Statliga muséers och biblioteks miljöpåverkan
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av inköp ifrån 13 statliga muséer och liknande institutioner till 59 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 1 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrar landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologisk mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan som vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav statliga muséer, bibliotek och liknande institutioner är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Inköp inom statliga muséer och liknande institutioner gav upphov till klimatpåverkan på 59 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 1 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologisk mångfalden beräknas till 5 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 88 ton.
Den analyserade gruppen utgörs av 13 statliga muséer och liknande institutioner som under 2019 tillsammans gjorde inköp till ett värde av 1,8 miljarder kronor inklusive moms.
Följande 13 organisationer ingår i gruppen statliga muséer, bibliotek och liknande institutioner: Forum för levande historia, Kungliga biblioteket, Moderna Museet, Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens historiska museer, Statens maritima museer, Statens museer för världskultur, Statens musikverk.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan struktureras på andra sätt än vi har gjort. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen. Men IT och telekommunikation skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Störst klimatpåverkan inom kategorin Byggnad, fastighet och mark har utbetalningar inom fastighetsdrift där lokalhyror är största posten. Därpå följer kategorin larm och bevakning följt av städ och liknande samt hantverkstjänster med snickerier och installationer. Inköpen inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 973 miljoner kronor och bidrog till utsläpp på 29 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgick till 2 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 43 ton.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Varor och tjänster för egen organisation. Det är saker som IT och telekommunikation, frakt och post, personalinsatser med mera. Inköpen beräknar vi till 435 miljoner kronor och klimatpåverkan till 14 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 1 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 21 ton.
Störst klimatpåverkan inom kategorin har inköp av IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner samt IT-konsulter. Dessa skulle också kunna placeras under kategorin Utrustning och material med tanke på att stora delar av sådan utrustning skulle kunna vara till för muséernas utställningar. Då hade huvudkategorin Utrustning och material varit näst största kategori.
Utrustning och material omfattar inköp inom fordonsområdet, förbrukningsmaterial, möbler och inventarier, kontorsmaskiner med mera. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 155 miljoner kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin näst störst och bidrar till uppsläpp på 8 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 570 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 12 ton. Inom fordonsområdet gav reparationer, underhåll och stödtjänster för fordon störst klimatpåverkan följt av möbler och inventarier, trä och slöjdträ, köksutrustning samt fastighets- och byggmaterial.
Inom kategorin Konsulter och bemanning återfinns konsulter inom exempelvis juridik, organisation, ekonomi samt inhyrd personal. Kategorin stod för inköp för 98 miljoner kronor år 2019 och bidrar till utsläpp på 2 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 169 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 3 ton. Dominerar inom denna kategori gör konsulter inom juridik, organisation och ekonomi.
Kategorin Diverse tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Kategorin står för utgifter på 37 miljoner kronor och en klimatpåverkan om nästan 2 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 731 tusen kvadratmeter. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin tjänster och material till brukare låg på 3 ton. Kategorin består av livsmedelsinköp som dominerar både klimatpåverkan och påverkan på landanvändning. Som enskild post står utbetalningar till intresseorganisationer inom kulturmiljövård för ganska stor enskild påverkan.
Kategorin Driftentreprenader och drift av hela verksamheter innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi i stället för att köpa in. Klimatpåverkan domineras av utbetalningar huvudsakligen till ej statliga museer och kulturinstitutioner. Utbetalningarna uppgår till 60 miljoner kronor och utsläppen av växthusgaser till 2 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 204 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 3 ton.
En sammanställning av miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier - Excel-fil för nedladdning
Inköpskategoriernas andel av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
För statliga muséer och liknande institutioner står lokalhyra för 37 procent av klimatpåverkan. Av inköpskategorierna står 4 för 50 procent av klimatpåverkan, 20 kategorier står för 80 procent och 31 kategorier står för 90 procent.
Lokaler har störst klimatpåverkan följt av IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning samt larm och bevakning. Tillsammans med konsulter står dessa kategorier för 52 procent av klimatpåverkan. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 47 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan larm och bevakning är 47 % - 43 %=4 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Lokalhyra | 39 % | 37 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 43 % | 43 % |
| Larm och bevakning | 48 % | 47 % |
| Juridik-, organisations- och ekonomikonsulter | 53 % | 50 % |
| IT-konsulter | 57 % | 52 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 58 % | 55 % |
| Logi och lokalhyra | 61 % | 58 % |
| Utbetalningar huvudsakligen till ej statliga museer och kulturinstitutioner | 63 % | 60 % |
| Reparationer, underhåll och stödtjänster fordon | 65% | 63 % |
| PR, reklam och information | 68 % | 65 % |
| Hotell och konferens | 69 % | 66 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 71 % | 68 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 73 % | 70 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 74 % | 71 % |
| Måltider, catering och representation | 75 % | 73 % |
| Telekomutrustning | 76 % | 74 % |
| Köksutrustning och utensilier | 77 % | 76 % |
| Trävaror och slöjdträ | 78 % | 77 % |
| Byggentreprenader | 79 % | 78 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 81 % | 80 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 82 % | 81 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 84 % | 82 % |
| Böcker, tidningar, media | 85 % | 83 % |
| Elektricitet | 85 % | 84 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) |
86 % | 85 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 87 % | 86 % |
| Artister och evenemang | 88 % | 87 % |
| Drivmedel | 88 % | 87 % |
| Kontorsmaskiner | 89 % | 88 % |
| Konst och utsmyckning | 89 % | 89 % |
| Livsmedel | 90 % | 90 % |
| Papper och trycksaker | 90 % | 90 % |
| Övriga varor och material av metaller och mineraler |
90 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och högskolor, statliga myndigheter och muséer och liknande institutioner.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av de större statliga myndigheternas inköp står 5 inköpskategorier för 53 procent av förändrad landanvändning, 20 kategorier står för 81 procent och 33 kategorier står för 90 procent.
Lokalhyror utgör 39 procent i kronor räknat av de analyserade utbetalningarna och har genom sin storlek också störst påverkan på landanvändningen. Måltider, catering och representation, Hotell och konferens samt Livsmedel står tillsammans för runt 2 procent av volymen i kronor räknat men står för runt 19 procent av påverkan på landanvändningen. Tillsammans med Larm och bevakning står dessa kategorier för 53% av påverkan på landanvändningen. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 46 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av hotell och konferens är 46 % - 38 %=8 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad landförändring |
|---|---|---|
| Lokalhyra | 39 % | 30 % |
| Måltider, catering och representation | 39 % | 38 % |
| Hotell och konferens | 40 % | 46 % |
| Livsmedel | 41 % | 49 % |
| Larm och bevakning | 46 % | 53 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 50 % | 56 % |
| Juridik-, organisations- och ekonomikonsulter | 55 % | 58 % |
| Trävaror och slöjdträ | 55 % | 61 % |
| Kulturverksamhet | 58 % | 64 % |
| IT-konsulter | 62 % | 66 % |
| Logi och lokalhyra | 65 % | 68 % |
| PR, reklam och information | 68 % | 70 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 70 % | 71 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 72 % | 73 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 73 % | 74 % |
| Huvudsakligen utbetalningar till intresseorganisationer inom kulturmiljö | 74 % | 76 % |
| Föreningsbidrag | 74 % | 77 % |
| Köksutrustning och utensilier | 75 % | 78 % |
| Elektricitet | 76 % | 79 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 78 % | 81 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 79 % | 82 % |
| Byggentreprenader | 81 % | 83 % |
| Böcker, tidningar, media | 82 % | 84 % |
| Telekomutrustning | 83 % | 85 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 84 % | 85 % |
| Artister och evenemang | 85 % | 86 % |
| Livsmedel och uppfödning av landlevande djur | 85 % | 87 % |
| Personalutbildning | 86 % | 88 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 88 % | 88 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 89 % | 89 % |
| Konst och utsmyckning | 90 % | 89 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier |
90 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och högskolor, statliga myndigheter och muséer och liknande institutioner.