Högskolors och universitets miljöpåverkan
År 2019 uppgick högskolors och universitets klimatpåverkan till följd av inköp till 940 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 16 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav högskolor och universitet är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Högskolors och universitets klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 940 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 16 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 116 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 1 420 ton.
I analysen ingår utbetalningar till ett värde av 29,4 miljarder kronor inklusive moms från 38 högskolor, universitet, institut och sekretariat.
Följande 38 högskolor och universitet, institut och sekretariat ingår i materialet: Blekinge tekniska högskola, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, Institutet för språk och folkminnen, Karlstad universitet, Karolinska institutet, Konstfack, Kungliga konsthögskolan, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Polarforskningssekretariatet, Skolforskningsinstitutet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Svenska institutet för europapolitiska studier, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Totalförsvarets forskningsinstitut, Umeå universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet.
Saknas gör bland annat Chalmers tekniska högskola.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Byggnad, fastighet och mark består av bland annat lokalhyror och fastighetsdrift, tekniska konsulter, hantverkstjänster och installationsarbeten, bygg- och anläggningsentreprenader samt energi, vatten och avlopp. Inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 11,4 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 348 000 ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 24 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till 517 ton. Störst påverkan inom denna kategori utgörs av hyror för lokaler och annat som ingår i fastighetsdrift samt energi, vatten och avlopp för fastigheter. Därefter utgör olika tekniska konsulttjänster en av de störta posterna liksom hantverkstjänster och installationsarbeten i byggnader.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel IT och telekommunikation, hotell och konferenser, personalresor, PR och kommunikation samt banktjänster frakt och post. Inköpen beräknas till 5,7 miljarder kronor och klimatpåverkan till 198 000 ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 23 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 307 ton.
IT och telekommunikation dominerar kategorin. Om denna underkategori i stället placeras under köp av Utrustning och material så blir Utrustning och material näst störst avseende inköpsvolym och miljöpåverkan. Material och tjänster för egna organisationen skulle då hamna som fjärde största kategori avseende klimatpåverkan.
Kategorin Utrustning och material omfattar inköp av allt från kontorsmaskiner och laboratorie- och mätutrustning och fordon till förbrukningsmaterial såsom laboratoriekemikalier, byggmaterial och drivmedel. Inköpen uppgår till 3,2 miljarder kronor. Kategorin Utrustning och material bidrar till klimatpåverkan på nästan 164 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på nästan 16 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar på grund av inköpen uppgick till 240 ton. Om inköp av IT och telekommunikation också placeras under köp av utrustning och material så blir kategorin Utrustning och material näst störst avseende inköpsvolym och klimatpåverkan.
Utbetalningarna inom kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader uppgår till 5,9 miljarder kronor och klimatpåverkan till 115 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 22 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till 174 ton.
Vissa inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Vi har kallat en post för utbetalningar huvudsakligen till regioner. I andra miljöspendanalyser kallar vi den för primärvård och sjukhusinsatser. Cirka 96 procent av utbetalningar i denna post har gått till regioner. Eftersom högskolor och universitet inte har samma roll som regioner avseende att tillhandahålla sjukvård bör man kunna misstänka att dessa utbetalningar har med andra saker att göra. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Ett annat exempel är utbetalningar till leverantörer som driver kollektivtrafik. Eftersom högskolor och universitet inte har samma roll som regioner och kommuner avseende att tillhandahålla kollektivtrafik bör man kunna misstänka att dessa utbetalningar därför istället avser resor med kollektivtrafik. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Vi har kallat en post för utbetalningar till kommuner. I andra miljöspendanalyser består denna post av SNI-koder som har att göra med äldreboenden och vårdhem. Utbetalningar från högskolor och universitet går här dock nästan endast till kommuner. Eftersom högskolor och universitet inte har samma roll som kommuner avseende att tillhandahålla denna typ av verksamhet bör vi kunna anta att utbetalningarna högst sannolikt avser annat än ersättning för äldreboenden och vårdhem. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Föreningsbidrag är insorterat bland utbetalningar och finns med i underlaget men de kan inte styras genom inköpsverksamheten. Alla utbetalningar till föreningar behöver dock inte vara bidrag utan kan också vara köp av exempelvis litteratur eller olika tjänster.
Kategorin Verksamhetsstöd handlar om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt eller riktas till andra mottagare än de interna. Det är olika tjänster och varor men består i högskolor och universitetens fall mest av livsmedel, kök och måltider. Kategorin är minst i inköpsvolym räknat, 1,4 miljarder kronor, men ger en större miljöpåverkan än kategorin Konsulttjänster och bemanning.
I analysen står Verksamhetsstöd för en klimatpåverkan på 71 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat tryck på förändrad landanvändning på 27 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 119 ton. Störst inom denna kategori är utbetalningar till leverantörer av livsmedel.
I kategorin finns också underkategorin Brukarstöd. Många inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Exempelvis ingår leverantörer som driver logi och lokalhyror. Logi och lokalhyror skulle delvis kunna bestå av hyror för gästbostäder till gästande forskare och liknande men det skulle också kunna vara hyra för högskolornas och universitetens lokaler. Dessa utbetalningar skulle alltså kunna kategoriseras som lokalhyror och då ligga under kategorin fastigheter, under huvudkategorin Byggnad, fastighet och mark. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
En annan stor post är utbetalningar huvudsakligen till studentkårer och andra föreningar. Sådana utbetalningar skulle kunna vara en form av föreningsstöd men även här skulle eventuellt betalningar för vissa lokalhyror kunna ingå. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
En post har vi kallat utbetalningar huvudsakligen till kommuner, då över 90 procent av utbetalningarna i den posten gått till kommuner. Den posten motsvarar huvudsakligen SNI-koder som har med äldrevård att göra. Eftersom högskolor och universitet inte har samma roll som kommuner avseende brukarstöd inom äldrevård så bör man kunna anta att dessa utbetalningar har med andra saker att göra. En mindre del av utbetalningarna går till företag med verksamhet inom dessa områden. I de fallen skulle utbetalningarna eventuellt kunna sorteras in under Stödjande tjänster, främst kompetens. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Kategorin proteser och hjälpmedel skulle precis som livsmedel kunna sorteras under utrustning och material.
Tandläkarkompetens är utbetalningar som gått till tandvårdsinrättningar och läkare, både offentliga och privata utförare. Utbetalningar i denna kategori utgörs sannolikt av köp av kompetens eller liknande snarare än verkliga patientbehandlingar. Om antagandet är rätt kan kategorin istället sorteras under Stödjande tjänster, främst kompetens. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 1,7 miljarder kronor år 2019 och bidrog till klimatpåverkan på cirka 45 500 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 3,3 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 64 ton.
En sammanställning av högskolors och universitets miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Högskolors och universitets miljöpåverkan - Excelfil för nedladdning
Få poster står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Viktigt att veta om nedanstående analyser är att vi, till skillnad från ovan, tagit bort posterna utbetalningar huvudsakligen till regioner och kommuner, samt posterna polisiärt och utbetalningar huvudsakligen till studentkårer och andra föreningar.
Som enskild inköpskategori på nivå tre så ger hyror av olika lokaler störst klimatpåverkan enligt vår analys. Vi har då lagt samman posten Lokalhyror med posten Logi och lokalhyra. Därefter kommer inköp av IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning följt av Hotell och konferens, Måltider och catering samt representation, inköp av olika Kemikalier samt Laboratorieutrustning och mätinstrument. Dessa 6 kategorier står för cirka 60 procent av klimatpåverkan. De motsvarar strax över 58 procent av inköpsvärdet.
De 16 kategorier som står för 80 procent av inköpsvärdet står för 78 procent av klimatpåverkan. 34 kategorier står för 90 procent av klimatpåverkan.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 49 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från hotell och konferens är 49 % - 46 %=3 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Lokalhyra samt Logi och lokalhyra | 47 % | 37 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 52 % | 46 % |
| Hotell och konferens | 54 % | 49 % |
| Måltider, catering och representation | 55 % | 53 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 56 % | 56 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 58 % | 60 % |
| Kontorsmaskiner | 59 % | 62 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 64 % | 65 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 65 % | 67 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 68 % | 69 % |
| IT-konsulter | 71 % | 71 % |
| Tjänster för forskning och utveckling | 72 % | 72 % |
| Administration av, och skolverksamhet | 75 % | 74 % |
| Bibliotek, museer och arkiv | 76 % | 75 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 78 % | 76 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 78 % | 77 % |
| PR, reklam och information | 80 % | 78 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 82 % | 79 % |
| Internationella relationer | 83 % | 80 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 84 % | 80 % |
| Drivmedel | 84 % | 81 % |
| Larm och bevakning | 85 % | 82 % |
| Telekomutrustning | 85 % | 83 % |
| Uppfödning och livsmedel landlevande djur | 85 % | 83 % |
| Elektricitet | 86 % | 84 % |
| Personalutbildning | 87 % | 85 % |
| Böcker, tidningar, media | 88 % | 85 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 89 % | 86 % |
| Föreningsbidrag | 89 % | 86 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 89 % | 87 % |
| Fastighetsservice | 90 % | 88 % |
| Livsmedel | 90 % | 88 % |
| Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner | 91 % | 89 % |
| Fjärrvärme | 91 % | 89 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 91 % | 90 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 91 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till svenska högskolor och universitet ingår ej. Utbetalningar till kategorierna utbetalningar huvudsakligen till regioner, utbetalningar huvudsakligen till kommuner, utbetalningar till kommuner, posten polisiärt samt posten utbetalningar huvudsakligen till studentkårer och andra föreningar, ingår inte.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Måttet inkluderar också indirekt påverkan på landanvändning.
Som enskild inköpskategori på nivå tre har Lokalhyra samt Logi och lokalhyror störst påverkan på landanvändningen. Därefter kommer kategorier som är lättare att använda inköpsarbete för att påverka avseende vilken effekt inköpen kan ha på hur landanvändningen ser ut. Det är Måltider, catering och representation, Hotell och konferenstjänster, Kemikalier samt Uppfödning av och livsmedel från landlevande djur. Dessa fem kategorier stod för 65 procent av påverkan 2019. Ser man på olika kategorier av livsmedel och lantbruksverksamhet återfinns dessa inte förvånande bland de få poster som står för 80 procent av påverkan direkt och indirekt på landanvändningen. Värt att notera är att Hotell och konferens också innehåller livsmedel i form av måltider.
10 kategorier står för 81 procent av påverkan på landanvändningen. 19 kategorier står för cirka 90 procent av påverkan på landanvändningen.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 53 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av hotell och konferens är 53 % - 44 %=9 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Lokalhyra samt Logi och lokalhyror | 6 % | 31 % |
| Måltider, catering och representation | 13 % | 44 % |
| Hotell och konferens | 13 % | 53 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 13 % | 60 % |
| Uppfödning och livsmedel landlevande djur | 14 % | 65 % |
| Föreningsbidrag | 32 % | 70 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 33 % | 74 % |
| Livsmedel | 33 % | 77 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 40 % | 79 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 47 % | 81 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 54 % | 83 % |
| Administration av, och skolverksamhet | 58 % | 84 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 60 % | 85 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 60 % | 86 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 62 % | 87 % |
| IT-konsulter | 64 % | 88 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 66 % | 89 % |
| Personalutbildning | 70 % | 90 % |
| Bibliotek, museer och arkiv | 72 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till svenska högskolor och universitet ingår ej. Utbetalningar till kategorierna utbetalningar huvudsakligen till regioner, utbetalningar huvudsakligen till kommuner, utbetalningar till kommuner, posten polisiärt samt posten utbetalningar huvudsakligen till studentkårer och andra föreningar, ingår inte.
Små inandningsbara partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Som enskild inköpskategori på nivå tre har Lokalhyra samt Logi och lokalhyror störst påverkan på emissioner av partiklar. Därefter kommer kategorier som är lättare att använda inköpsarbete för att påverka avseende vilken effekt inköpen kan ha på emissioner av partiklar. Det är kategorierna: IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning, Hotell och konferens, Måltider och catering samt representation, Kemikalier och Laboratorieutrustning och mätinstrument. Dessa 6 inköpskategorier står för cirka 60 procent av påverkan som medför utsläpp av hälsofarliga inandningsbara partiklar och motsvarar cirka 54 procent av inköpsvärdet.
18 kategorier för cirka 80 procent av utsläppen. 40 kategorier står för cirka 90 procent av utsläppen av hälsofarliga inandningsbara partiklar.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 50 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: andelen utsläpp från hotell och konferens är 50 % - 46 %=4 %
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av partiklar |
|---|---|---|
| Lokalhyra samt Logi och lokalhyra | 42 % | 37 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 48 % | 46 % |
| Hotell och konferens | 50 % | 50 % |
| Måltider, catering och representation | 51 % | 54 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 52 % | 57 % |
| Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. | 54 % | 60 % |
| Kontorsmaskiner | 56 % | 63 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 60 % | 66 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 62 % | 68 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 65 % | 70 % |
| IT-konsulter | 68 % | 72 % |
| Forskning och utveckling | 70 % | 73 % |
| Administration av, och skolverksamhet | 72 % | 74 % |
| Bibliotek, museer och arkiv | 74 % | 75 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 75 % | 77 % |
| Uppfödning och livsmedel landlevande djur | 75 % | 78 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 76 % | 79 % |
| Föreningsbidrag | 76 % | 80 % |
| PR, reklam och information | 78 % | 81 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 80 % | 81 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 81 % | 82 % |
| Internationella relationer | 82 % | 83 % |
| Telekomutrustning | 83 % | 84 % |
| Larm och bevakning | 84 % | 84 % |
| Personalutbildning | 85 % | 85 % |
| Personalutbildning | 85 % | 85 % |
| Böcker, tidningar, media | 86 % | 86 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 87 % | 86 % |
| Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner | 87 % | 87 % |
| Livsmedel | 88 % | 88 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 88 % | 88 % |
| Fastighetsservice | 89 % | 89 % |
| Gödning, Växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 90 % | 90 % |
| Verksamhetsbemanning | 90 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till svenska högskolor och universitet ingår ej. Utbetalningar till kategorierna utbetalningar huvudsakligen till regioner, utbetalningar huvudsakligen till kommuner, utbetalningar till kommuner, posten polisiärt samt posten utbetalningar huvudsakligen till studentkårer och andra föreningar, ingår inte.