Små myndigheters miljöpåverkan
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av små statliga myndigheters inköp till 179 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 3 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan som vi mäter
Miljöpåverkan till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav små myndigheter är en. Med små myndigheter menar vi myndigheter med mindre än mindre än 100 årsarbeten.
Statens klimatpåverkan till följd av inköp
- De små statliga myndigheternas klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 179 407 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 3 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan
- Den förändrade globala landanvändningen, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, beräknas till 14 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 272 ton.
I analysen ingår utbetalningar från 57 statliga myndigheter som tillsammans 2019 gjorde inköp till ett värde av 5,4 miljarder kronor inklusive.
I analysen ingår utbetalningar från 57 statliga myndigheter som 2019 hade under 100 årsarbeten :
Allmänna reklamationsnämnden, Arbetsdomstolen, Arbetsgivarverket, Barnombudsmannen, Bokföringsnämnden, Brottsoffermyndigheten, Centrala etikprövningsnämnden, Datainspektionen, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen, Domarnämnden, Elsäkerhetsverket, Etikprövningsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finanspolitiska rådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Försvarsunderrättelsedomstolen, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för strategiska produkter, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Kärnavfallsfonden, Lotteriinspektionen, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för radio och tv, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Patentombudsnämnden, Riksdagens ombudsmän, Rymdstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens haverikommission, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Statens konstråd, Statens kulturråd, Statens Medieråd, Statskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Trafikanalys, Universitetskanslersämbetet, Upphandlingsmyndigheten, Överklagandenämnden för studiestöd.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är den största inköpskategorin för små statliga myndigheter. Det är saker som IT och telekommunikationsutrustning, IT-konsulter, bank- och finansiella tjänster med mera. Inköpen beräknar vi till 2,7 miljarder kronor och klimatpåverkan till 90 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på nästan 6 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 139 ton. Störst klimatpåverkan inom kategorin är inköp av IT- och telekommunikationsutrustning, IT-konsulter och hotell och konferens.
Byggnad, fastighet och mark är den näst största inköpskategorin. Störst är utbetalningar inom kategorin lokalhyror, som dominerar både kostnader och miljöpåverkan. Konsulttjänster som har att göra med bygg- och anläggningsentreprenader, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter kommer efter det. Mellanstora myndigheters inköp inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 1,2 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på nästan 34 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 2,4 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 50 ton.
Utrustning och material omfattar inköp av allt från drivmedel till fordon, fordon, bygg- och fastighetsmaterial, möbler till kontorsartiklar med mera. Fastighets- och byggmaterial som köps som varor och inte ingår i entreprenader hamnar i denna huvudkategori. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 300 miljoner kronor. Sett till klimatpåverkan bidrar kategorin till uppsläpp på 19 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 927 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 28 ton. Störst klimatpåverkan inom kategorin står inköp inom ”flygande föremål” för. ”Flygande föremål” kan avse både helikoptrar, drönare, flygplan och annan tillverkning inom flyg- eller rymdindustrin.
Inom kategorin Konsulter och bemanning återfinns konsulter inom juridik, organisation, ekonomi och andra samt inhyrd personal. Avseende klimatpåverkan är det den fjärde största kategorin. Kategorin stod för 520 miljoner kronor år 2019 och bidrog till utsläpp på 12,8 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 924 tusen kvadratmeter utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 18 ton.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Men också livsmedel, kök och måltider återfinns i denna kategori. Kategorin står för kostnader på 344 miljoner kronor och en klimatpåverkan på 12 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 2,4 miljoner kvadratmeter. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin Tjänster och material till brukare låg på 19 ton.
En del av utbetalningarna till företag inom det som vi här har sorterat in i livsmedelsområdet skulle också kunna vara utbetalningar till lantbruksföretag i form av olika ersättningar för skötsel av landområden eller vissa bidrag. För att minska risken att denna form av utbetalningar ligger med i analysen har vi därför tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur (exempelvis lantbruksföretag). En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen.
Kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi i stället för att köpa in. Störst är utbetalningar till musikteatrar, teatrar, museer och arkivverksamhet. Dessa utbetalningar kan eventuellt vara stöd och bidrag. Skolverksamhet ingår också i kategorin och det är huvudsakligen utbetalningar till privata utförare inom grundskola och gymnasier. Även utbetalningar till verksamheter inom vård- och sociala området räknas till drift av verksamhet.
Ungefär hälften av de utbetalningarna har gått till kommunala samordningsförbund. Därefter kommer tjänster som utförs av callcenters. Totalt uppgår inköpen till 329 miljoner kronor och utsläppen av växthusgaser beräknas till 11 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 1,8 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 18 ton.
I analysen har vi tagit bort utbetalningar till andra myndigheter, kommuner och regioner eftersom dessa mottagare har många olika verksamheter och kan stå för många olika tjänster eller varor. Utbetalningar till kommuner och regioner skulle också kunna vara olika typer av bidrag.
En sammanställning av små myndigheters miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Få kategorier står för hälften av de små myndigheternas miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Av inköpskategorierna står 8 för 65 procent av klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser, 15 kategorier står för 80 procent och 25 kategorier står för 90 procent.
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning står för 26 procent av totalen och har störst klimatpåverkan. Därefter följer lokalhyror, IT-konsulter samt ”flygande föremål”.
Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder. Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 46 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från lokalhyra är 38 % - 26 %=12 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 16 % | 26 % |
| Lokalhyra | 30 % | 38 % |
| IT-konsulter | 42 % | 46 % |
| Flygande föremål | 45 % | 51 % |
| Artister och evenemang | 49 % | 56 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 54 % | 59 % |
| Bank, finansiella tjänster och kostnader | 60 % | 62 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 64 % | 65 % |
| Logi och lokalhyra | 67 % | 67 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 69 % | 70 % |
| Forskning och utveckling | 72 % | 72 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 73 % | 75 % |
| Hotell och konferens | 74 % | 77 % |
| Böcker, tidningar, media | 76 % | 78 % |
| Telekomutrustning | 78 % | 80 % |
| Kulturverksamhet | 80 % | 81 % |
| Post och porto | 81 % | 82 % |
| PR, reklam och information | 83 % | 84 % |
| IT-drift och system | 85 % | 85 % |
| Kontorsmaskiner | 86 % | 86 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 87 % | 87 % |
| Konst och utsmyckning | 88 % | 88 % |
| Måltider, catering och representation | 88 % | 89 % |
| Drivmedel | 89 % | 90 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 89 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och andra statliga myndigheter. (Men inkluderat statliga museer.) Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av de små myndigheternas inköp står 6 inköpskategorier för 60 procent av förändrad landanvändning, 14 kategorier står för 80 procent och 24 kategorier står för 90 procent.
Inköp inom IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning är störst med nästan 11 procent. Därpå följer lokalhyror, artister och evenemang samt hotell och konferens. När det gäller artister och evenemang skulle stöd till kulturverksamhet eventuellt kunna ingå. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet i analysen.
Olika livsmedelskategorier såsom måltider och catering och livsmedelsinköp kommer på sjätte och sjunde plats i listan, vilket sannolikt beror på att utbetalningarna i dessa kategorier inte är så stora.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 33 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av hotell och konferens är 43 % - 43 %=10 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 16 % | 11 % |
| Lokalhyra | 30 % | 22 % |
| Artister och evenemang | 34 % | 33 % |
| Hotell och konferens | 35 % | 43 % |
| IT-konsulter | 47 % | 50 % |
| Måltider, catering och representation | 48 % | 55 % |
| Livsmedel | 48 % | 60 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 53 % | 63 % |
| Brukarstöd socialtjänst | 56 % | 66 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 60 % | 69 % |
| Logi och lokalhyra | 63 % | 71 % |
| Bank, finansiella tjänster och kostnader | 69 % | 74 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 70 % | 76 % |
| Flygande föremål | 73 % | 78 % |
| Forskning och utveckling | 75 % | 80 % |
| Böcker, tidningar, media | 77 % | 81 % |
| PR, reklam och information | 79 % | 82 % |
| Kulturverksamhet | 81 % | 84 % |
| IT-drift och system | 82 % | 85 % |
| Telekomutrustning | 84 % | 86 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 86 % | 87 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 86 % | 88 % |
| Konst och utsmyckning | 87 % | 89 % |
| Post och porto | 88 % | 89 % |
| Avgifter intresseorganisationer | 89 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till länsstyrelser, kommuner, regioner och myndigheter. (Men inkluderat statliga museer.) Ej inkluderat utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur.