Massdispositionsplan för minskad klimat- och naturpåverkan projektering
Nivå: Basnivå
Bygg- och anläggningsprojekt innebär ofta att stora mängder schaktmassor i from av jordarter och berg behöver flyttas, vilket är både kostnads- och energikrävande. Störst effekt erhålls genom att tidigt designa, gestalta och planera för att undvika att stora mängder massor överhuvudtaget flyttas. Detta krav syftar till att öka kunskapen kring massbalansering och arbeta för minskad klimat- och naturpåverkan tidigt i aktuella arbetsområdet i projektet.
Kriterieinformation
- Typ:
- Teknisk specifikation
- Id:
- 11496
- Grupp:
- Upphandling av projektering (masshantering)
- Engelska:
- Finns inte på engelska
Kriterietext
Konsulten ska arbeta för att minska klimatavtrycket av grundläggningen och av masshanteringen.
Konsulten ska ta fram en massdispositionsplan för att minimera uppkomst av schakt- och fyllnadsmassor i det projekterade projektet. Med schaktmassor avses massor som grävs upp, till exempel jord och sten. Med fyll avses underskottsmassor. Trafikverkets beräkningsverktyg Geokalkyl och Klimatkalkyl använder begreppen schakt- och fyllningsmassor.
Konsulten ska föreslå hur ny råvara och deponi ska undvikas i projektet och hur transporter av massor kan hållas nere för att minska klimatpåverkan. Återanvändning eller återvinning av massor ska ske så lokalt som möjligt, vid behov ska dialog föras med aktörer utanför projektet.
Den massdispositionsplan konsulten ska ta fram ska minst innehålla följande:
- Beskrivning av hur:
- Olika aktörer tidigt i projektet ska arbeta för att minimera transportarbetet för schakt- och fyllnadsmassor. Massor som kan användas på arbetsområdet betecknas som fall A-massor och massor som måste flyttas även inom samma entreprenad betecknas som fall B-massor.
- Användning av ny råvara ska undvikas i projektet
- Återanvändning och återvinning av massor ska öka.
- Deponering av massor ska minimeras.
- Översiktlig bedömning av hur stora volymer [m3] som berörs:
- Inom arbetsområde (projektet), av fall A-massor, volym av schakt respektive fyll.
- Utanför arbetsområde (projektet), av fall B-massor, volym av schakt respektive fyll.
- Översiktlig bedömning av vilken beskaffenhet massorna har:
- Miljömässigt (förekomst av ämnen, föroreningar, risk för utlakning till omgivning, förekomst av invasiva arter och liknande).
- Funktionsmässigt (möjlig användning baserat på jord- och bergartsstrukturer).
- Beskrivning av hur överskott av schaktmassor bör användas
- Bedömning av vilka mottagare som är möjliga för schaktmassor och vilka leverantörer som är möjliga för fyll samt angivande av avstånd till dessa.
- Förslag på angivna platser där masshantering kan ske. Det ska finnas tillräckligt med utrymme så att massor av olika kvalitéer inte blandas. Det ska göras en bedömning av om tillstånd för användning av utpekade platser behövs. Konsulten ska söka efter och välja de platser där valet ger minst inverkan på naturmiljön. [OBS information till Beställaren: Denna punkt ska tas bort om uppdraget till konsulten inte omfattar att välja sådan yta!]
Som stöd för framtagande av planen kan information från Trafikverket rapport (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8) med ambition att ge en för Trafikverket gemensam tolkning av nu gällande miljö- och avfallslagstiftning för att på så sätt uppnå en praktiskt tillämpbar hantering av schaktmassor att användas. Sammanställning av detta finns även i Bilaga 1 Inspiration för bedömning och prioritering för hantering och användning av massor
Som stöd för miljömässig bedömning kan information från Naturvårdsverket användas, (webbstöd https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/atervinning-av-avfall-i-anlaggningsarbeten/.
Förslag till uppföljning
Som del av leveransen av uppdraget, alternativt som en del av avstämning under uppdraget eller före leveransen, ska konsulten presentera massdispositionsplanen. Presentationen bör ske inför beställaren. En del av redovisningen bör vara hur konsulten anpassat projektet så att schakt- och fyllnadsmassor hålls låga samt hur masshanteringsplanen uppfyller övriga punkter i kravet.
Hur kravet ska användas
Kravet ersätter inte gällande lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller allmänna råd som till exempel miljöbalken, plan och bygglagen och avfallslagstiftning. Vägledning om schaktmassor och undersökningsplikt finns att hämta hos Naturvårdsverket (Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (www.naturvardsverket.se) samt Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8).
Kravet kan användas för både anläggnings- och husbyggnadsprojekt.
Till massor räknas följande: jordar, grus, sand, slam, lera, torv, morän, sprängd sten, krossad sten, sorterad sten.
Kriteriet bör användas så tidigt som möjligt i projekt, till exempel vid program- och projekteringsarbetet. Syftet är att tidigt få kontroll på massornas beskaffenhet och mängder för att kunna planera för hur de ska användas samt hålla transportarbetet nere. Syftet är att minska klimatpåverkan och brytning av ny råvara.
När projektet närmar sig produktions skedet så bör mer detaljerade krav på volymer, kvalitéer och mottagare eller leverantörer av massor ställas. Beställaren bör dock ha förståelse för att entreprenören endast kan ansvara för sin egen del i samverkan i masshantering och inte möjliga andra aktörer.
Vid stora mängder massor kan det undersökas om transporter på vattenvägen kan vara möjligt för att minska den totala mängden transporter. Man behöver undersöka de olika alternativens klimatpåverkan och emissioner innan ett ställningstagande.
Vid planering och projektering ska massbalansberäkningar genomföras för att optimera användningen av tillgängliga massor. Uppkomna schaktmassor kan anses utgöra avfall, vilket i sin tur leder till att hanteringen av detta avfall kan komma att kräva en anmälan till tillsynsmyndigheten eller till och med kräva tillstånd från Länsstyrelsen i respektive län. Provtagningar och utredningar om marken är förorenad bör göras i tidiga faser. En tidig version för massdisposition kan tas fram här.
Som verktyg för att arbeta med massdispositionen kan exempelvis Geokalkyl användas för att optimera olika lösningar. (https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/Prognos--och-analysverktyg/geokalkyl )
Som stöd för om hur uppkomna massor kan användas och hur det ska prioriteras finns hos Trafikverket ((publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8). Sammanställning av detta finns även i Bilaga 1 Inspiration för bedömning och prioritering för hantering och användning av massor.
Nyckeln till en minskad klimatpåverkan från masshantering är i många fall en lyckad riskbedömning av förorening i markområde eller schaktmassor. Att kunna avgöra och visa när miljö- och hälsorisker är acceptabla är en viktig förutsättning vid användning av schaktmassor eller vid förhindrande av uppkomst av avfall i ett bygg- och anläggningsprojekt. I arbetet med massdispositionsplanen behöver det tidigt vägas in en bedömning av föroreningssituationen i marken inom aktuellt projekt, alternativt föroreningssituationen i aktuella anläggningsmaterial och schaktmassor för att identifiera var acceptabla risker ligger det vill säga vilka schaktmassor kan återanvändas som fyll i arbetsområdet. Detta möjliggör ytterligare optimering av massdispositionsplan och därigenom minskad klimatpåverkan från projektets masshantering.
Miljömål
Motiv
Kravet bidrar till att minska klimatbelastning och utvinning av ny råvara i bygg- och anläggningssektorn. Masshanteringen utgör en mycket stor del av transportarbetet med tunga fordon. Lagstiftningen som reglerar hanteringen av massor är komplicerad och under uppdatering, vidare kan kunskapsnivån vara låg både hos beställare, konsulter och entreprenörer. Det leder till onödiga kostnader och risk för stor miljöpåverkan som giftspridning i miljön från massor och klimatpåverkan vid omfattande transporter av massor. Även om detta kriterium inte fokuserar på hantering av förorenad mark är en lyckad riskbedömning av föroreningar inom det specifika arbetsområdet en nyckel till lyckad massdispositionsplan med minskad miljö- och klimatpåverkan.
Versionshistorik
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
- Aktuellt KravID
- 11496
- Versionsdatum
- 2021-11-12