Kyckling-, kalkon- och hönskött
Kött från kyckling, kalkon och höns orsakar låga utsläpp av växthusgaser per kilo kött i jämförelse med annat kött, men mer än för vegetabilier. Vid produktion av kycklingkött har fodret en stor inverkan på köttets klimatpåverkan. Djurhälsa och djurskydd är också viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till vid upphandling.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet När krav ställs på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika, vilket innebär ett hot mot den globala folkhälsan. Hög antibiotikaanvändning är samtidigt en hållbarhetsutmaning. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling, kalkon och höns som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling, kalkon och höns som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kyckling | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvaran som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1 i den stallavdelning2 som produktionen har skett. Max 1 procent av den råvara från kyckling som levereras under varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Friska kycklingar och kalkoner är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är bland annat fothälsa, förebyggande smittskydd (till exempel rengöring mellan djuromgångarna i stallet) och beläggningsgrad. Kriterietext Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling och kalkon som visar att råvaran har producerats med beaktande av förebyggande hälsoparametrar för djurvälfärd som minst omfattar:
Hälsoparametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker till exempelvis uppkomna fotskador eller smittor ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben förändrats för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning och kannibalism är något som förekommer i minskad utsträckning i god stallmiljö med dämpad stress. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett relevant kriterium för djurvälfärd. Kriterietext Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. | |||||
| Raser med begränsad tillväxthastighet- kyckling | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Raser av kyckling med begränsad tillväxthastighet utgör en av flera faktorer som kan öka djurvälfärden. Studier visar att kycklingar av mer långsamväxande raser uttrycker mer naturliga beteenden och har en bättre hälsa än snabbväxande hybrider. Kriterietext Råvara från kyckling ska komma från raser med en daglig tillväxthastighet (Daily Average Gain) på max 50 gram/dag1. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter kan ha negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och kan leda till ökad dödlighet. Kriterietext Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur. | |||||
| Kompetens för transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet I- och urlastning vid transport av fjäderfä till slakt är en kritisk punkt gällande djurhälsa. Att ställa krav på kompetens om djurtransport hos förare samt den som sköter i- och urlastning kan bidra till ökad djurvälfärd under transport. Kriterietext Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men exempelvis inte Sverige. Kriterietext Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Elektrisk bedövning Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Koldioxidbedövning | |||||
| EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
| Ekologisk vara - tillägg kyckling, höns och ägg | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och de naturliga kretsloppen samt sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas livskraft och djurens hälsa. Kriterietext Råvara från kyckling, höns och ägg ska vara producerade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Produkterna ska dessutom uppfylla följande krav:
| |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| Foder utan fiskråvara - kyckling | Basnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Majoriteten av den fisk som används till fiskmjöl kommer från ohållbart fiske. Överfiske kan leda till att havens ekosystem kollapsar och havens biologiska mångfald påverkas negativt. Att undvika fiskmjöl i foder kan bidra till minskad efterfrågan av fiskmjöl. Kriterietext Råvara av kyckling ska komma från djur som under hela uppfödningsproduktionen fått foder utan fiskråvara. | |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kycklingkött | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
| Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet När krav ställs på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika, vilket innebär ett hot mot den globala folkhälsan. Hög antibiotikaanvändning är samtidigt en hållbarhetsutmaning. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling, kalkon och höns som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling, kalkon och höns som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kalkon | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktion av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kalkon som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Max 5 procent av den råvara från kalkon som levereras varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Friska kycklingar och kalkoner är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är bland annat fothälsa, förebyggande smittskydd (till exempel rengöring mellan djuromgångarna i stallet) och beläggningsgrad. Kriterietext Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling och kalkon som visar att råvaran har producerats med beaktande av förebyggande hälsoparametrar för djurvälfärd som minst omfattar:
Hälsoparametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker till exempelvis uppkomna fotskador eller smittor ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben förändrats för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning och kannibalism är något som förekommer i minskad utsträckning i god stallmiljö med dämpad stress. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett relevant kriterium för djurvälfärd. Kriterietext Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter kan ha negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och kan leda till ökad dödlighet. Kriterietext Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur. | |||||
| Kompetens för transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet I- och urlastning vid transport av fjäderfä till slakt är en kritisk punkt gällande djurhälsa. Att ställa krav på kompetens om djurtransport hos förare samt den som sköter i- och urlastning kan bidra till ökad djurvälfärd under transport. Kriterietext Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men exempelvis inte Sverige. Kriterietext Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Elektrisk bedövning Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Koldioxidbedövning | |||||
| EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kalkonkött | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
| Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Hönskött | ||
Information om kriteriet När krav ställs på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika, vilket innebär ett hot mot den globala folkhälsan. Hög antibiotikaanvändning är samtidigt en hållbarhetsutmaning. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling, kalkon och höns som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling, kalkon och höns som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben förändrats för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning och kannibalism är något som förekommer i minskad utsträckning i god stallmiljö med dämpad stress. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett relevant kriterium för djurvälfärd. Kriterietext Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter kan ha negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och kan leda till ökad dödlighet. Kriterietext Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur. | |||||
| Kompetens för transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet I- och urlastning vid transport av fjäderfä till slakt är en kritisk punkt gällande djurhälsa. Att ställa krav på kompetens om djurtransport hos förare samt den som sköter i- och urlastning kan bidra till ökad djurvälfärd under transport. Kriterietext Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men exempelvis inte Sverige. Kriterietext Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Elektrisk bedövning Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Koldioxidbedövning | |||||
| Ekologisk vara - tillägg kyckling, höns och ägg | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och de naturliga kretsloppen samt sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas livskraft och djurens hälsa. Kriterietext Råvara från kyckling, höns och ägg ska vara producerade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Produkterna ska dessutom uppfylla följande krav:
| |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Hönskött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kyckling | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvaran som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1 i den stallavdelning2 som produktionen har skett. Max 1 procent av den råvara från kyckling som levereras under varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kalkon | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktion av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kalkon som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Max 5 procent av den råvara från kalkon som levereras varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | |||||
| Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Friska kycklingar och kalkoner är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är bland annat fothälsa, förebyggande smittskydd (till exempel rengöring mellan djuromgångarna i stallet) och beläggningsgrad. Kriterietext Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling och kalkon som visar att råvaran har producerats med beaktande av förebyggande hälsoparametrar för djurvälfärd som minst omfattar:
Hälsoparametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker till exempelvis uppkomna fotskador eller smittor ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben förändrats för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning och kannibalism är något som förekommer i minskad utsträckning i god stallmiljö med dämpad stress. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett relevant kriterium för djurvälfärd. Kriterietext Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter kan ha negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och kan leda till ökad dödlighet. Kriterietext Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur. | |||||
| Kompetens för transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet I- och urlastning vid transport av fjäderfä till slakt är en kritisk punkt gällande djurhälsa. Att ställa krav på kompetens om djurtransport hos förare samt den som sköter i- och urlastning kan bidra till ökad djurvälfärd under transport. Kriterietext Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men exempelvis inte Sverige. Kriterietext Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Elektrisk bedövning Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Koldioxidbedövning | |||||
| Foder utan fiskråvara - kyckling | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Majoriteten av den fisk som används till fiskmjöl kommer från ohållbart fiske. Överfiske kan leda till att havens ekosystem kollapsar och havens biologiska mångfald påverkas negativt. Att undvika fiskmjöl i foder kan bidra till minskad efterfrågan av fiskmjöl. Kriterietext Råvara av kyckling ska komma från djur som under hela uppfödningsproduktionen fått foder utan fiskråvara. | |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
En låg dödlighet och friska fjäderfän ger lägre miljö- och klimatpåverkan per kilo kött. Dessutom anger artikel 13 i EUF-fördraget att unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Att ställa krav på djurskydd och djurhälsa vid upphandling av kyckling kan därför bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan och till att djuren behandlas hänsynsfullt.
Produktionen av kycklingkött sker på ett relativt likartat sätt runt om i världen men med skillnader i kraven kring djurhållning, djurhälsa och smittskydd. Kycklingarna föds upp till ca 1,3 - 4 kilo och slaktas vid fem till sex veckors ålder, om de är av snabbväxande ras. Vid ekologisk produktion ska kycklingarna ha tillgång till utevistelse och fodret ska vara ekologiskt producerat. Uppfödningstiden är längre vilket innebär högre åtgång av foder per kilo kött. Ekologiskt producerad kyckling slaktas vid 81 dagars ålder, de kan slaktas vid annan tidpunkt när långsamtväxande raser används.
Konsumtionen av kycklingkött har under lång tid ökat. Även produktionen i Sverige har ökat likaså införseln och importen. Import av matfågel sker främst från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen enligt Jordbruksverket marknadsrapport matfågel (2021). Jordbruksverket nämner även att till exempel kycklingkött från Danmark i sin tur kan vara importerat från Thailand eller Brasilien.
I Jordbruksverkets marknadsrapport matfågel (2021) framgår det att importen av matfågel till Sverige ökade kraftigt fram till och med 2016, men har därefter varit ganska stabil. Även exporten av matfågel har ökat. Under pandemiåret 2020 minskade importen av matfågel tydligt och den mest troliga förklaringen är att restaurangnäringen tappade gäster, en näring där importandelen är betydligt högre än i dagligvaruhandel och offentlig sektor. Importen ökade igen 2021 när restriktionerna lättade och samhället återgick mer till hur det var tidigare.
Uppfödning av kalkon sker på liknande sätt som uppfödning av kyckling. Både produktionen och konsumtionen av kalkon är relativt liten i Sverige, men ökar.
Höns definieras som hönor och tuppar i enlighet med definition i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; SJVFS 2019:23.
Använd det kriterium eller de kriterier passar ert behov, målsättningar och uppföljningsförmåga. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla kravet, och var noga med att informera dig om marknadstillgång. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka bevis som ska lämnas.