Startsida

De offentliga inköpens klimat- och miljöpåverkan

År 2019 uppgick de offentliga inköpens klimatpåverkan till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar vår miljöspendanalys. Kommunerna och de kommunala bostads- och fastighetsbolagen stod för drygt hälften av den totala påverkan. I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.

Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan

En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.

I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, samt utsläpp av inandningsbara partiklar, som har betydelse för människors hälsa.

  • År 2019 uppgick de offentliga inköpens klimatpåverkan till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 28 procent av den totala klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion. Här finns en dock en skillnad i inköpsperspektivet respektive konsumtionsperspektivet vilket ger jämförelsen en viss osäkerhet.
  • Den förändrade globala landanvändningen som påverkar bland annat den biologiska mångfalden beräknas till 2 614 miljoner kvadratmeter.
  • Utsläppen av inandningsbara partiklar som har negativ påverkan på människors hälsa uppgick till 34 533 tusen ton. 

Analysen omfattar utbetalningar från 728 organisationer till ett värde av 711 miljarder kronor inklusive moms. 

Miljöpåverkan för olika inköpskategorier

Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.

En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, Fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad. I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier.

Offentliga inköp analyserade i fyra grupper

Utbetalningar från offentliga organisationer som kan avse inköp 2019 har vi analyserat i fyra grupper:

Alla offentliga organisationer finns inte representerade i underlaget som vi analyserat. Försvarsmakten och Luftfartsverket ingår exempelvis inte i analysen. Bolag som ägs av staten ingår inte heller vårt underlag.

Beskrivning av metoden

Analysera inköpen med miljöspendanalys

Kommunerna står för störst miljöpåverkan

Oavsett om vi tittar på klimatpåverkan, förändrad landanvändning eller utsläpp av inandningsbara partiklar står kommunerna tillsammans med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen för mer än hälften av påverkan.

Miljöspendanalys av offentliga inköp 2019
Köpargrupper Inköp inkl moms, miljoner SEK Klimatpåverkan, ton CO2-eq Förändrad landanvändning, 1000 m2 per år Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq
Kommuner (289) 304 325 10 474 125 1 359 064 15 359
Regioner (21) 291 902 5 680 483 632 934 8 531
Staten (203 myndigheter) 131 660 5 360 615 468 377 7 846
Kommunala bostads- och fastighetsbolag (215) 55 553 2 012 126 154 446 2 797
Summa 710 651 23 527 349 2 614 821 34 533

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 728 offentliga organisationer ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner och kommunala bostads- och fastighetsbolag är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. För staten är utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur exkluderade. Utbetalningar från kommunala bostads- och fastighetsbolag till kommunala koncerners moderbolag ingår inte.

Regionerna står för en fjärdedel av klimatpåverkan

Kommunerna stod 2019 för cirka 44 procent av inköpens klimatpåverkan, regionerna för 24 procent, staten för 23 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för 9 procent av de offentliga inköpens klimatpåverkan.

Klimatpåverkan till följd av offentliga inköp 2019

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Förändrad landanvändning påverkar den biologiska mångfalden

Landanvändningen har betydelse bland annat för den biologiska mångfalden. Kommunerna stod för 52 procent av inköpens påverkan på hur land används, regionerna stod för 24 procent, staten för 18 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för cirka 6 procent av de offentliga inköpens klimatpåverkan.

Förändrad landanvändning till följd av offentliga inköp 2019

Diagram som visar fördelningen mellan olika köpargrupper och deras påverkan på landanvändning
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Kommunerna står för en stor del av utsläppen av partiklar

Inköpen bidrar också till utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa. Kommunerna stod för cirka 44 procent av den påverkan som de offentliga inköpen ger upphov till, regionerna stod för 25 procent, staten för 23 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för cirka 8 procent.

Utsläpp av inandningsbara artiklar till följd av offentliga inköp 2019

Diagram som visar fördelningen mellan köpargrupper och deras påverkan på utsläpp av partiklar
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Störst miljöpåverkan från byggnader, fastigheter och mark

Störst påverkan, oavsett vilken miljöaspekt vi ser på, har kategorin Byggnad, fastighet och mark. Kategorin Utrustning och material har näst störst påverkan på klimatet och utsläpp av partiklar som är skadliga vid inandning. I denna kategori återfinns byggmaterial, fordonsbränslen, möbler och kontorsmaterial och förbrukningsmaterial med mera.

Drift av verksamheter och driftentreprenader har också stor miljöpåverkan. Den består av tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om upphandlande organisationer valde att utföra det i egen regi i stället.

Sett till påverkan på landanvändning är kategorin Tjänster och material till brukare näst störst. Det är i denna kategori som livsmedelsinköp återfinns.

I kategorin Material och tjänster till den egna organisationen finns IT- och telekommunikationsutrustning och anknutna tjänster. Här finns också tjänsteresor, resebyråtjänster, konferenser och hotell och skolskjutsar med mera.

Minst påverkan av kategorierna har Stödjande tjänster. Den utgörs främst av konsulttjänster och bemanningstjänster.

Miljöspendanalys av offentliga inköp 2019
Övergripande kategorier Inköp inklusive moms, miljoner SEK Klimatpåverkan, ton CO2-eq Förändrad landanvändning, 1000 m2 per år Partiklar, skadliga vid inandning, ton PM2,5-eq
Byggnad, fastighet och mark 259 221 9 247 168 729 514 12 983
Utrustning och material 92 385 4 594 564 326 187 6 746
Drift av hela verksamheter och driftentreprenader 164 216 3 730 216 477 172 5 684
Material och tjänster för egna organisationen  102 767 3 250 332 286 444 4 988
Tjänster och material till brukare  52 494 1 843 907 721 387 2 949
Stödjande tjänster, främst kompetens   39 178 861 162 74 117 2 949
Ej kategoriserat  390      
Summa 710 651 23 527 349 2 614 821 34 533

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 728 offentliga organisationer ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner och kommunala bostads- och fastighetsbolag är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. För staten är utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur exkluderade. Utbetalningar från kommunala bostads- och fastighetsbolag till kommunala koncerners moderbolag ingår inte.