Mellanstora myndigheters miljöpåverkan
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av inköp gjorda av mellanstora statliga myndigheter till 863 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 14 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav mellanstora myndigheter är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Mellanstora statliga myndigheters klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 863 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 14 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 101 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar beräknas till 1 205 ton.
I analysen ingår utbetalningar från 44 statliga myndigheter som tillsamman 2019 gjorde inköp till ett värde av 28,4 miljarder kronor inklusive moms.
I analysen ingår utbetalningar från 44 statliga myndigheter med mellan 100 till och med 999 årsarbeten (år 2019):
Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, E-hälsomyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Energimarknadsinspektionen, Exportkreditnämnden, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Kammarkollegiet, Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Patent- och registreringsverket, Post- och telestyrelsen, Riksgäldskontoret, Riksrevisionen, Rättsmedicinalverket, Sameskolstyrelsen, Sida, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens servicecenter, Statens skolverk, Statens tjänstepensionsverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska EFS-rådet, Svenska institutet, Sveriges domstolar, Sveriges meteorologiska o hydrologiska institut (SMHI), Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket, Tillväxtverket, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Universitets-och högskolerådet, Verket för innovationssystem (VINNOVA), Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp. I analysen av länsstyrelserna har vi tagit bort utbetalningar till myndigheter eftersom det är tveksamt om dessa utbetalningar motsvarar några direkta inköp. Vi har även tagit bort utbetalningar till kommuner och regioner eftersom dessa utbetalningar också skulle kunna vara olika typer av bidrag.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är den största inköpskategorin för mellanstora statliga myndigheter. Det är saker som IT och telekommunikation, hotell och konferens, personalutbildning, personalresor med mera. Inköpen beräknar vi till 6,8 miljarder kronor och klimatpåverkan till 215 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 25 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 333 ton. Störst klimatpåverkan inom kategorin är inköp av IT- och telekommunikationsutrustning, IT-konsulter och hotell och konferens.
Byggnad, fastighet och mark är den näst största inköpskategorin. Störst är utbetalningar inom kategorin lokalhyror, som dominerar både kostnader och miljöpåverkan följt av skötsel och bruk av land och vatten kommer. Därefter kommer energi med fjärrvärme som dominerande post och konsulttjänster som har att göra med bygg- och anläggningsentreprenader, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter.
Mellanstora myndigheters inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 4,7 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 193 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 16,6 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till cirka 218 ton.
Inom kategorin Konsulter och bemanning återfinns konsulter inom juridik, organisation, ekonomi och andra samt inhyrd personal. Avseende klimatpåverkan är det den tredje största kategorin. Kategorin stod för 7,5 miljarder kronor år 2019 och bidrog till utsläpp på 183 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 13 miljoner kvadratmeter utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 266 ton.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Men också livsmedel, kök och måltider återfinns i denna kategori. Kategorin står för kostnader på 5,3 miljarder kronor och en klimatpåverkan på 132 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 33 miljoner kvadratmeter. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin tjänster och material till brukare låg på 201 ton.
En del av utbetalningarna till företag inom det som vi här har sorterat in under livsmedelsområdet skulle också kunna vara utbetalningar till lantbruksföretag i form av olika ersättningar för skötsel av landområden eller vissa bidrag. För att minska risken att denna form av utbetalningar ligger med i analysen har vi därför tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur (exempelvis lantbruksföretag). En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen.
Utrustning och material omfattar inköp av allt från drivmedel, fordon, bygg- och fastighetsmaterial till möbler och kontorsartiklar. Fastighets- och byggmaterial som köps som varor och inte ingår i entreprenader hamnar i denna huvudkategori. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 1 miljard kronor. Sett till klimatpåverkan bidrar kategorin till uppsläpp på 79 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 5 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på cirka 99 ton. Störst klimatpåverkan inom kategorin står drivmedel för.
Kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi i stället för att köpa in. Störst är utbetalningar till skolverksamhet och det är huvudsakligen utbetalningar till privata utförare inom grundskola och gymnasier. Därefter kommer tjänster som utförs av callcenters följt av utbetalningar till andra verksamheter inom kultur.
Totalt uppgår inköpen till 2,9 miljarder kronor och utsläppen av växthusgaser beräknas till 60 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 7,8 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 88 ton.
I analysen har vi tagit bort utbetalningar till andra myndigheter, kommuner och regioner eftersom. Dessa mottagare har många olika verksamheter och kan stå för många olika tjänster eller varor. Utbetalningar till kommuner och regioner skulle också kunna vara olika typer av bidrag.
En sammanställning av mellanstora myndigheters miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Mellanstora myndigheters miljöpåverkan - Excel-fil för nedladdning
Få kategorier står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Av inköpskategorierna står 10 för 65 procent av klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser, 18 kategorier står för 80 procent och 32 kategorier står för 90 procent. Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter står för 12 procent av totalen och har störst klimatpåverkan. Därefter följer utbetalningar huvudsakligen genom föreningar för brukarstöd socialtjänst. Lokalhyror samt kategorin IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning följer därefter. Sedan kommer Skötsel och bruk av land och vatten. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 32 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från lokalhyra är 32 % - 23 %=9 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 17 % | 12% |
| Brukarstöd socialtjänst, huvudsakligen genom föreningar | 34 % | 23 % |
| Lokalhyra | 42 % | 32 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 46 % | 39 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 47 % | 44 % |
| Forskning och utveckling | 52 % | 49 % |
| Skolverksamhet (huvudsakligen till privata skolor, gymnasier etc.) | 59 % | 54 % |
| IT-konsulter | 66 % | 58 % |
| Hotell och konferens | 67 % | 62 % |
| Drivmedel | 68 % | 65 % |
| Internationella relationer | 70 % | 68 % |
| Fjärrvärme | 71 % | 70 % |
| Telekomutrustning | 73 % | 72 % |
| Måltider, catering och representation | 74 % | 74 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 76 % | 76 % |
| Avgifter intresseorganisationer | 78 % | 77 % |
| Logi och hyror, huvudsakligen för bostadsbolag | 79 % | 78 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 80 % | 79 % |
| Översättning och tolkar | 81 % | 80 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 83 % | 81 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 83 % | 82 % |
| IT-drift och system | 84 % | 83 % |
| PR, reklam och information | 85 % | 84 % |
| Elektricitet | 86 % | 85 % |
| Förvaltningsverksamhet | 87 % | 85 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 87 % | 86 % |
| Personalutbildning | 89 % | 87 % |
| Livsmedel | 89 % | 88 % |
| Kontorsmaskiner | 89 % | 88 % |
| IT-mjukvara | 90 % | 89 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 90 % | 89 % |
| Post och porto | 91 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och andra statliga myndigheter. (Men inkluderat statliga museer.) Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av de mellanstora myndigheternas inköp står 10 inköpskategorier för 70 procent av förändrad landanvändning, 19 kategorier står för 85 procent och 25 kategorier står för 90 procent.
Utbetalningar huvudsakligen genom föreningar för brukarstöd socialtjänst är störst med nästan 15 procent. Resultat beror sannolikt på att för denna typ av tjänster antas att både lokaler och livsmedel ingår i brukarstödet. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen och osäkerheter finns fortfarande kvar. Därpå följer hotell och konferens. I skolverksamhet antas att både lokaler och livsmedel ingår. Det som sticker ut i denna grupp är att kategorin Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter har stor påverkan. Det kan bero på att kategorin utgör en relativt sett stor volym av kostnaderna, det köps mycket av dessa tjänster och ger därför upphov till större miljöpåverkan.
Olika livsmedelskategorier så som måltider och catering och livsmedelsinköp kommer förhållandevis längre ned i listan vilket sannolikt beror på att utbetalningarna i dessa kategorier inte är så stora. En del av utbetalningarna till företag inom det som vi här har sorterat in i livsmedelsområdet skulle dock kunna vara utbetalningar till lantbruksföretag i form av olika ersättningar för skötsel av landområden eller vissa bidrag för kulturmiljö eller landskapsvård. För att minska risken att denna form av utbetalningar ligger med i analysen har vi därför tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen och en viss osäkerhet finns fortfarande kvar.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 37 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av lokalhyra är 61 % - 56 %=5 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Brukarstöd socialtjänst, huvudsakligen genom föreningar | 17 % | 15 % |
| Hotell och konferens | 18 % | 28 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 35 % | 37 % |
| Måltider, catering och representation | 36 % | 44 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 37 % | 50 % |
| Skolverksamhet (huvudsakligen till privata skolor, gymnasier etc.) | 44 % | 56 % |
| Lokalhyra | 53 % | 61 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 53 % | 65 % |
| Livsmedel | 53 % | 68 % |
| IT-konsulter | 60 % | 70 % |
| Forskning och utveckling | 64 % | 72 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 68 % | 74 % |
| Internationella relationer etc. | 71 % | 76 % |
| Livsmedel och uppfödning av landlevande djur | 71 % | 78 % |
| Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier | 71 % | 80 % |
| Odlade livsmedel | 71 % | 81 % |
| Avgifter intresseorganisationer | 72 % | 82 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 75 % | 84 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 75 % | 85 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 76 % | 86 % |
| Fjärrvärme | 77 % | 87 % |
| Personalutbildning | 78 % | 88 % |
| Telekomutrustning | 80 % | 88 % |
| Logi och hyror, huvudsakligen för bostadsbolag |
81 % | 89 % |
| Elektricitet |
81 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till länsstyrelser, kommuner, regioner och myndigheter. (Men inkluderat statliga museer.) Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.