Startsida

Statens miljöpåverkan till följd av inköp

År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tio myndigheter stod för nästan hälften av klimatpåverkan. Det visar vår miljöspendanalys. I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar

Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan

En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.

I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar, som har betydelse för människors hälsa.

  • År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 23 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp.
  • Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 95 miljoner kvadratmeter.
  • Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa uppgick till 8 436 tusen ton.

Analysen omfattar utbetalningar från 203 av 346 myndigheter.

Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.

En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, Fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad. I Miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier.

De offentliga inköpens miljöpåverkan

Beskrivning av metoden

Analysera inköpen med miljöspendanalys

Störst miljöpåverkan från byggnader, fastigheter och mark

Störst påverkan, oavsett vilken miljöaspekt vi ser på, har kategorin Byggnad, fastighet och mark. Kategorin står för nästan hälften av inköpen räknat i kronor.

Miljöspendanalys 2019
Övergripande inköpskategorier Inköp inkl moms, miljoner SEK Klimatpåverkan, ton CO2-eq Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år  Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq 
Byggnad, fastighet och mark 66 329 2 311 179 177 107 3 239
Utrustning och material 14 457 1 234 669 54 559 1 809
Material och tjänster för den egna organisationen 33 622 1 232 744 113 216 1 901
Stödjande tjänster, främst kompetens 14 261 337 663  25 477 493
Drift av verksamheter och driftentreprenader 6 232 319 305  21 665 504
Tjänster och material till brukare 9 346 315 169  102 661 490
Ej kategoriserat 136      
Summa 144 383 5 750 730  494 685 8 436

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 203 myndigheter ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.

Få kategorier står för hälften av klimatpåverkan

Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.

Lokaler, utbetalningar till fastighetsföretag och Anläggningsentreprenader, väg och vattenbyggnad är största posterna. Därefter kommer IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning följt av Byggentreprenader samt Kollektivtrafik, persontransporter och resebyråtjänster. Drivmedel och elektricitet och Övriga varor och material av metaller och mineraler ingår också i de nio kategorier som står för 52 procent av den samlade klimatpåverkan som uppstår på grund av statliga utbetalningar och inköp.

Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 28,1 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från elektricitet är 49,1 % - 46,4%=2,7 %.

Klimatpåverkan till följd av statens inköp
Inköpskategorier, på nivå 3 i kategoristrukturen % av ackumulerad inköpsvolym % av ackumulerad klimatpåverkan
Lokaler, utbetalningar till fastighetsföretag

14,3 % 

11,0 %
Anläggningsentreprenader, väg och vattenbyggnad 26,5 % 21,8 %
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning 31,3 % 28,1 %
Byggentreprenader 36,7 % 32,9 %
Kollektivtrafik, persontransporter och resebyråtjänster 37,7 % 37,4 %
Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) 39,1 % 41,8 %
Drivmedel 39,5 % 46,6 %
Elektricitet 41,9 % 49,1 %
Övriga varor och material av metaller och mineraler 42,4 % 52,5 %
Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter 48,5 % 55,8 %
IT-konsulter 54,1 % 58,7 %
Godstransporter och flyttjänster 55,5 % 61,6 %
Arkitekter och tekniska konsulter 60,0 % 64,0 %
Hotell och konferens 61,1 % 66,3 %
Brukarstöd socialtjänst 65,0 % 68,4 %
Skötsel och bruk av land och vatten 65,6 % 70,4 %
Hantverkstjänster, snickeri, Installationer 67,6 % 72,1 %
Reparation, underhåll och stödtjänster fordon 69,1 % 73,8 %
 Telekomutrustning 70,9 % 75,1 %
Fjärrvärme 71,4 % 76,4 %
Måltider, catering och representation 71,9 % 77,5
Logi och utbetalningar till bostadsföretag 73,3 % 78,7 %
Forskning och utveckling 74,6 % 79,7 %
Bank och finansiella tjänster och kostnader 76,8 % 80,7 %
Kontorsmaskiner 77,3 % 81,6 %
Möbler och inventarier, tapetsörer 78,1 % 82,5 %
Generatorer, turbiner, elmotorer 78,5 % 83,3 %
Post och porto 79,5 % 84,1 %
Skol-, utbildningsverksamhet 81,1 % 84,9 %
Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier 81,3 % 85,6 %
Laboratorieutrustning, mätinstrument etc. 81,9 % 86,3 %
Markarbeten & geoteknik 82,7 % 86,9 %
Larm och bevakning 83,8 % 87,5 %
Livsmedel 84,3 % 88,1 %
Verksamhetsbemanning 85,3 % 88,7 %
PR, reklam och information 86,3 % 89,2 %
Internationella relationer etc. 86,9 % 89,7 %
Övrig materiel 87,9 % 90,2 %
It- och systemdrift 88,8 % 90,7 %

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 203 myndigheter ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner är ej med i analysen.
Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.

Statens inköp analyserad i nio grupper 

Alla statliga myndigheter finns inte representerade i underlaget, Försvarsmakten ingår exempelvis inte i analysen. Bolag som ägs av staten ingår inte heller vårt underlag. Totalt är det 203 myndigheter som ingår i analysen. Dessa har vi analyserat i nio grupper:

  • Myndigheter som har operativa uppgifter inom infrastrukturområdet antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. Med operativa uppgifter menar vi ansvar för att genomföra bygg- och anläggningsentreprenader och liknande insatser. I denna grupp ingår i analysen Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket.
  • Högskolor och universitet antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. I denna ingår 38 högskolor och universitet, forskningsinstitut och forskningssekretariat.
  • Gruppen mellanstora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade mellan 101 och upp till 999 årsarbeten. I denna grupp ingår 44 myndigheter.
  • Gruppen transporttunga myndigheter består av 11 myndigheter med en stor andel transporter. 
  • Gruppen stora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade över 1000 årsarbeten. I denna grupp ingår 9 myndigheter.
  • Gruppen myndigheter med stor andel boende består av 5 myndigheter.
  • Gruppen små myndigheter består av myndigheter som 2019 hade upp till 100 årsarbeten. I denna grupp ingår 57 myndigheter.
  • Länsstyrelserna antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. Här ingår alla 21 länsstyrelser.
  • I en grupp har vi lagt statliga muséer och bibliotek och liknande institutioner som vi antar har mer likartade inköp än övriga i staten. Här ingår 13 organisationer.

Fem myndigheter står för nästan hälften av utsläppen

Miljöspendanalys - statliga inköp 2019
Köpargrupp Inköp inkl. moms, miljoner SEK  Klimatpåverkan, ton CO2-eq  Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år  Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq 
Byggande (5) 49 928  2 548 246  153 226  3 807 
Högskolor (38) 29 377  940 362  115 564  1 420 
Mellanstora (44) 28 367  863 017  101 222  1 205 
Stora (9) 15 607  557 036  39 397  834
Boende (5) 10 158  345 060  42 577  501
Transporttunga (11) 9 406  334 749  28 542  461
Små (57) 5 387  179 407  14 325  272
Länsstyrelser (21) 3 332  146 958  27 077  192
Museer (13) 1 817  59 099  4 944  88

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar hur inköp i de olika köpargrupperna påverkar miljön. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan. 

Klimatpåverkan till följd av inköp

Myndigheter vars uppdrag till stor del är att bygga anläggningar, infrastruktur och byggnader är den grupp vars inköp ger störst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfatsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket uppgick till cirka 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Det motsvarar 43 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan. Räknas de fem myndigheter med stor andel boende in står tio organisationer för runt 49 procent av de 203 statliga myndigheternas klimatpåverkan.

Klimatpåverkan fördelat på nio statliga köpargrupper

Klimatpåverkan fördelat statliga köpargrupper
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Förändrad landanvändning till följd av inköp

Landanvändningen har betydelse för den biologiska mångfalden. Även här är de fem myndigheter som bygger anläggningar, infrastruktur och byggnader störst med 29 procent av påverkan. Högskolornas och universiteteten är den näst största gruppen med 22 procent. 

Diagram som visar förändrad landanvändning fördelat på nio statliga köpargrupper
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Störst miljöpåverkan per organisation

Om vi ser på vilka grupper av köpare som har störst miljöpåverkan per organisation så ändras bilden bara delvis. Observera att vi här ser på medelvärden där variationen mellan olika ingående organisationer i respektive grupp kan vara stor. De fem som bygger anläggningar, infrastruktur och byggnader har störst påverkan per organisation. I nämnda grupp är Trafikverket dominerande. Därefter kommer organisationer med stor andel boende. I nämnda grupp är Migrationsverket dominerande.

Även gruppen stora myndigheter ger stort utslag här med stor påverkan per organisation. I nämnda grupp är inköpsvolymerna jämnare fördelade, Försäkringskassan är störst. Därefter kommer gruppen med transporttunga myndigheter. I nämnda grupp är Kronofogdemyndigheten dominerande. 

Inköpsvolym och miljöpåverkan av inköp utslagen per organisation
Köpargrupp Inköp inkl. moms, miljoner SEK  Klimatpåverkan, ton CO2-eq  Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq
Byggande (5) 9 986 509 649 30 645 761
Boende (5) 2 032 69 012 8 515 100
Stora (9) 1 734 61 893 4 377 93
Transporttunga (11) 855 30 432 2 595 42
Högskolor (38) 773 24 746 3 041 37
Mellan (44) 645 19 614 2 301 9
Länsstyrelser (21) 159 6 998 1 289 7
Museer (13) 140 4 546 380  
Små (57) 95 3 147 251  

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar miljöpåverkan av inköp utslagen per organisation i de olika köpargrupperna. Observera att tabellen visar medelvärden, variationen mellan olika ingående organisationer kan vara stor. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan.

Länsstyrelsen har näst högst klimatpåverkan per krona 

Om man i stället väljer att utrycka klimatpåverkan som utsläppsintensitet, det vill säga miljöpåverkan per inköpskrona, ser det något annorlunda ut. Då ligger Länsstyrelserna näst högst med 44 ton växthusgaser per tusen utbetalade kronor och en landpåverkan med störst intensitet på cirka 8 tusen kvadratmeter per tusen kronor.

De byggande myndigheterna är störst med 51 ton klimatpåverkan per tusen utbetalade kronor och stora myndigheter ligger fortfarande högt i listan med nästan 36 ton klimatpåverkan per tusen utbetalade kronor. Gruppen högskolor har däremot lägre intensitet liksom gruppen mellanstora myndigheter. Avseende klimatpåverkan är den största skillnaden i intensitet mellan byggande myndigheter och länsstyrelser å ena sidan och övriga grupper å andra. Avseende landpåverkan är länsstyrelsernas intensitet nästan dubbelt så stor som nästföljande köpargrupp (gruppen ”boenden”). 

Miljöpåverkan av inköp per krona per köpargrupp
Köpargrupp Inköp inkl. moms, miljoner SEK  Klimatpåverkan, ton CO2-eq per krona Förändrad landanvändning, inkl. indirekt, 1000 m2 per år och krona Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq per krona
Byggande (5) 49 928 51,0 3,1 0,1
Boende (5) 10 158 34,0 4,2 0,05
Stora (9) 15 607 35,7 2,5 0,1
Transporttunga (11) 9 406 35,6 3,0 0,05
Högskolor (38) 29 337 32,0 3,9 0,05
Mellan (44) 28 367 30,4 3,6 0,04
Länsstyrelser (21) 3 332 44,1 8,1 0,1
Museer (13) 1 817 32,5 2,7 0,05
Små (57) 5 387 33,3 2,7 0,1

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Tabellen illustrerar miljöpåverkan av inköp utslagen per organisation i de olika köpargrupperna. Observera att tabellen visar medelvärden, variationen mellan olika ingående organisationer kan vara stor. Utbetalningar 2019 från 203 myndigheter ingår. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Grupperna är analyserade var för sig och inlagda i tabellen. För vissa grupper ingår därför utbetalningar till högskolor, det betyder att värden i tabellen inte ger samma summor som i tabellen ovan.