Startsida
Glad ung kvinna hälsar på man

Botkyrka kommun har testat alla steg i modellen för sysselsättningskrav

Publicerad 19 november 2020

UPPHANDLA | Snart blir det lika självklart att ställa sysselsättningskrav som att ställa miljökrav. Det säger tidigare upphandlingschefen i Botkyrka, Anders Kuylser. Botkyrka kommun har provat den nationella modellen för sysselsättningskrav i offentlig upphandling fullt ut.

– Modellen är ypperlig, säger före detta upphandlingschef Anders Kuylser.      

Han menar att intresset för modellen växer, både internt och externt. Den underlättar arbetet även för myndigheter som har begränsade möjligheter att mobilisera resurser och kompetens.  

Upphandlare Ewa Hedman instämmer: 

– Modellen är enkel att tillämpa, även om vi ibland får hoppa över något steg. Den ger möjlighet att göra skillnad för den upphandlande myndighet som vill. Vi har just nu flera personer på väg ut i jobb och bort från bidragsberoendet, säger hon. 

Viktigt att ställa rätt krav vid rätt tillfälle 

Det är viktigt att den aktuella upphandlingen är lämplig för sysselsättningskrav. 

– Vi har fått en bra bild av vilka möjligheter vi kan skapa när vi ställer krav på sysselsättning och vad det kan betyda för oss och för den enskilde, säger Ewa Hedman. 

Botkyrka har provat att gå ut till potentiella anbudsgivare med numerära krav på ett antal platser för jobb eller praktik, men de har också använt dialogkrav som en möjlighet att skapa sysselsättning hos leverantören. Syftet med dialogen är att precisera antalet platser som ska skapas under kontraktstiden.  

Botkyrka testar även att kombinera dialogkrav och numerära krav i en byggentreprenad. 

Numerära krav har ställts vid några tillfällen  

Kommunen har främst ställt numerära krav när det har gällt kontrakt med många arbetstimmar, där arbetsuppgifterna inte kräver så mycket formell kompetens och erfarenhet. 

– Det kan handla om att klippa gräs, rensa i rabatter eller skotta snö, säger Ewa Hedman. 

De har ställt skarpa krav vid sex tillfällen.  Då använde de egna mallar för kontrakts­villkor, men nu använder de hellre de juridiskt säkrade mallarna som finns att tillgå i modellen. Det skapar igenkänning och trygghet för upphandlare, beställare och leverantörer.   

Dialogkrav ger större flexibilitet 

I ett tjugotal upphandlingar har Botkyrka ställt dialogkrav. Det innebär att den som vinner ett kontrakt måste delta i en diskussion om sysselsättnings­främjande åtgärder för målgruppen, det vill säga personer som står långt från arbetsmarknaden. 

– Dialogkraven ger fler möjligheter att tänka utanför boxen. Ju mer dialog vi har haft, desto större chans har vi haft att nå fram till rätt målgrupp, säger Anders Kuylser. 

Men dialogkrav ställer också högre krav på kommunen, eftersom det måste finnas resurser för att genomföra dialogen med leverantörerna. 

– Det är lätt att ställa dialogkrav, men det kräver mer analys av vilka möjligheter som finns inom ramen för kontraktet. De matchningsansvariga måste föra dialogen för att kunna matcha ut lämpliga personer. Det handlar ju om att få leverantörerna att vaska fram möjligheter som de annars kanske inte ser, säger Anders Kuylser. 

 En kreativ dialog om ett kontrakt för provtagning av kommunalt vatten kan exempelvis leda till att en ny plats skapas – hos leverantörens kundtjänst där beställningar och kundkontakter för uppdraget sker. Där behöver det inte vara en expert på vatten som svarar i telefon, utan det räcker med någon som tar emot beställningen. 

Dialogkrav har kombinerats med numerära krav 

Den tredje varianten har varit att kombinera dialogkrav och numerära krav. Det gick utmärkt när kommunen upphandlade byggnationen av Botkyrkas nya kommunhus. 

– Byggprojekt som löper under flera år är lämpliga för kombinationskrav, säger Ewa Hedman. 

Det handlar om en samverkansentreprenad med stor volym, där den planerade byggtiden ligger på fyra år. Upphandlingens krav på dialog gör att de inblandade diskuterar möjligheten att skapa sysselsättning, både under förprojekteringen och längs projektets gång. Tack vare det kan upphandlarna, de matchnings­ansvariga och entreprenörerna arbeta långsiktigt. 

– Det kan krävas olika utbildningar för personer i målgruppen innan de kan börja jobba. Då kan det vara bra att ha dialogkrav först och sedan utveckla kravställningen till numerära krav, säger Anders Kuylser. 

Krav på dialog kan skapa en bättre överblick över kontraktet som helhet. Det kan i sin tur resultera i fler möjligheter till sysselsättning än numerära krav på exempelvis en anställning. 

Leverantörer som vill göra skillnad inspirerar 

Det finns exempel på personer som har fått jobb genom en upphandling och som arbetar kvar hos leverantören efter tio år. 

– Sådant sporrar oss att fortsätta. Vi vågar ställa krav och vet också att många leverantörer nu engagerar sig, tänker med hjärtat och tar ännu större ansvar, säger Ewa Hedman. 

Botkyrka kommun ställde till exempel krav på en mindre aktör att anställa en person, varpå företaget anställde tre. Leverantören ville göra skillnad, men hade förmodligen också ett stort behov av att rekrytera. De fick precis den hjälp de behövde via matchningen. 

Utmaning att anpassa modellen till egna organisationen 

Med andra ord har Botkyrka många positiva erfarenheter av modellen för sysselsättningskrav, men det finns också flera utmaningar. En utmaning är att anpassa arbetssättet i modellen till den egna organisationen, för att förtydliga roller och mandat för såväl upphandlare som matchningsansvariga.  

En annan utmaning är att hitta bra sätt att dela med sig av kommunens erfarenheter, så att det blir mer självklart att ställa krav på sysselsättning vid upphandling. 

Matchnings­ansvariga bör också ha koll på vilka arbetsuppgifter som medarbetare kan tänkas utföra i kontraktet. Ibland är inte den formella kompetensen viktigast, utan den sociala kompetensen för att fungera på arbetsplatsen. Eller som en entreprenör uttryckte det i rekryteringsarbetet: ”Det viktigaste är inte kompetensen, utan viljan, viljan och åter viljan.” 

Stöd vid sysselsättningskrav för upphandlande organisationer