och energisnåla.

Motorns effekt och övriga kapacitet ska därför vara anpassad till den beräknade normala arbetslasten i byggnaden inom hissens arbetsområde. Motorn ska inte ha överkapacitet.

Motorer ska också ha en nominell energieffektivitet (verkningsgrad) som minst uppfyller energieffektivitetsklass EI3.

Mätning av energieffektivitetsklass EI ska följa EU:s Eko-designförordning nr 640/2009 och standard IEC 60034-2-1: 2007 för verkningsgradmätning. Därvid ska den indirekta metoden för mätning användas för att fastställa extra lastförluster (PLL).

Produktmärkningen ska följa EU:s Eko-designförordning nr 640/2009.

Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering.  Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat  att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.

Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .

Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och  leverantörer och underleverantörer. 

ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. 

Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.

Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. 
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.

Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.

Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:

• Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
• Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
• Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) 
• Säker Vatteninstallation
• Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.

Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering.  Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat  att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.

Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .

Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och  leverantörer och underleverantörer. 

ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. 

Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.

Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. 
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.

Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.

Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:

• Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
• Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
• Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) 
• Säker Vatteninstallation
• Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.

Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar i roll som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Denna person ska i samråd med beställarens fuktsakkunnig uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan. ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” ska användas i sin helhet, eventuella avsteg ska motiveras.

Entreprenören ska säkerställa att den fuktsäkerhetsansvarige produktion (och projektet) har tillgång till relevanta resurser och tid gällande:

• väderskydd,
• byggtorkning,
• fuktmätning bl.a. RBK-mätningar i betong (RBK - Rådet för byggkompetens),
• fuktronder eller
• andra resurser som anges i fuktsäkerhetsbeskrivning och fuktsäkerhetsplan produktion. 

Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Torktider ska dokumenteras. 

Beställarens fuktsakkunnig ska kallas till samtliga fuktronder, ges möjlighet att delta på byggmöten och ha möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök.

Vattentätheten hos platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och liknande byggnadsdelar ska provas enligt AMA Hus YSC 1132 eller likvärd instruktion.

Fuktmätning i betong ska utföras enligt RBK:s metod för fuktmätningar i betong. Fuktmätningar och resultat ska dokumenteras. 

Under byggskedet ska kritiska konstruktionsdelar (till exempel skarvar i lufttätande skikt, anslutningar och genomföringar) kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet.

Entreprenören ska upprätta nedanstående dokumentation. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

• Uppdaterad fuktsäkerhetsplan.
• Fuktrondsprotokoll.
• Relevant märkning, produktgodkännande och intyg som är relevanta för byggnadens fuktsäkerhet.
• Revideringar av konstruktioner, materialval och utföranden som kan påverka den framtida fuktsäkerheten.
• Resultat från beräkningar.
• Resultat från mätning och kontroller enligt fuktsäkerhetsplan
• Avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder
• Redovisning som påvisar att uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ryms i projektets tidplan
• Namn på RBK-kontrollant på RBK-kontrollant enligt gällande manual för certifieringssystemet BREEAM 
• Kvalitetsdokument enligt BKR:s branschregler för våtrum, MVK måleribranschens regler för våtrum, GVK:s branschregler Säkra våtrum och intyg om Säker Vatteninstallation
• Instruktioner för drift och underhåll relevanta för fuktsäkerheten t.ex. rensning av dagvattenbrunnar, ev. mjukfogningar som behöver översyn och underhåll mm
• Besiktningsprotokoll och utlåtanden som rör fuktsäkerhet
• Övrig dokumentation (ex. foton, protokoll från möten där fuktfrågor behandlats).

Beställaren tillhandahåller på förfrågan:

• ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” 
• AMA Hus YSC 1132
• RBK - Rådet för byggkompetens, metod för fuktmätningar i betong
• BKR:s branschregler för våtrum,
• MVK måleribranschens regler för våtrum,
• GVK:s branschregler Säkra våtrum
• Säker Vatteninstallation

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
OCH
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text .) 

Entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta en plan för information vid överlämningen. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar för ____ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar planen.

Planen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation om Loggbokens delar, minst omfattande:

• Avvikelser från beställarkraven.

• Information om eventuella miljö- och hälsofarliga material, varor eller produkter.

• Skötselinstruktioner för material. 

Information ska bland annat ske på berörda platser i byggnaden eller annan berörd plats och ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.

Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i informationen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för informationen.

Planen ska vara färdigställd innan produktionen påbörjas.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.332 Projekteringsmöten
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)

Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter så ska entreprenören i samråd med beställaren upprätta en plan för information vid överlämningen. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar för ____ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar planen.

Planen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation om Loggbokens delar, minst omfattande:

• Avvikelser från beställarkraven.

• Information om eventuella miljö- och hälsofarliga material, varor eller produkter.

• Skötselinstruktioner för material.

Information ska bland annat ske på berörda platser i byggnaden eller annan berörd plats och ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.

Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i informationen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för informationen.

Planen ska vara färdigställd innan projekteringen påbörjas.

AMA AF 12
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöprogram
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)

Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter och planen för överlämning av information om materialval så kommer Beställaren att avsätta ____ totalt timmar för ____ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar planen. Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i informationen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta ____ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för informationen.

AMA AF 12
AFD.224 Entreprenören kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)

Avseende inbyggda material, varor och kemiska produkter så ska Entreprenören i samråd med beställaren upprätta en plan för information vid överlämningen. Planen ska vara färdigställd innan projekteringen påbörjas.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YUP.5 Information till drift- och underhållspersonal för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer.
(Sätt in nedanstående text)
OCH
AMA Hus 14
YUH.5 Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
OCH
YUK.5 Underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
(YUH.5 och YUK.5 Innebär att entreprenören ska ta fram de handlingar som behövs för installationernas drift och underhåll, komplettera med texten nedan.)

Entreprenören ska efter slutbesiktningen informera och utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet.

Entreprenören ska i samråd med beställaren ta fram en plan för överlämningen. Beställaren beräknar att avsätta __ totalt timmar för __ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar systemet. Beställaren äger rätt att godkänna planen.

Planen för överlämningen ska innehålla och beskriva aktiviteter för överlämningen.

Rutiner för information- och utbildning ska beskrivas i planen.

Planen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation, om minst:

• injustering av tekniska system

• drift, övervakning och styrning av tekniska system

• drifts- och skötselinstruktioner

• löpande dokumentation

Information och undervisning ska bland annat ske på berörda platser i byggnaden eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.

Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren kommer att avsätta __ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YUP.5 Information till drift- och underhållspersonal för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer.
(Sätt in nedanstående text)
OCH
AMA Hus 14
YUH.5 Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
OCH
YUK.5 Underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
(YUH.5 och YUK.5 Innebär att entreprenören ska ta fram de handlingar som behövs för installationernas drift och underhåll, komplettera med texten nedan.)

Entreprenören ska efter slutbesiktning informera och utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet.

Överlämningen ska följa det tidigare upprättade systemet för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion.

Innehållet i informationen ska följa systemet för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14,
YUP.5 Information till drift- och underhållspersonal för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska efter slutbesiktning informera och utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet.

Beställaren kommer att avsätta __ totalt timmar per berörd förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.

Överlämningen och informationen ska följa Beställarens system för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion.

En utförligare beskrivning av systemet bifogas förfrågningsunderlaget.
Anbudets beräkning av timmar och kostnader med mera ska utgå ifrån de förutsättningar för uppdraget som bland annat systemet ställer upp.
(Systemet ska också vara förtecknat under rubriken AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag!)

YUH.5 Driftinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
OCH
YUK.5 Underhållsinstruktioner för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer
(Sätt in nedanstående text och samordna med befintlig AMA-text.)

Innehållet i driftsinstruktionerna ska följa vad som sägs om sådant innehåll i systemet för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion, och i övrigt vara sådant att en energieffektiv drift kan ske.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSD.1 Information till drift- och underhållspersonal för hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Material, varor och kemiska produkter".)

Information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören ska efter slutbesiktning informera driftorganisationen i samband med överlämnandet.

Överlämningen ska följa den upprättade planen för överlämning avseende information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Innehållet i informationen ska följa planen för överlämning.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSD.1 Information till drift- och underhållspersonal för hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik Material, varor och kemiska produkter.)

Information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören ska efter slutbesiktning informera driftorganisationen i samband med överlämnandet.

Överlämningen ska följa den upprättade planen för överlämning avseende information om inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Innehållet i informationen ska följa planen för överlämning.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan
(Kravet nedan kan anges i beställarens kvalitets- och miljöplan som bifogas till förfrågningsunderlaget eller så sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "System för uppföljning av energikrav".)
OCH
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan.
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "System för uppföljning av energikrav".)
OCH
AFD.332 Projekteringsmöten
(Sätt in första stycket nedan under egen okodad underrubrik "System för uppföljning av energikrav".)

Entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta ett objektsanpassat system för uppföljning av energikraven. (Fortsättningsvis kallat ett System för samlad dokumentation för uppföljning av energikrav under projektering och produktion eller systemet.)

Beställaren beräknar att avsätta __ totalt timmar för __ möten för samråd i samband med att entreprenören upprättar systemet. Beställaren äger rätt godkänna systemet.

Ett sådant system kan baseras på SVEBY: s Energiverifikat 1.0 - uppföljning av energikrav under byggprocessen och baseras på SVEBY: s stödjande dokument, eller annat system med likvärdigt innehåll avseende för entreprenaden relevanta delar.

Systemet ska omfatta de energiaspekter i som finns i alla planer (exempelvis kvalitetsplan, miljöplan och energiplan) och beställarens krav avseende energiaspekter.

Systemet ska innehålla och beskriva aktiviteter under samtliga byggskeden. Följande aktiviteter ska minst omfattas: 

• kvalitetssäkring av platsspecifik och schabloniserad indata 

• beräkningar,

• kvalitetssäkring av beräkningar 

• sårbarhetsanalyser

• rutiner för förbesiktningar

• provning och kontroller samt 

• avvikelsehantering

• entreprenören säkerställer injustering av tekniska systemmot projekterade värden

• redovisning av energiprestanda enligt beställarens mall och enligt systemet

• rutiner för uppföljning, dessa ska minst specificera vilka aktiviteter som krävs och vilka kontroller och vilken dokumentation som krävs för uppföljningen samt vem som är ansvarig för dessa respektive delar.

• rutiner för dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner samt 

• upprättande av driftstrategier för driftoptimering 

• rutiner för ovanstående punkter hålls uppdaterade under projektering och produktion

• injustering av tekniska system

• samordnad funktionsprovning av tekniska system

• rutiner som säkerställer att informations- och utbildningsplanen hålls uppdaterad under projektering och produktion

Systemet ska även innehålla och beskriva aktiviteter för överlämningen. Systemet ska innehålla en informations- och utbildningsplan för överlämning. Planen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation, om:

• injustering av tekniska system

• drift, övervakning och styrning av tekniska system

• drifts- och skötselinstruktioner

• löpande dokumentation

• upprättade driftstrategier för driftoptimering

Information och undervisning ska bland annat ske på berörda platser i byggnaden eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.

Planen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta __ totalt timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.

Det godkända Systemet för samlad dokumentation för uppföljning av energikraven under projektering och produktion ska användas under projektering och produktion.

AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "System för uppföljning av energikrav.")

Entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta ett objektsanpassat system för uppföljning av energikraven. (Fortsättningsvis kallat ett System för samlad dokumentation för uppföljning av energikrav under projektering och produktion.) Beställaren äger rätt godkänna systemet. Beställaren äger rätt att genom inspektioner se att projekteringsarbete och produktion följer systemets rutiner och aktiviteter och dokumentationskrav.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)
OCH
AMA Hus 14 (YSL),
YSL Miljödokumentation för hus
(Krav på den objektsanpassade miljöplanen ställs också under denna rubrik, ange när planen senast ska redovisas, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Entreprenören ska utarbeta en objektsanpassad miljöplan.

Beställarens miljöprogram eller krav som berör miljö, hälsa och energi (samt andra krav som följer av dem) inklusive krav som berör miljö, hälsa och energi och som har AMA-rubricering, ska utgöra grunden för arbetet. Planen ska utformas på sådant vis att nämnda krav får avsedd effekt och därför beskriva vilka aktiviteter som behövs för att uppnå kraven.

Entreprenören ska också arbeta in planer för ansvar, provning och kontroll av nämnda krav, i byggprojektets objektsanpassade miljöplan.

När aktiviteter och krav i planen ska nås, ska vara tidsatt och ansvariga personer ska anges.

Den objektsanpassade miljöplanen ska därutöver, i sin helhet eller i relevanta delar, ingå i de handlingar som styr kommande skeden i byggprocessen (så som olika projekteringsanvisningar, systemhandlingar, bygghandlingar). Den justerade objektsanpassade miljöplanen ska ingå i relationshandlingarna som information, vid överlämnandet till beställaren.

Planen ska redovisas för beställaren senast ______ (datum).

Beställaren äger att godkänna planen.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Den objektsanpassade miljöplanen, inkluderande plan för ansvar, provning och kontroll ska redovisas för beställaren senast ______ (datum). Beställaren äger att godkänna planen.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan 

Beställaren kommer att genomföra en informationsinsats om de miljö- och energikrav som ska uppfyllas i projektet. Informationsinsatsen riktar sig till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer och byggnadsdelar och materialhantering.

Entreprenören ska i projektets planering frigöra tid och resurser för de som omfattas av informationsinsatsen.

Entreprenörens kostnader (och eventuella underentreprenörers kostnader med flera) ska ingå i anbudssumman.

Informationen omfattar cirka __timmar per befattning. Alla berörda ska delta och ta till sig informationen. Beställaren bifogar en lista över berörda befattningar. Ersättning för tiden beräknas med kronor per timme. Ersättning beräknas på faktiskt deltagande och använd tid.

En plan för när och var informationsinsatsen till respektive befattning ska genomförs ska upprättas i samråd mellan beställaren och entreprenören.

Beställaren äger att godkänna planen.

Planen för informationsinsatsen ska vara upprättad och godkänd innan byggstart.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenör under entreprenadtiden

En plan för när och var informationsinsatsen till respektive befattning ska genomförs ska upprättas i samråd mellan beställaren och entreprenören. Beställaren äger att godkänna planen. Planen för informationsinsatsen ska vara upprättad och godkänd innan byggstart.

AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenör under entreprenadtiden AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik  "Objektsanpassad miljöinformation".)

Entreprenören ska se till att de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer och byggnadsdelar och materialhantering erhåller objektsanpassad miljöinformation.

Informationen ska omfatta upplysningar om de miljö- och energikrav som byggnaden ska uppnå, och vad dessa innebär för produktionen.

Informationen ska ges till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer och byggnadsdelar och materialhantering etcetera. Informationen ska vara anpassad till respektive yrkeskategori och de moment dessa ka utföra.

En plan för objektsanpassad miljöinformation ska därför upprättas. Denna ska:

Fastställa datum för respektive informationsinsats

Specificera vilka yrkeskategorier som berörs av vilken information

Övergripande redogöra för innehållet i respektive information till respektive yrkeskategori beroende på deras insatser i berörda byggprojekt

Föreslå hur deltagare kan visa att de tillgodogjort sig innehållet

Ange vem som genomför informationsinsatserna. Personer ska anges med namn, befattning och kontaktuppgifter. De som genomför informationen ska ha sakkunskap om innehållet i informationen.

Informationen ska omfatta cirka __ timmar per befattning. Ersättning för tiden beräknas med kronor per timme. Ersättning beräknas på faktiskt deltagande och använd tid.

Beställaren äger att godkänna informationsplanen.

Informationsplanen ska genomföras.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenör under entreprenadtiden.
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöinformation".)

Informationsplanen för objektsanpassad miljöinformation ska delges beställaren för godkännande.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFC.32 Entreprenörens organisation
(Ange nedanstående text under denna kod och rubrik eller under någon av underliggande koder och rubriker.)
AFC.323 Entreprenörens arbetschef, platschef m. fl.
AFC.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFC.325 Entreprenörens miljöansvarige

Entreprenören ska formellt utse en person som ska ha ett övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter och ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet.

Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har detta samordningsansvar.

Miljösamordnare eller Miljöledare kan exempelvis vara en sådan person. Sådan samordnare ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. Fler samordningsroller för olika områden (så som konstruktioner, energiaspekter, täthet, fuktsäkerhet med mera) kan också utses så länge ett övergripande samordningsansvar finns.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFB.31 Anbudets form och innehåll
(Ange nedanstående text under egen okodad underrubrik " Miljösamordnare".)

Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter och ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.32 Entreprenörens organisation
(Ange under denna rubrik eller under någon av underliggande koder och rubriker att entreprenören redovisar namn och kontaktuppgifter på samordningsansvarig för miljö - och energikrav inom projektet.)
AFD.322 Entreprenörens projekteringsledare
AFD.323 Entreprenörens arbetschef, platschef m fl
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige

Entreprenören ska i anbudet ange namn och kontaktuppgifter för den person som kommer ges formellt övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter respektive ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet.

Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har samordningsansvaret under projekteringen respektive under produktionen på byggarbetsplatsen om det är annan än ovan nämnd person.

Miljösamordnare eller Miljöledare kan exempelvis vara en sådan person. Sådan samordnare ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. Fler samordningsroller för olika områden (så som konstruktioner, energiaspekter, täthet, fuktsäkerhet med mera) kan också utses så länge ett övergripande samordningsansvar finns.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik Miljöronder.)

Entreprenören ska genomföra miljöronder.

Entreprenören ska utifrån den objektsanpassade miljöplanen i bygghandlingen upprätta en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker identifierade i beställarens sårbarhetsanalys, aktiviteter och mål i den objektsanpassade miljöplanen hanteras.

Planen ska beskriva vilka områden (risker, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta i ronderna.

Planen tas fram i samråd med beställaren.

Planen ska vara fastställd innan byggstart får ske.

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Beställaren för protokoll. Entreprenören justerar protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Miljöronder dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Entreprenören ska genomföra miljöronder.

Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras.

Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta.

Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum).

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden.
(Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören

Entreprenören ska, senast två veckor före slutbesiktning, till be ombud överlämna en undertecknad "Miljöplan Projektering" uppdaterad med de avvikelser som skett under produktionen.

Entreprenören ska, senast två veckor före slutbesiktning till be ombud överlämna undertecknade 

•-   Miljöplan Bygg

•-   Miljöplan El

•-   Miljöplan Målning

•-   Miljöplan Ventilation

•-   Miljöplan (andra miljöplaner)... uppdaterade med de avvikelser som skett under produktionen.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Entreprenören ska för projektet ha en ljudsakkunnig. 

I anbud ska, med namn och kontaktuppgifter, redovisas vem som är entreprenörens ljudsakkunnige för projektet.

Uppgifter om personens kompetens och erfarenheter av likvärda uppgifter och ansvar ska anges.

Ljudsakkunnig ska ansvara för implementering av Beställarens krav på ljud och buller.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSC.11 Kontroll av hus.
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll".)

Läckagesökning skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Hela byggnaden (och alla byggnader) / anvisad del av byggnaden skall provtryckas.

OCH
AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Denna kod liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av lufttäthet, de måste samordnas med nedanstående text, nedanstående som inte framgår av YTC.111 måste läggas till.)
OCH
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthetsplan".) 

Läckagesökning avseende lufttäthet skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet.

Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning. Förbättringsmöjligheter ska utredas och åtgärder vidtas. Vid befarade stora kostnadsökningar ska beställaren underrättas.

Verifierande mätningar med provtryckning ska göras när klimatskärmen är klar eller innerväggar är klara. Uppmätt läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Provtryckning kan sektioneras efter brandcellsgränser. För större byggnader kan ett urval av celler testas. Urvalet ska vara ___ % av antalet celler. Utöver de celler beställaren pekar ut för att täthetsprovas ska resterande celler väljas slumpvis.

Mätning ska i övrigt ske enligt SS-EN 13829.

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll.")

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor före slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSC.11 Kontroll av hus.
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll".)

Läckagesökning skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Hela byggnaden (och alla byggnader) / anvisad del av byggnaden skall provtryckas.

OCH
AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Denna kod liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av lufttäthet, de måste samordnas med nedanstående text, nedanstående som inte framgår av YTC.111 måste läggas till.)
OCH
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthetsplan".) 

Läckagesökning avseende lufttäthet skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet.

Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning. Förbättringsmöjligheter ska utredas och åtgärder vidtas. Vid befarade stora kostnadsökningar ska beställaren underrättas.

Verifierande mätningar med provtryckning ska göras när klimatskärmen är klar eller innerväggar är klara. Uppmätt läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Provtryckning kan sektioneras efter brandcellsgränser. För större byggnader kan ett urval av celler testas. Urvalet ska vara ___ % av antalet celler. Utöver de celler beställaren pekar ut för att täthetsprovas ska resterande celler väljas slumpvis.

Mätning ska i övrigt ske enligt SS-EN 13829.

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll.")

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor före slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

Konsulten ska vara beställarens fuktsakkunnige och i sitt uppdrag agera som beställarens ombud avseende fuktsäkerhetsaspekter.

Uppdraget som avser att fuktsakkunnige ska:

• vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
• utföra fuktinventering enligt ByggaF:s: ”Fuktinventering i befintlig byggnad” och sammanställa resultat och dokumentation enligt Bygga F:s riktlinjer.
• i övrigt följa upp de krav och villkor som ställts på aktuellt projekt/objekt avseende fuktsäkerhet.
• ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser.
• Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
• DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
  Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.

ByggaF:s: ”Fuktinventering i befintlig byggnad” bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Ljudsakkunnig ska kontrollera projekteringen med avseende på bullerkällor.

Den som utför materialinventering ska antingen:

Ha utbildning i miljöinventering och miljölagstiftning samt ha minst fem års relevant arbetslivserfarenhet från byggverksamhet

eller

Ha erfarenhet av materialinventering av minst tio objekt, tillsammans med erfaren konsult (krav på konsulten enligt ovan)

eller likvärdig kompetens och erfarenhet.

Den som utför materialinventering ska antingen:

Ha utbildning i miljöinventering och miljölagstiftning samt ha minst fem års relevant arbetslivserfarenhet från byggverksamhet

eller

Ha erfarenhet av materialinventering av minst tio objekt, tillsammans med erfaren konsult (krav på konsulten enligt ovan)

eller likvärdig kompetens och erfarenhet.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
57 Luftbehandlingssystem
RBF Termisk isolering av ventilationskanal
(Sätt in nedanstående text.)

Kanaler, för luft eller annan gas, i byggnaden ska isoleras.

• Isolering ska uppfylla nedan om inte brandskyddsföreskrifter och krav på ljudisolering ställer högre krav, i sådana fall gäller de högre kraven.
• Kanaler ska isoleras så att invändig och utvändig kondens undviks, risk för kondens ska beräknas. Där risk för kondens finns ska kanaler isoleras så att daggpunkten ej ligger på kanalen eller isoleringens ytor, sådan isolering ska vara försedd med ett ångspärrande tätskikt. Medför kraven i denna punkt bättre isolering och ångspärr än övriga krav medför, så gäller de högsta kraven.
• Kraven på byggnadens värmeförlusttal och energiberäkningarna ska styra behovet av isolering av kanaler. Medför kraven i denna punkt bättre isolering än övriga krav medför, så gäller de högsta kraven.

Med kanaler, i byggnaden avses:

• Med varma avses sådana som är distribuerar luft eller annan gas varmare än omgivande rum. 
• Med kalla avses sådana som är kallare än omgivande rum.

Kanaler, som innehåller luft eller andra medier som är tänkt att ha olika temperaturer, får inte samisoleras. (Varma får inte samisoleras med kalla och så vidare.)

Varma kanaler, som dras i utrymmen som normalt värms till mer än 15 grader ska isoleras så att U-medel inte överskrider 0,80 W/m² K. 

Varma kanaler, som dras i utrymmen som normalt inte värms till mer än 15 grader ska isoleras så att U-medel inte överskrider 0,30 W/m² K.

Varma kanaler, som dras i utrymmen som normalt inte värms till mer än 10 grader eller inte värms ska isoleras så att U-medel inte överskrider 0,20 W/m² K.

Kalla kanaler, som dras i utrymmen som är värmda till mer än 10 grader ska isoleras så att U-medel inte överskrider 0,30 W/m² K.

I energiberäkningar ska förluster för kanaler och schakt bestämmas per meter och ett psi-värde anges per meter.

I projekteringen ska utrymme för exempelvis hantverkare beaktas så att monteringen och annat arbete för att uppfylla projekterade lösningar kan genomföras med rimligt handhavande i detta ska standarden 910310 Luftbehandlingsinstallationer - Mått på utrymme för ventilationskanaler eller likvärdig standard användas.

Genomföringar ska utföras så att köldbryggor undviks.

U-värden ska vara beräknad enligt Boverkets författningssamling (BBR22) eller likvärda regler.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan varor och material i hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Innehållsdeklaration för Material, varor och kemiska produkter ".)

Material, varor och kemiska produkter ska ha en innehållsdeklaration.

De material, varor och kemiska produkter som avses är sådana som anges i kravet om
"Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper" (Bilaga Tabell 1 Material som byggs in).

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper (enligt bilagan Tabell 2 Egenskaper) om dessa ämnen överstiger en halt om 0,1 procent.

Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten, enligt definitioner i bilagan Tabell 2 Egenskaper).

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSL.1 Dokumentation av miljöpåverkan varor och material i hus
(Sätt in nedanstående text under denna rubrik och där under en egen okodad underrubrik "Innehållsdeklaration för Material, varor och kemiska produkter ".)

Material, varor och kemiska produkter ska ha en innehållsdeklaration.

De material, varor och kemiska produkter som avses är sådana som anges i kravet om
"Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper" (Bilaga Tabell 1 Material som byggs in).

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper (enligt bilagan Tabell 2 Egenskaper) om dessa ämnen överstiger en halt om 0,1 procent.

Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten, enligt definitioner i bilagan Tabell 2 Egenskaper).

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Säkerställande av underentreprenörer".)

Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag.

Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts.

Beställarens krav på inneklimat är inarbetade i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande.

För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska entreprenören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.

I bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa.

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska I övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling ska som minst behandla och dokumentera följande moment:

• gränsdragningar (mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor). Säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• tidplaner
• kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödväniga justeringar genomförs. 
• injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• slutbesiktning
• drift- och underhållsdokumentation – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav-
• samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras för att verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under givna förutsättningar. Mätresultat ska jämföras med de krav och förutsättningar som har dokumenterats i programhandlingen för inneklimat.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses beroende på varierande verksamhet, årstid och väderlek.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen, (det vill säga bland annat att ventilationssystem, filter och installationer,) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll. Det ska göras en skriftlig sammanfattande rapport till beställaren. Rapporten ska innehålla en tydlig slutsats som klargör om och i vilken utsträckning kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Avseende spill och läckage till mark, vatten eller avlopp så ska det under produktionen finnas dokumenterade rutiner om förebyggande insatser och insatser vid avvikelser.

Sådana rutiner ska vara beskrivna för respektive byggplats.

De ska finnas i ett kvalitets- eller miljöledningssystem, eller i en objektsanpassad miljöplan eller annan motsvarande beskrivning som styr arbetet på byggplatsen.

Rutinerna ska redovisas till beställaren innan produktionen påbörjas, senast ___ (datum).

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)

Rotodynamiska vattenpumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex MEI på lägst 0,70.

Produktmärkning och mätning av energieffektivitetsindex MEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)

Rotodynamiska pumpar ska vara märkta EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)

Rotodynamiska vattenpumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex MEI på lägst 0,40.

Produktmärkning och mätning av energieffektivitetsindex MEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)

Rotodynamiska pumpar ska vara märkta EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)

Produktintegrerade eller fristående pumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex EEI på högst 0,23.

Med produktintegrerade eller fristående pumpar avses här pumpar utan axeltätning.

Märkning och mätning av energieffektivitetsindex EEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)

Pumparna utan axeltätning ska vara märkta enligt EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)

Produktintegrerade eller fristående pumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex EEI på högst 0,20.

Med produktintegrerade eller fristående pumpar avses här pumpar utan axeltätning.

Märkning och mätning av energieffektivitetsindex EEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)

Pumparna utan axeltätning ska vara märkta enligt EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
OCH
AMA Hus 14
01.S Sammansatta byggdelar i hus
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Beställaren har genomfört en inventering av läckage i byggnaden, utifrån denna ska Entreprenören projektera för att öka lufttätheten.

Projektering för ökad täthet: I projekteringen ska byggandens ventilationssystem, fuktsäkerhet och innemiljökrav och bevarandeplan beaktas. I de fall målkonflikter föreligger så är fuktsäkerhet och beställarens krav på innemiljö och intentionerna i bevarandeplanen överordnade kraven på täthet.
Beställarens plan för bevarande av eventuella arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Projekteringen ska ge goda förutsättningar för en täthet som blir beständig. Vid användning av tejp, tätningsmassor etcetera skall projektören visa att materialet är dokumenterat beständiga vid applicering mot de material som de monteras mot.

Tryckprovning ska ske efter genomförda åtgärder. Läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Åtgärder ska baseras på beprövad erfarenhet och kunskap så som de kommer till uttryck i exempelvis rapporten Bygga L (SP rapport 2010:73). Upphandlaren har denna rapport och kan på begäran tillhandahålla denna.

Projekteringen ska tydligt redovisa åtgärder för ökad lufttäthet på detaljnivå i bygghandlingar, ritningar och arbetsbeskrivningar.

AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Här anges att protokoll från läcksökning och täthetsprovning ska överlämnas till beställaren, man bör också ange hur de ska överlämnas, pdf-filer på USB-minne eller på annat sätt.)

Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. Beställarens fuktsakkunnige äger rätt att låta granska projekteringen och läckagesökning och tryckprovning samt åtgärder för täthet. Entreprenören ska underrätta beställaren om lämpliga tidpunkter för granskning.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:

• Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.

• En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.

• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).

Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:

• Byggnadsstomme.

• Uppglasning, solavskärmning och skuggning.

• Läge i förhållande till luftföroreningskällor.

• Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.

• Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.

• De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.

• Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.

• Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.

• Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.

Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:

• Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.

• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 

• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens kr