Länsstyrelsernas miljöpåverkan till följd av inköp
År 2019 uppgick länsstyrelsernas klimatpåverkan till följd av inköp till nästan 147 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 2 procent av de analyserade statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan som mäts
Miljöpåverkan till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav länsstyrelserna är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Länsstyrelsernas klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 147 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 2 procent av den totala klimatpåverkan till följd av statliga inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till drygt 27 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa beräknas till nästan 192 ton.
Miljöspendanalysen omfattar utbetalningar från länsstyrelserna till ett värde av 3,3 miljarder inklusive moms. I analysen ingår utbetalningar från samtliga 21 länsstyrelser.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad.
It och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Organisation. Men det skulle till exempel vara möjligt att placera It och telekommunikation under Utrustning och material. Kategorin skulle då vara den tredje största inköpskategorin inom huvudkategorin Utrustning och material men huvudkategoriernas placering gentemot varandra hade inte påverkats.
I analysen av länsstyrelserna har vi tagit bort utbetalningar till myndigheter eftersom det är tveksamt om dessa utbetalningar motsvarar några direkta inköp. Vi har även tagit bort utbetalningar till kommuner och regioner eftersom dessa utbetalningar också skulle kunna vara olika typer av bidrag. Vi också tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur, mer om det under rubriken Tjänster och material till brukare till brukare påverkar landanvändning mest.
Byggnad, fastighet och mark är den största inköpskategorin. Störst inom kategorin är utbetalningar inom skötsel av land och vatten. Det skulle kunna vara inköp av tjänster eller ersättningar som har med skötsel av reservat och liknande områden att göra. Lokalhyror och inköp som har med fastighetsskötsel att göra är näst störst medan konsulttjänster som har att göra med bygg- och anläggningsentreprenader, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter står som tredje största posten. Därefter följer entreprenadarbeten och energi (utbetalningarna indikerar att det fortfarande köps fossila bränslen även om dessa inköp inte ger den största klimatpåverkan).
Länsstyrelsernas inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 1,2 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 57 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 5,4 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 57 ton.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det handlar om hotell och konferens, personalresor, IT och telekommunikation, informationsinsatser och kommunikation, banktjänster samt frakt och post. Inköpen beräknar vi till 951 miljoner kronor och klimatpåverkan till 38 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 5 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 60 ton. Störst inom kategorin är inköp av IT- och telekommunikationsutrustning, hotell och konferens, personalresor och resebyråtjänster, telekomutrustning och utbildning.
Utrustning och material omfattar inköp av allt från drivmedel, fordon och bygg- och fastighetsmaterial till möbler och kontorsartiklar. Fastighets- och byggmaterial som köps som varor och inte ingår i entreprenader hamnar i denna huvudkategori. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 261 miljoner kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin tredje störst och bidrar till uppsläpp på 19 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 1,6 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 25 ton.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Men också livsmedel, kök och måltider återfinns i denna kategori. Kategorin står för en liten del av de totala kostnaderna. Kostnaderna för Tjänster och material till brukare uppgår till 247 miljoner kronor och klimatpåverkan motsvarar 17 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 13 miljoner kvadratmeter vilket gör den till den kategori som har störst påverkan på hur mark används. Huvuddelen av påverkan orsakas av livsmedel och anknutna varor och tjänster. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin Tjänster och material till brukare låg på 30 ton.
Länsstyrelsernas har en mindre betydande roll gentemot medborgare och brukare jämfört med kommunerna och regionerna. En djupare analys av utbetalningar i denna kategori skulle därför eventuellt kunna påvisa att en stor del av utbetalningarna kan hänföras till andra kategorier.
En del av utbetalningarna till företag inom det som vi här har sorterat in i livsmedelsområdet skulle kunna vara utbetalningar till lantbruksföretag i form av olika ersättningar för skötsel av landområden eller vissa bidrag. För att minska risken att denna form av utbetalningar ligger med i analysen har vi därför tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur (exempelvis lantbruksföretag). En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen.
Kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi istället för att köpa in. Exempel är tjänster som drift av förvaltning av olika program inom jord och skogsbruk, näringsliv, miljö och natur, kultur och liknande. Inköpen uppgår till 303 miljoner kronor och utsläppen av växthusgaser till 7 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 875 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 11 ton.
I analysen har vi tagit bort utbetalningar till myndigheter såsom Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket med flera, eftersom det är tveksamt om dessa utbetalningar motsvarar några direkta inköp eller om de har andra syften såsom återbetalning av ej använda medel och liknande. Vi har även tagit bort utbetalningar till kommuner och regioner eftersom dessa mottagare har många olika verksamheter och kan stå för många olika tjänster eller varor. Utbetalningar till kommuner och regioner skulle också kunna vara olika typer av bidrag.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns konsulter inom juridik, organisation, ekonomi och andra samt inhyrd personal. Kategorin stod för inköp för 299 miljoner kronor år 2019 och bidrar till utsläpp på 6,6 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 539 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 10 ton.
En sammanställning av länsstyrelsernas miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Få poster står för hälften av länsstyrelsernas miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. Vi har också sett på miljöpåverkan direkt utifrån den tredje nivå av inköpskategorier utan att gruppera dem så som vi gjort ovan. Då blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Av inköpskategorierna står 8 för 55 procent av klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser, 23 kategorier står för 80 procent och 36 kategorier står för 90 procent.
Skötsel och bruk av land och vatten står för 17 procent av totalen och har störst klimatpåverkan. Därefter följer lokalhyror, IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning och Hotell och konferens. Sedan kommer drivmedel, persontransporter, resebyråtjänster samt juridik-, organisations-, ekonomikonsulter och övriga livsmedelstjänster. Tillsammans står dessa för 55% av klimatpåverkan. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 33 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från hotell och konferens är 40 % - 35 %=5 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Skötsel och bruk av land och vatten | 7 % | 17 % |
| Lokalhyra | 23 % | 28 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 29 % | 35 % |
| Hotell och konferens | 32 % | 40 % |
| Drivmedel | 32 % | 45 % |
| Persontransport, resebyråtjänster | 34 % | 49 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 40 % | 52 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 41 % | 55 % |
| Förvaltningsverksamhet | 47 % | 58 % |
| Telekomutrustning | 50 % | 61 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 55 % | 63 % |
| Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad | 58 % | 65 % |
| Måltider, catering och representation | 59 % | 67 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 60 % | 69 % |
| Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag | 62 % | 70 % |
| Personalutbildning | 66 % | 72 % |
| Elektricitet | 67 % | 73 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 69 % | 74 % |
| Livsmedel landbaserad djuruppfödning | 69 % | 76 % |
| Fjärrvärme | 70 % | 77 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 73 % | 78 % |
| Odlade livsmedel | 73 % | 79 % |
| Livsmedel | 74 % | 80 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 75 % | 81 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 76 % | 82 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 78 % | 83 % |
| PR, reklam och information | 79 % | 84 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 80 % | 85 % |
| IT-konsulter | 82 % | 86 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 82 % | 86 % |
| Trävaror och slöjdträ | 83 % | 87 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 83 % | 88 % |
| Post och porto | 84 % | 88 % |
| Markarbeten och geoteknik | 85 % | 89 % |
| Föreningsbidrag | 86 % | 89 % |
| Böcker, tidningar, media | 86 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till länsstyrelser, kommuner, regioner och myndigheter. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av länsstyrelsernas inköp står 9 inköpskategorier för 78 procent av förändrad landanvändning, 14 kategorier står för 85 procent och 20 kategorier står för 90 procent.
Övriga tjänster livsmedelshantering är störst med nästan 26% procent och därpå följer hotell och konferens. Därefter kommer skötsel och bruk av land och vatten samt odlade livsmedel och uppfödning av djur. Därefter måltider och catering samt lokalhyror och livsmedelsinköp. Livsmedel och jordbruksverksamhet samt skötsel av land står inte förvånande för den största delen av påverkan på landanvändning. En del av utbetalningarna till företag inom det som vi här har sorterat in i livsmedelsområdet skulle dock kunna vara utbetalningar till lantbruksföretag i form av olika ersättningar för skötsel av landområden eller vissa bidrag för kulturmiljö eller landskapsvård. För att minska risken att denna form av utbetalningar ligger med i analysen har vi därför tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen och en viss osäkerhet finns fortfarande kvar.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 49,3 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av odlade livsmedel är 57,7 % - 49,3 %=8,4 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 0,6 % | 25,7 % |
| Hotell och konferens | 3 % | 38,0 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 10 % | 49,3 % |
| Odlade livsmedel | 10 % | 57,7 % |
| Livsmedel djuruppfödning landbaserad | 10 % | 63,5 % |
| Måltider, catering och representation | 11 % | 68,8 % |
| Lokalhyra | 27 % | 72,1 % |
| Livsmedel | 28 % | 75,5 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 29% | 78,4 % |
| Förvaltningsverksamhet | 35 % | 80,0 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 41 % | 81,5 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 48 % | 82,8 % |
| Personalutbildning | 51 % | 84,0 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 56 % | 85,1 % |
| Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag | 58 % | 86,0 % |
| Föreningsbidrag | 59 % | 86,9 % |
| Elektricitet | 60 % | 87,7 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 62 % | 88,5 % |
| Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad | 64 % | 89,3 % |
| Telekomutrustning | 68 % | 89,9 % |
| Trävaror och slöjdträ | 68 % | 90,5 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till länsstyrelser, kommuner, regioner och myndigheter. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.
Små partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem när de andas in. Av länsstyrelsernas inköp står 9 kategorier för drygt 50 procent av den påverkan som medför utsläpp av hälsoskadliga partiklar, 26 kategorier står för 80 procent och 40 kategorier står för 90 procent.
Lokalhyror är störst med 13 procent och därpå följer IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning, därefter hotell och konferens. Därefter kommer skötsel och bruk av land och vatten och sedan persontransporter och resebyråtjänster samt övriga livsmedelstjänster. Inköp av juridik-, organisations- och ekonomikonsulter kommer därefter. Förvaltningsverksamhet är insatser för att driva program inom näringslivsutveckling, jord- och skogsbruk, kultur och miljöövervakning. Telekomutrustning ingår bland de kategorier som står för 50,9 % av påverkan som medför utsläpp av hälsoskadliga partiklar. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 28,1 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: andelen utsläpp från hotell och konferens är 28,1 % - 21,5 %=6,6 %
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av partiklar |
|---|---|---|
| Lokalhyra | 16 % | 13,0 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 22 % | 21,5 % |
| Hotell och konferens | 25 % | 28,1 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 32 % | 32,7 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 33 % | 37,1 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 34 % | 41,1 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 40 % | 44,9 % |
| Förvaltningsverksamhet | 46 % | 48,1 % |
| Telekomutrustning | 50 % | 50,9 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 55 % | 53,6 % |
| Livsmedel djuruppfödning landbaserad | 55 % | 56,3 % |
| Drivmedel | 55 % | 58,8 % |
| Måltider, catering och representation | 56 % | 61,2 % |
| Bygg- och anläggningsentreprenad, gata, väg och vattenbyggnad | 59 % | 63,6 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 60 % | 65,6 % |
| Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag | 62 % | 67,4 % |
| Personalutbildning | 66 % | 69,1 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 68 % | 70,6 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 71 % | 72,0 % |
| Livsmedel | 72 % | 73,5 % |
| Odlade livsmedel | 72 % | 74,9 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 73 % | 76,2 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 74 % | 77,5 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 76 % | 78,6 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 76 % | 79,7 % |
| Fjärrvärme | 77 % | 80,8 % |
| PR, reklam och information | 79 % | 81,9 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 80 % | 82,8 % |
| Elektricitet | 81 % | 83,6 % |
| IT-konsulter | 82 % | 84,4 % |
| Föreningsbidrag | 83 % | 85,2 % |
| Markarbeten och geoteknik | 83 % | 85,9 % |
| Post och porto | 84 % | 86,6 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 85 % | 86,6 % |
| Böcker, tidningar, media | 86 % | 87,8 % |
| Kontorsmaskiner | 86 % | 88,3 % |
| Trävaror och slöjdträ | 87 % | 88,8 % |
| Verksamhetsbemanning | 87 % | 89,3 % |
| Larm och bevakning | 88 % | 89,7 % |
| Kontorsmaterial (ej IT) | 89 % | 90,2 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till länsstyrelser, kommuner, regioner och myndigheter. Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur. Föreningsbidrag är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan ju inte styras genom inköpsverksamheten.