Upphandla för en giftfri miljö
Genom att arbeta strategiskt med inköpen och ställa hållbarhetskrav i upphandlingen kan upphandlande organisationer bidra till att skapa en giftfri miljö. Inköp av produkter utan miljö- och hälsoskadliga kemikalier ligger i linje med såväl miljömålen som att FN:s barnkonvention som numera är svensk lag.
Giftfri miljö ett av Sveriges miljömål
Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö. Målet innebär att åtgärder tas fram för att skydda människors hälsa och även miljön inom olika prioriterade områden. En del i arbetet med att nå detta miljömål är Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Där framgår bland annat vikten av att stärka miljö- och hälsoaspekterna i den offentliga upphandlingen genom att kemikaliekrav införs.
Barns rättigheter
FN:s barnkonvention är numera svensk lag. Det innebär bland annat att vid upphandlingar som påverkar barn ska upphandlande organisationer ta hänsyn till barns rättigheter. Barn är särskilt känsliga för effekterna från skadliga kemikalier och det är därför viktigt att minska risken för att barnen utsätts för sådana kemikalier.
Vi omges av kemikalier i vår vardag. Vissa av dessa kan vara till nytta för oss och andra skadliga. Exempel på nyttiga ämnen är vitaminer och mineraler samt de kemikalier som ingår i läkemedel.
Exempel på skadliga ämnen är vissa kemikalier som ofta ger en specifik funktion, till exempel flamskyddsmedel, mjukgörare i plaster (ftalater) och vissa vatten- och fettavvisande beläggningar. Andra exempel är tungmetaller som bly, kadmium, kvicksilver och krom.
En del av de skadliga kemikalierna regleras genom Reach-förordningen, den europeiska kemikalielagstiftningen. Det finns dock många miljö- och hälsofarliga kemikalier som ännu inte är reglerade. Därför kan det vid upphandling av produkter som förekommer i barns miljöer vara extra viktigt att ställa ytterligare kemikaliekrav. Det finns varor på marknaden som kan uppfylla betydligt striktare kemikaliekrav än vad som krävs av kemikalielagstiftningen. Medvetna beslut vid upphandlingar och beställningar är därför viktiga.
Effekter på människor från kemikalier
Kemikalier kan ge upphov till olika effekter. Det kan vara effekter som akut förgiftning vid höga doser, hormonstörande effekter på längre sikt eller orsaka sjukdomar. Hormonstörningar kan exempelvis leda till fetma, cancer, diabetes, koncentrationsstörningar, för tidig pubertet samt svårigheter att själv få barn. Eksem, allergi och astma är andra exempel på symtom och sjukdomar som också kan orsakas av vissa kemikalier.
Nya rön om ämnens hälso- och miljöegenskaper och effekter kommer hela tiden. Barn är särskilt känsliga för de effekter som kan uppstå vid exponering för dessa typer av ämnen. Idag vistas barn stora delar av sina dagar på förskola och därför har regeringen valt att prioritera barnens vardag när det gäller att fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen som kan finnas i denna verksamhet. Att utsättas för skadliga ämnen kan ge effekter långt senare i livet och barn är känsligare än vuxna bland annat eftersom de fortfarande växer och deras organ inte är fullt utvecklade.
Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen är till viss del begränsade genom EU:s kemikalielagstiftning Reach eller genom olika produktförordningar.
Om Reach-förordningen (kemi.se)
Syntetiska kemikalier förs över till det ofödda barnet från mammans blod1. Det nyfödda barnet har därför redan vid födseln mätbara halter av omkring 2002 industrikemikalier i blodet. Kemikalier överförs även via bröstmjölk till barnet. Vissa kemikalier utsöndrar vi ur kroppen kontinuerligt och andra lagras i till exempel fettvävnad. Många av de kemikalier som utsöndras kan mätas genom blodprov, vilket tyder på att vi utsätts för dem konstant.
Barns förmåga att bryta ner och utsöndra främmande ämnen är inte fullt utvecklad. Det kan därför ta längre tid för dem att få ut dessa ämnen ur kroppen. Även den så kallade blodhjärnbarriären, som ska motverka att skadliga ämnen kommer in i hjärnan, är mindre utvecklad än hos vuxna. Det är därför större risk för att kemikalier når barns hjärnor och ger effekter på utvecklingen än för vuxna. Det finns också risk för att de biologiska effekterna från syntetiska kemikalier förs över från generation till generation. Ett annat problem är att det saknas information om vilka effekter olika blandningar av kemikalier har vid olika doser.
Barn är särskilt utsatta för kemikaliepåverkan eftersom:
- de tar in mer kemikalier via hudkontakt
- de har ett högre upptag av kemikalier genom blod-hjärnbarriären samtidigt som hjärnan är under utveckling
- de tar upp mer kemikalier via inandning
- de äter och dricker mer per kg kroppsvikt
- nedbrytning och utsöndring av kemiska ämnen samt andra funktioner hos lever och njurar inte är fullt utvecklade
- storleken på barns inre organ skiljer sig från vuxnas vilket gör att det blir en annan fördelning av kemikalier i barns kroppar
Andra faktorer som gör barnen mer utsatta för kemikalier:
- De vistas mycket av sin tid på golvet, nära damm (många kemiska ämnen ansamlas i damm).
- De stoppar saker och fingrar i munnen.
Kemikalieinspektionen har gjort bedömningen att det krävs fler styrmedel än lagstiftning för att uppnå svenska miljömålet om en giftfri miljö. Offentlig upphandling är ett exempel på ett sådant kompletterande styrmedel.
Vi har, på uppdrag av regeringen, tagit fram stöd och kriterier som hjälper Sveriges kommuner att i sin upphandling ställa krav för minskad förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i förskolan. Många kommuner har antagit mål och policys om att arbeta för en giftfri förskola. I det arbetet är hållbarhetskriterier vid upphandling ett av verktygen som de kan använda för att nå sina mål.
I vår kriterietjänst hittar du hållbarhetskriterier för giftfri förskola inom områdena:
Barn är en prioriterad grupp i Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag. De är extra känsliga för exponering av farliga kemikalier, eftersom de är små, växer och utvecklas.
Handlingsplan för en giftfri vardag (kemi.se)
Stockholms stads film om Kemikaliesmart förskola
Forum för giftfri miljö - byt ut dina farliga ämnen (film från konferens)
Ett sätt att minska risken för att barn utsätts för farliga ämnen är att ställa kemikaliekrav på de produkter som upphandlas till miljöer där barn vistas.
Kommunerna upphandlar produkter för barn för stora summor årligen och kan genom sina inköp påverka leverantörerna. Genom att kommunerna ställer krav på innehåll av farliga ämnen i de produkter som upphandlas kan de bidra till att:
- farliga ämnen tas bort eller ersätts med mindre farliga ämnen
- driva på produktutvecklingen.
- miljömålet om en giftfri miljö nås.
Hälsofarliga ämnen
Som hälsofarliga ämnen räknas ämnen med egenskaper som är:
- cancerframkallande
- mutagena
- reproduktionsskadliga
- hormonstörande.
- sensibiliserande /allergiframkallande
För många ämnen saknas dock kunskap om deras farliga egenskaper. När det gäller olika ämnens samverkande effekter, den så kallade kombinationseffekten, är kunskapen mycket bristfällig.
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kemikaliekrav
Våra färdigformulerade kemikaliekrav bygger på försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Kraven innebär antingen en begränsning av vissa ämnen eller ämnesgrupper i både varor och kemiska produkter eller att ämnen med vissa egenskaper inte får finnas i produkten.
Målet med vårt kemikaliearbete är att bidra till att uppnå Sveriges miljömål Giftfri miljö.
Kemikaliekraven finns i de flesta av våra produktområden i vår kriterietjänst.
Handlingsplan för en giftfri vardag (kemi.se)
Hållbarhetskriterier för en giftfri miljö består av krav inom följande produktområden:
- Leksaker och hobbymaterial
- Möbler
- Textilier
- Byggmaterial inklusive golv inom bygg och fastighet
- Städtjänster och kemtekniska produkter
- Livsmedel
- IT och telekom inklusive läsplattor
Alla krav finns på basnivå. En del av kraven finns även på avancerad nivå. Välj kravnivå efter behov, målsättningar och tillgängliga resurser.
Giftfri miljö i inköpsprocessen
Upphandling av en giftfri miljö kommer på olika sätt in de olika stegen i inköpsprocessen.
Innan upphandlingen genomförs bör den upphandlande organisationen göra en behovsanalys för att sedan utforma kraven i ett upphandlingsdokument.
Generella processen för en behovsanalys
Det kan finns olika politiska mål och ambitioner gällande upphandling av giftfri miljö för barnen. Ta reda på om det finns:
- direktiv eller riktlinjer för miljökrav i upphandling
- handlingsprogram eller kemikalieplan som ska följas.
Om det finns politiska styrdokument som anger speciella fokusområden, kan upphandlingskrav bidra till att de politiska målen nås.
Exempel på fokusområden är:
- att fasa ut hälsoskadliga ämnen ur barnens miljö
- att ha sunda byggmaterial.
Behovsanalysen bör även omfatta hur ramavtalen ska användas och styra organisationen mot avtalstrohet för att uppnå mål som exempelvis giftfri miljö. Man bör även fundera på om prislistan ska inkludera information om till exempel ämnen på Reach kandidatförteckning samt om produkternas miljöprestanda (till exempel uppfyller upphandlingskriterierna på bas- eller avancerad nivå) ska anges.
Efter att ha identifierat sina behov i en behovsanalys behöver den upphandlande organisationen skaffa sig kunskap om vad marknaden kan erbjuda. Då behöver en marknadsanalys och leverantörsdialog genomföras. Analysen bör leda fram till vilka krav som är aktuella och relevanta att ställa utifrån den aktuella marknadssituationen.
Sen är det dags att formulera kraven för en giftfri miljö i upphandlingsdokumenten. Det kan vara bra att ställa krav på funktion i stället för material. Exempelvis kan det vara bättre att ställa krav på att produkten ska vara fri från vissa kemiska ämnen i stället för krav på att produkten ska vara tillverkad av ett specifikt material.
Leverantörerna kan till exempel erbjuda nya material, produkter eller lösningar som inte förskolepersonalen känner till.
Genom att tidigt involvera personalen på förskolorna i upphandlingen går det att säkerställa att det som köps in motsvarar verksamhetens behov. Behovet kan klargöras genom att ställa frågor till personalen på förskolorna i intervjuer eller enkäter.
Vi ger stöd om hur förskolepersonalen kan involveras och tips vid avrop.
Att följa upp de krav som ställdes för en giftfri miljö är viktigt för att säkerställa att målen och syften med upphandlingen nås. Men även att organisationens mål om en giftfri miljö samt Sveriges klimatmål nås.
Att lyckas med giftfri miljö i upphandlingar
När mål på kemikalieområdet ska genomföras krävs resurser, både vad det gäller pengar och kompetens. Högt ställda kemikaliekrav i upphandling kräver personal med olika kompetenser som kan verifiera och följa upp kraven.
Det kan behövas ett beslut om samarbete mellan förvaltningar inom kommunen och att resurser för detta avsätts. Upphandlingsenheten är beroende av medverkan från andra förvaltningar för att kunna ställa miljökrav i upphandling.
Det kan till exempel vara bra att samarbeta med kommunens:
- barn- och ungdomsförvaltning
- kultur- och fritidsförvaltning
- teknik- och fastighetsförvaltning
- lokalförvaltning
Miljöförvaltningen kan även vara en viktig resurs vid kravställning och verifiering av kemikaliekrav i upphandlingar.
För att veta vilka varor eller produkter som innehåller farliga ämnen kan det finns ett behov av att kartlägga förskolornas inventarier. Därefter behövs vid behov beslutas om upphandling av nya produkter för att ersätta äldre produkter på förskolorna som kan innehålla farliga ämnen. Detta för att säkerställa att ni har varor och produkter som omfattas av den senaste kemikalielagstiftningen.
Exempelvis kan äldre stoppade möbler och inredningar, som soffor, madrasser och byggkuddar innehålla högre halter flamskyddsmedel, och av farligare sorter, än vad som används i dag.
Det är inte bara produkter och varor som ingår i en giftfri miljö. Det kan även vara bra att inventera skolornas och förskolornas lokaler inklusive byggmaterial. Gör därefter prioriteringar som exempelvis att upphandla en renovering för att byta ut gamla PVC-golv i investeringsplaner.