Start

Stora statliga myndigheters miljöpåverkan

År 2019 uppgick stora statliga myndigheters klimatpåverkan till följd av inköp till 557 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.

Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan

En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.

I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.

Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter

Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav stora myndigheter är en. Som stora statliga myndigheter räknar vi de som 2019 hade 1000 årsarbeten och uppåt.

Statens miljöpåverkan till följd av inköp

  • Stora statliga myndigheters klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 557 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.
  • Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 39 miljoner kvadratmeter.
  • Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 834 ton.

I analysen ingår utbetalningar från 9 större statliga myndigheter. Miljöspendanalysen omfattar utbetalningar till ett värde av 15,6 miljarder inklusive moms. Försvarsmakten ingår inte i analysen.  

I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.

Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis Interna behov och Utrustning och material.

I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.

Få poster står för över hälften miljöpåverkan

Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. Vi har också sett på miljöpåverkan direkt utifrån den tredje nivå av inköpskategorier, utan att gruppera dem så som vi gjort ovan. Då blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.