Miljöpåverkan från myndigheter med bygguppdrag
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av inköp från fem myndigheter i vars uppdrag infrastruktur och byggnation ingår till 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 43 procent av de analyserade statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter
Miljöpåverkan till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav myndigheter i vars uppdrag infrastruktur och byggnation ingår är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Klimatpåverkan till följd av inköp gjorda av de fem myndigheter i vars uppdrag infrastruktur och byggnation ingår uppgick 2019 till cirka 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 43 procent av de statliga utsläppen till följd av inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till nästan 153 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara som har betydelse för människors hälsa partiklar beräknas till 3 807 ton.
I analysen ingår utbetalningar från Fastighetsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket. Luftfartsverket har vi inte statistik om för år 2019. Tillsammans gjorde de fem myndigheterna inköp till ett värde av 50 miljarder kronor inklusive moms.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Mark och byggnad, Utrustning och material samt Inköp för interna behov.
I Miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. Inköp av IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men inköpen skulle också kunna rymmas under kategorin Utrustning och material.
I analysen har vi inte tagit med utbetalningar till statliga myndigheter, regioner och kommuner. Regioner och kommuner har många olika verksamheter och dessa mottar utbetalningar från de analyserade myndigheterna. Det kan vara lokalhyror men sannolikt kan det också vara olika ersättningar och bidrag för insatser som har med byggande eller renovering av vägar och infrastruktur att göra. Det är svårt att utan djupare analys att anta vad utbetalningarna är ersättning för och därför har vi undantagit dess utbetalningar i analysen. Däremot ingår andra offentliga verksamheter.
Mark och byggnad är som man kan anta största inköpskategorin i kronor räknat. Den omfattar i vårt underlag 38 miljarder kronor. Kategorin består bland annat av bygg- och anläggningsentreprenader och tekniska konsulter, energi, fastighetsdrift, gatu- och fastighetsskötsel och mark.
Inköp inom Mark och byggnad bidrog till utsläpp på 1,4 miljoner ton CO2-e. Anläggnings-, väg- o vattenbyggnadsentreprenader och Byggentreprenader stod för 873 tusen ton av klimatpåverkan. Energi, vatten och avlopp för 221 tusen ton och Tekniska konsulter och arkitekttjänster för 95 tusen ton och övriga kategorier för resten. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 107 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till 1 963 ton.
Inköpen i denna kategori uppgår till 5,2 miljarder kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin Utrustning och material näst störst och bidrar till klimatpåverkan på 689 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 18 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar på grund av inköpen uppgick till 1000 ton.
Kategorin Utrustning och material omfattar exempelvis inköp av förbrukningsmaterial till fastigheter och byggnader. Inköpen uppgår till 1,8 miljarder kronor och har en klimatpåverkan på 263 tusen ton CO2-e. Kemikalier utgör den fjärde största posten i förbrukningsmaterial. En mindre del utgörs av kategorin kontorsmaterial.
I Utrustning och material är kategorin fordon en stor underkategori. I den ingår drivmedel och olika fordon och arbetsmaskiner. Den största klimatpåverkan i denna underkategori består av drivmedel.
I Utrustning och material kommer därefter underkategorierna maskiner, pumpar och verktyg, kontorsmaskiner, inventarier och möbler och så vidare i fallande ordning.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel frakt och post, IT och telekommunikation, personalresor, banktjänster, PR och kommunikation. Inköpen beräknas till 3,7 miljarder kronor och klimatpåverkan till motsvarande 223 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 12 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 351 ton.
Störst inom denna huvudkategori är Frakt och post som innehåller bland annat godstransporter. De sistnämnda står för 129 tusen av de 130 tusen ton CO2-e som inköp av frakt och post ger upphov till. Därefter kommer kategorin IT och tele på 55 tusen ton CO2-e och därefter de övriga kategorierna i fallande ordning.
Utbetalningarna för Drift av hela verksamheter och driftentreprenader uppgår till 1,3 miljarder kronor och klimatpåverkan till 205 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 4 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till cirka 331 ton.
Det kan inte uteslutas att många inköp inom denna kategori skulle kunna placeras in under andra inköpskategorier. Störst är posten Kollektivtrafikverksamhet som står för 198 tusen ton CO2-e. Det kan vara bidrag eller annat statsstöd men motsvarar utförd verksamhet, här drift av trafik. I vårt underlag står sjöfarten för 179 tusen ton CO2-e och Gotlandstrafiken står för 176 tusen ton CO2-e av dessa.
Utbildningsverksamhet skulle kunna eventuellt kunna placeras i huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen och då som personalutbildning under kategorin personal.
Vårdverksamhet skulle kunna eventuellt kunna placeras i huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen och då som personalvård under kategorin personal.
Kategorin drift av gatunät och infrastruktur är förhållandevis liten men skulle eventuellt kunna vara större än vad vi kan visa här. Vi har som nämnts ovan inte tagit med utbetalningar till regioner och kommuner då dessa har många olika verksamheter. I de utbetalningarna skulle det sannolikt kunna finnas olika ersättningar och bidrag för insatser som har med byggande eller renovering av vägar och infrastruktur att göra. Det krävs dock en djupare analys för att se vad utbetalningarna syftar till.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på nästan 1,6 miljarder kronor år 2019 och bidrog till klimatpåverkan på 34 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 2,7 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 51 ton.
Kategorin Verksamhetsstöd handlar om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt eller riktas till andra mottagare än de interna. Det är olika tjänster och varor men består för de myndigheter som har en stor del byggande i sitt uppdrag mest av kategorin brukarstöd om vi ser till inköpsvolymen på 121 miljoner kronor.
Många inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Den största delen av utbetalningarna går till leverantörer som driver logi och tar ut lokalhyror vilket skulle kunna vara hyra för myndigheternas lokaler. Dessa utbetalningar skulle alltså kunna kategoriseras som lokalhyror och då ligga under kategorin Fastigheter, under huvudkategorin Byggnad, fastighet och mark. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet. Andra delar av brukarstöd skulle eventuellt kunna placeras under personalvård eller under konsultstöd. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Kategorin Livsmedel, kök och måltider kunna sorteras under Utrustning och material. Dessa utgör inte en stor post jämfört med andra utbetalningar men ger förhållandevis stor miljöpåverkan. Inköpsvolymen är 51 miljoner kronor men ger större miljöpåverkan än Brukarstödet som i inköpsvolym är en mer än dubbelt så stor kategori. I analysen står Livsmedel, kök och måltider för en klimatpåverkan på 9 567 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat tryck på förändrad landanvändning på 8 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 20 ton.
En sammanställning av myndigheternas miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Få poster står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av miljöpåverkan.
De två inköpskategorier som har störst klimatpåverkan på nivå tre är Bygg- och anläggningsentreprenader. Det är alltså byggarbeten för olika typer av anläggningar, vägar och annan infrastruktur samt husbyggnad. Det i sig är två omfattande kategorier men underlaget medger inte en mer finfördelad uppdelning av dessa. Därefter kommer Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) och Blandade materiel och varor, av metall och mineral. Tillsammans utgör dessa fyra kategorier cirka 50 procent av klimatpåverkan. Det är kanske inte ett orimligt antagande att mycket inom den sistnämnda kategorin skulle kunna vara byggmaterial. Fördjupad analys av dessa utbetalningar skulle ge en tydligare bild och kan innebära att leverantörerna kan flyttas till andra kategorier, exempelvis sådant som har med fordonsreparationer eller byggmaterial att göra.
Utbetalningar till offentliga organisationer för Kollektivtrafik utgör dock en större post avseende klimatpåverkan än Blandade materiel och varor, av metall och mineral. Då är utbetalningar direkt till regioner och kommuner ändå inte inräknat. Tillsammans med Elektricitet, Godstransporter och egna inköp av Drivmedel till fordon står dessa 8 kategorier för nästan 75 procent av klimatpåverkan och 65 procent av inköpsvärdet.
För myndigheter i vars uppdrag ingår att tillhandahålla infrastruktur och byggnation täcker 17 kategorier strax över 90 procent av klimatpåverkan och det räcker att arbeta med 32 av kategorierna för täcka in nästan 97 procent av inköpens klimatpåverkan.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 43,5 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från Godstransporter är 70,5 % - 65,4 %= 5,1 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Anläggnings-, väg- och vattenbyggnadsentreprenader | 35 % | 24,2 % |
| Byggentreprenader | 50 % | 34,3 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 53 % | 43,5 % |
| Kollektivtrafik | 55 % | 51,3 % |
| Blandade materiel och varor, av metall och mineral | 56 % | 58,6 % |
| Elektricitet | 62 % | 65,4 % |
| Godstransporter | 65 % | 70,5 % |
| Drivmedel | 65 % | 74,5 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 74 % | 78,3 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 78 % | 81,2 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 79 % | 82,9 % |
| Fjärrvärme | 80 % | 84,5 % |
| Markarbeten & geoteknik | 82 % | 85,9 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 84 % | 87,1 % |
| Lokalhyra | 85 % | 88,3 % |
| Grönyteskötsel och bruk av land och vatten | 86 % | 89,4 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 88 % | 90,3 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster fordon | 89 % | 91,2 % |
| Rälsfordon | 90 % | 91,9 % |
| Elinstallations-, kablar, belysnings-, förbrukningsmaterial | 90 % | 92,7 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 91 % | 93,2 % |
| Hotell och konferens | 91 % | 93,7 % |
| Telekomutrustning | 92 % | 94,2 % |
| IT-konsulter | 93 % | 94,6 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 93 % | 95 % |
| Verksamhetsbemanning | 94 % | 95,4 % |
| Trävaror och slöjdträ | 94 % | 95,7 % |
| Kontorsmaskiner | 94 % | 96,1 % |
| Fastighetsservice | 95 % | 96,3 % |
| Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner | 95 % | 96,5 % |
| Tunga fordon och entreprenadmaskiner | 96 % | 96,7 % |
| Övrig materiel | 96 % | 96,9 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte. Utbetalningar till länsstyrelser, högskolor, museer och andra offentliga verksamheter ingår.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning.
Som de två största inköpskategorierna på nivå tre har olika Entreprenader störst påverkan på landanvändningen. Det är alltså byggarbeten för olika typer av anläggningar, vägar och annan infrastruktur samt husbyggnad. Det i sig är två omfattande kategorier men underlaget medger inte en mer finfördelad uppdelning av dessa. Därefter kommer Elektricitet. De tre kategorierna står för 53 procent av myndigheternas påverkan på landanvändningen till följd av inköp.
För myndigheter i vars uppdrag ingår att tillhandahålla infrastruktur och byggnation täcker 13 kategorier cirka 81 procent av påverkan på landanvändningen och det räcker att arbeta med 21 av kategorierna för täcka in 90 procent av inköpens påverkan på landanvändningen.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad landförändring vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade landförändringen av de tre första kategorierna är 53 % procent av den totala landförändringen. Exempel 2: landförändring till följd av inköp av elektricitet är 53 % % - 41 %= 12 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad landförändring |
|---|---|---|
| Anläggnings-, väg- o vattenbyggnadsentreprenader | 39 % | 29 % |
| Byggentreprenader | 55 % | 41 % |
| Elektricitet | 60 % | 53 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 67 % | 58 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 70 % | 62 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 75 % | 66 % |
| Hotell och konferens | 75 % | 69 % |
| Grönyteskötsel och bruk av land och vatten | 75 % | 71 % |
| Kollektivtrafik | 78 % | 74 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 78 % | 76 % |
| Uppfödning och livsmedel av landlevande djur | 78 % | 76 % |
| Godstransporter | 80 % | 79 % |
| Markarbeten & geoteknik | 82 % | 81 % |
| Blandade materiel och varor, av metall och mineral | 83 % | 83 % |
| Fjärrvärme | 84 % | 84 % |
| Lokalhyra | 86 % | 85 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 88 % | 87 % |
| Odlade livsmedel | 88 % | 87 % |
| Trävaror och slöjdträ | 88 % | 89 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 89 % | 89 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 90 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte. Utbetalningar till länsstyrelser, högskolor, museer och andra offentliga verksamheter ingår.
Små inandningsbara partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Största inköpskategorien på nivå tre vad gäller emissioner av hälsofarliga inandningsbara partiklar är Anläggnings-, väg- och vattenbyggnadsentreprenader. Därefter kommer Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) följt av Husbyggnadsentreprenader och Kollektivtrafik. För kollektivtrafik är utbetalningar direkt till regioner och kommuner inte inräknat. Tillsammans med Blandade materiel och varor, av metall och mineral står dessa fem kategorier cirka 64 procent av emissionerna av hälsofarliga inandningsbara partiklar, till följd av inköpen och utbetalningarna. Det är kanske inte ett orimligt antagande att mycket inom den sistnämnda kategorin skulle kunna vara byggmaterial. Fördjupad analys av dessa utbetalningar skulle ge en tydligare bild och kan innebära att leverantörerna kan flyttas till andra kategorier, exempelvis sådant som har med fordonsreparationer eller byggmaterial att göra
För myndigheter i vars uppdrag ingår att tillhandahålla infrastruktur och byggnation täcker 9 kategorier cirka 80 procent av emissionerna av hälsofarliga inandningsbara partiklar som uppstår till följd av inköpen och utbetalningar. Det räcker att arbeta med 16 av kategorierna för täcka in 90 procent av emissioner av hälsofarliga inandningsbara partiklar som uppstår till följd av inköpen och utbetalningarna.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 49 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: andelen utsläpp från kollektivtrafik är 58 % - 49 %=9 %
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av skadliga partiklar |
|---|---|---|
| Anläggnings-, väg- o vattenbyggnadsentreprenader | 35 % | 25 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 38 % | 39 % |
| Byggentreprenader | 53 % | 49 % |
| Kollektivtrafik | 55 % | 58 % |
| Blandade materiel och varor, av metall och mineral | 56 % | 64 % |
| Godstransporter | 59 % | 69 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 67 % | 73 % |
| Elektricitet | 74 % | 77 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 78 % | 80 % |
| Drivmedel | 78 % | 82 % |
| Generatorer, turbiner, elmotorer | 79 % | 84 % |
| Markarbeten & geoteknik | 81 % | 85 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 83 % | 87 % |
| Fjärrvärme | 84 % | 88 % |
| Lokalhyra | 85 % | 89 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 88 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte. Utbetalningar till länsstyrelser, högskolor, museer och andra offentliga verksamheter ingår.