Ökad djurvälfärd och minskad miljöpåverkan vid upphandling av kött från kyckling, kalkon och höns

Det görs varje år offentliga inköp av livsmedel till ett värde av cirka 10 miljarder kronor. Till det kommer inköp av måltidstjänster för cirka 2 miljarder kronor. Våra hållbarhetskriterier används för cirka 60 procent av livmedelsinköpen, sett till andel av inköpsvärdet. Uppgifterna gäller 2019 och finns i vår rapport Matnyttigt och samhällsnyttigt som publicerades 2021.

Huvudsyftet med våra hållbarhetskriterier för livsmedel är att underlätta för upphandlande organisationer att ställa hållbarhetskrav vid produktionen av livsmedelsprodukter. Genom upphandlande organisationers köpkraft och val av hållbarhetshänsyn kan efterfrågan på varor som lever upp till hållbarhetskrav öka. Ett annat syfte är att genom enhetliga formuleringar skapa förutsägbarhet för leverantörer.

De nu reviderade hållbarhetskriterierna omfattar kyckling-, kalkon- och hönskött samt sammansatta produkter.

Tre nya hållbarhetskriterier har lagts till och vi har utökat kriteriegruppen till att även omfatta hönskött. De nya kriterierna bidrar till att de som sköter slakttransporterna av fjäderfä har kompetens för det, för att därmed öka djurvälfärden vid transporterna. Ett spjutspetskriterium för att främja raser med begränsad tillväxthastighet har lagts till då det är en parameter som kan öka djurvälfärden för kyckling. Det tredje kriteriet om foder utan fiskråvara innebär att fiskmjöl undviks i foder. Därmed kan efterfrågan minska på foderråvara som bidrar till ohållbart fiske.

Vi har också uppdaterat och skärpt kriterierna gällande antibiotika samt formulerat om några av kraven för att harmonisera med lagstiftning och kriterier inom andra animaliegrupper.

Du hittar de nya och uppdaterade kriterierna i vår kriterietjänst. 

Hållbarhetskriterier för kyckling-, kalkon- och hönskött

Du kan se alla ändringar och läsa mer om vår rekommendation om nya kriterier i upphandling i vår livsmedelsblogg.