Upphandlande organisation – stöd vid sysselsättningskrav
Vårt stöd för ökad sysselsättning i offentlig upphandling tar avstamp i inköpsprocessen. Här kan du följa hela processen och få hjälp i de olika faserna.
Innehåll på denna sida
Planera i god tid
Syfte, krav och vad som ska uppnås behöver beskrivas innan ni ställer sysselsättningskrav i en upphandling. Både den egna organisationen och potentiella leverantörer behöver förståelse kring målet och vilka behov som ska tillgodoses.
Ta reda på om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav i den aktuella upphandlingen. Börja med att ställa dessa frågor:
- Finns det ett politiskt beslut eller beslut i ledningen? JA/NEJ
- Är beställaren intresserad av sysselsättningsfrämjande åtgärder? JA/NEJ
- Finns det någon matchningsansvarig utsedd för rekryterings-
- processen? JA/NEJ
- Finns det något nätverk eller annan samverkan kring upphandling i regionen? JA/NEJ
Om du svarat JA på alla frågor är det bara att sätta igång.
Har du svarat NEJ på vissa eller alla frågor?
Tänk på att allt börjar med ett beslut i ledningen. För att ni som organisation effektivt ska kunna arbeta med sysselsättningskrav krävs ett politiskt beslut eller mandat från ledningen.
Beslutet kan till exempel gälla en speciell pilotupphandling, upphandlingar inom ett utvalt område, projekt inom en begränsad tid eller vara ett generellt beslut som regleras via uttalade riktlinjer och policydokument.
Som upphandlande organisation behöver ni ha ett uttalat syfte till varför ni ställer sysselsättningskrav i upphandlingar och ha ringat in målgruppen.
Om du vill påverka, börja med att kontakta ledningen! Förklara sedan fördelarna med sysselsättningskrav och visa dem checklistan för beslutsfattare. Ju fler som aktivt väljer att göra skillnad, desto mer kan vi åstadkomma.
En förenklad presentation av modellen för utbildning och stöd i arbetet
Under planeringsfasen inleds arbetet med bedömningen om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav i den aktuella upphandlingen. Planeringen för upphandlingen utgår från organisationens policy och övergripande strategi för sysselsättningskrav. Den kan också bygga på upphandlande organisations affärsplaner, budget eller annan långtidsplanering.
Planeringen gör ni i samspel med olika roller inom er organisation, med matchningsansvarig och andra lämpliga aktörer.
I den här fasen hanterar ni följande uppgifter:
- beskriv omfattning och avgränsningar för upphandlingen
- beskriv översiktligt omvärldsfaktorer, både nuläge och förväntad utveckling, exempelvis bransch, arbetsmarknad
- identifiera intressenter både internt och externt, vilka behöver ni samverka med?
- säkerställ bemanning för upphandling med sysselsättningskrav
- ta fram tidplan
- påbörja dialog med matchningsansvarig
- planera vad som behöver kartläggas och analyseras inför upphandlingen med sysselsättningskrav
- avgör om reserverad upphandling kan vara ett alternativ till sysselsättningskrav, helt eller delvis.
En större eller mindre del av planering och bedömning kan redan vara genomförd på en övergripande nivå i samband med policy- och strategibeslut. Vid större upphandlingar kan ni ändå behöva göra en mer ingående planering för att kunna göra en korrekt bedömning av just denna upphandling.
Använd gärna frågeställningarna i beslutsunderlaget som inspiration i planeringen. Välj de områden eller frågor som passar er organisation och aktuell upphandling.
Tips!
Se den samhällsekonomiska beräkningsmodellen
Gör en samhällsekonomisk beräkning som en del av beslutsunderlaget.
Planera matchning
Genom att samverka med verksamheter som ansvarar för matchning skapas bästa möjliga förutsättningar för leverantörer att hitta arbetssökande med lämplig kompetens. Kommunens arbetsmarknadsverksamhet eller Arbetsförmedlingen (matchningsansvariga) är oftast de som har bäst kunskap om enskilda arbetssökande.
Att börja planera tidigt ger matchningsansvariga tid att utbilda, höja kompetensen och rusta de personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Det kan innebära allt från arbetsträning, kortare kurser till vuxenutbildningar motsvarande gymnasiekompetens eller specialistkompetens på universitetsnivå.
Analysera också om insatsen kan kombineras med annan aktivitet som exempelvis utbildning i svenska språket. Dessa utbildningar ska oftast i sin tur upphandlas av utbildningsanordnaren vilket tidplanen bör ta hänsyn till.
Planera reserverad upphandling
Att genomföra en reserverad upphandling är en annan möjlighet att bidra till ökad sysselsättning för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Syftet med bestämmelsen om reserverad upphandling är att göra det möjligt för vissa företag att kunna tilldelas kontrakt. Vilket de annars skulle sakna möjlighet till under normala konkurrensförhållanden.
Bestämmelsen innebär att en upphandlande organisation kan reservera deltagandet i upphandlingsförfaranden för vissa så kallade sociala företag. Det är också möjligt att föreskriva att kontrakt ska fullgöras inom ramen för program med skyddad anställning.
Kartlägg nuläge och framtid
I denna fas förbereder ni bedömningsunderlaget för den aktuella upphandlingen genom att kartlägga externa faktorer som kan påverka och ringa in målgruppen tydligt.
Kontakta matchningsansvarig arbetsmarknadsförvaltning, socialtjänst eller arbetsförmedlingen för att ta reda på om målgruppen finns och hur den ser ut.
Definiera målgruppen
Målgruppen ska bestå av personer som av olika anledningar behöver hjälp med att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara arbetssökande personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan även vara utrikesfödda, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, personer som saknar avslutad gymnasieutbildning, äldre eller långtidsarbetslösa.
Ringa in målgruppen
- Finns det en målgrupp?
- Vilken är målgruppen?
- Kan vi samverka med andra aktörer och upphandlande organisationer?
- Behöver målgruppen utbildas eller rustas? Vem gör det?
- Kan målgruppen vara aktuell för anställningsstöd?
Tänk på:
- Målgrupper som står nära arbetsmarknaden är oftast enklare att matcha mot kontraktet.
- Målgrupper som står längre från arbetsmarknaden behöver rustas mer.
Under kartläggningsfasen förbereder ni underlaget för bedömningen av den aktuella upphandlingen ytterligare. Det handlar om att få en tydligare bild av förväntningar och mål genom att ta in mer kunskap från omvärlden. Kartläggningen bör ni därför göra i dialog med matchningsansvariga och leverantörer.
I den här fasen hanterar ni följande uppgifter:
- kartlägg externa faktorer som demografi, arbetsmarknad, bransch, befintliga kollektivavtal och annan arbetsmarknadsreglering inom aktuell bransch och region
- sätt mer detaljerade mål för upphandlingen med sysselsättningskrav
- identifiera typ av upphandlad tjänst
- klargör var tjänsten ska utföras
- beskriv hur många sysselsättningstillfällen som kan bli möjliga, antal platser eller timmar
- klargör vilka kompetensprofiler som kan bli aktuella. Utbildningsnivå, färdigheter och erfarenheter.
En större eller mindre del av kartläggningen kan redan vara genomförd på en övergripande nivå i samband med policy- och strategibeslut. Vid större upphandlingar kan ni ändå behöva göra en mer ingående kartläggning för att kunna göra en korrekt bedömning av just denna upphandling.
Observera att det kan vara olika funktioner inom organisationen som kartlägger de olika frågeställningarna.
Använd gärna beslutsunderlaget och kartlägg de frågor som är lämpliga för din upphandlingssituation.
Att genomföra en arbetsmarknadsanalys när det finns ett sysselsättningskrav bygger på ett samarbete mellan framför allt upphandlande organisation och matchningsansvarig organisation utifrån vad man planerar att upphandla.
En dialog bör inledas i ett tidigt skede för att klargöra roller och ansvar. En upphandlare ska inte behöva ha kunskap om arbetsmarknadsfrågor och personer som jobbar med matchning av arbetssökande ska inte behöva kunna upphandlingsregler. Därför ska arbetsmarknadsanalysen både på lång och kort sikt göras tillsammans.
I arbetsmarknadsanalysen ingår också kontakter med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt branschorganisationer.
Eftersom konjunkturen skiftar är det viktigt att ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut för den bransch och i det område, den kommun eller region där kontraktet ska utföras. Arbetsförmedlingen har långsiktiga prognoser som omfattar cirka 200 yrken och är uppdelade efter regioner.
Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknadens utveckling: Var finns jobben?
Planeringen av sysselsättningskrav bör alltid komma in i ett tidigt skede och särskilt i de fall då den upphandlande organisationen tillämpar kategoristyrning. Efter att en inköpsanalys för de närmaste två till fem åren har gjorts och man har kategoriserat vad som ska upphandlas behöver man göra en arbetsmarknadsanalys om sysselsättningskrav ska gälla.
Om spendanalys och kategoristyrning
För att göra en arbetsmarknadsanalys utifrån kategori och utifrån de upphandlingar som planeras är det många gånger lämpligt att kontakta Arbetsförmedlingen eller den som är matchningsansvarig på lokal eller regional nivå. Då kan ni få en bedömning av arbetsmarknadsläget för de kommande fem åren inom respektive bransch. Olika utbildningsinsatser behövs om det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens.
Samarbeta med andra upphandlande organisationer
Råder det brist på arbetskraft med rätt kompetens i regionen kan man undersöka om andra upphandlande organisationer i regionen eller i närområdet har uppmärksammat samma behov av kompetens. Kanske kan ett samarbete inledas för att underlätta för leverantörer att hitta rätt kompetens.
Det kan i en del fall vara lämpligt att undersöka om Arbetsförmedlingen, den kommunala vuxenutbildningen eller någon annan utbildningsanordnare kan vara till hjälp. Detta för att säkerställa att rätt kompetens finns inom den angivna arbetssökande målgruppen när kontraktet ska genomföras. Det är alltid leverantören som har det slutliga ansvaret för att sysselsätta personer enligt vad som anges i kontraktsvillkoren.
Tillämpning kontraktsvillkor - Leverantörens åtagande
Om det finns ett överskott av arbetskraft och många arbetssökande är konkurrensen om varje arbetstillfälle större. En analys av vilken eller vilka målgrupper som ges möjlighet till matchning genom sysselsättningskrav bör göras då förutsättningarna förändras efter hand.
I en lågkonjunktur kan målgruppens utbildningsnivå och erfarenhet vara betydligt högre än i en högkonjunktur på grund av stor konkurrens om jobben.
Kollektivavtal
Kontakta de lokala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna och meddela att ni kommer att ställa sysselsättningsvillkor och varför ni gör det. Den upphandlande organisationen måste ange ett tydligt syfte och målgruppen ska vara definierad.
Undersök hur branschen själv uppskattar arbetsmarknadsläget för den närmaste femårsperioden. Hur ser risken för undanträngningseffekter ut? Sysselsättningskrav ska aldrig ersätta redan anställd personal eller personer som har företräde enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Det underlättar att ha en regelbunden dialog med bransch och fack.
Det finns cirka 670 olika kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.
Olika kollektivavtal (Medlingsinstitutet)
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och en facklig organisation om arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen.
Kraven bör ej strida mot gällande kollektivavtal
Om det finns ett kollektivavtal ska den upphandlande organisationen se till att sysselsättningskrav inte strider mot gällande kollektivavtal. Varje kollektivavtal är ett resultat av en förhandling mellan en arbetsgivare och en facklig part. Kollektivavtal reglerar löner och andra villkor (till exempel semester, arbetstid, försäkringsskydd och pension) för olika yrken. Kollektivavtal kan också reglera eventuella lärlingsanställningar eller längden på en praktikperiod.
Om det gäller yrken med krav på yrkesbevis är det lämpligt att kontakta den berörda branschens yrkesnämnd. Om någon arbetsmarknadsutbildning ska anordnas behöver den följa yrkesnämndens krav så att åtgärden inte tränger undan andra som redan är utbildade. Kollektivavtal reglerar också eventuella lärlingsanställningar och längden på en praktikperiod.
Varje upphandling är unik. Det är många gånger nödvändigt med ett samarbete med den matchningsansvariga organisationen (Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsverksamhet eller annan arbetsmarknadsaktör) för att stämma av det aktuella arbetsmarknadsläget.
Finns det arbetssökande inom de relevanta målgrupperna som har tillräcklig kompetens inom yrkesområdet/branschen? Behövs det kortare utbildningsinsatser eller praktik för personer som står långt från arbetsmarknaden innan någon kan anställas?
Ta ställning till hur kravställandet i upphandlingen kan anpassas. Är det lämpligast med dialogkrav eller ska-krav om det gäller anställning? Eller är praktikplats lämpligast?
Denna bedömning behöver den upphandlande organisationen göra för att kunna ställa sysselsättningskrav på rätt sätt.
Frågor att ta ställning till
Det finns ett antal frågor som upphandlare och matchningsansvariga tillsammans bör besvara under det år som upphandlingen eller upphandlingarna ska ske:
- Vad är det som ska upphandlas?
- Hur lång tid löper kontraktet? Ju större kontrakt desto bättre.
- Är det ett ramavtal? Kan man öppna för sysselsättningskrav vid förnyad konkurrensutsättning (FKU)?
- Vilka yrkeskategorier kan vara aktuella?
- Hur ser den lokala/regionala arbetsmarknaden ut inom aktuella branscher?
- Har andra upphandlande organisationer i regionen ungefär samma kompetensbehov? Går det att samarbeta om sysselsättningskraven?
- Vilka kollektivavtal finns inom branschen? Se Medlingsinstitutet
- Finns särskilda krav på säkerhet? Tänk på att vissa arbeten kan behöva särskild säkerhetskompetens.
- Finns särskilda språkkrav? Kan arbete och studier varvas?
- Vilken arbetssökande målgrupp är det som bör få möjlighet till sysselsättning: nyanlända, ungdomar, långtidsarbetslösa?
- Behöver personer utbildas eller förberedas så att det finns fler personer ur aktuell eller aktuella målgrupper som kan få sysselsättning inom ramen för det uppdraget? Vem ansvarar för det? Matchningsansvarig som till exempel Arbetsförmedlingen, kommunal arbetsmarknadsverksamhet eller leverantören kan också erbjuda utbildning till personerna.
- Finns förutsättningar för personer med funktionsvariationer att få sysselsättning inom ramen för kontraktet?
- Är ni som upphandlade organisation beredda att ge bonus för att det underrepresenterade könet ska komma in i företagets bransch för att främja en jämn könsfördelning inom yrkesområdet?
Analysera
I analysen tittar ni på möjligheter och risker. Genom den kan din organisation göra en välgrundad bedömning av upphandlingen med sysselsättningskrav. Fasen avslutas med ett beslut om att gå över i upphandlingsfasen.
Börja med att analysera vilka upphandlingar som kan vara aktuella. Gå igenom allt från upphandlingsplan och inkomna upphandlingsuppdrag till affärsområdes- och kategoriplanering. Genom att grundligt analysera möjligheter och risker får du en tydlig bild av vilka upphandlingar som är mest lämpade för sysselsättningskrav.
Frågor du bör fungera kring
- Vilken upphandling är aktuell?
- Finns ett upphandlingskontrakt som pågår i mer än ett år?
- Är utförande av kontraktet personalintensivt?
- Består en större del av kontraktets kostnader av personalkostnader?
- Är det fler än en person som ska genomföra uppdraget/utföra kontraktet?
- Vilka möjliga leverantörer finns för uppdraget i din region?
- Finns det fler upphandlande organisationer i regionen med samma behov?
- Är det en bransch eller ett yrkesområde där du behöver göra en behövlighetsbedömning?
Så här kommer du igång
- Se vilka upphandlingar eller upphandlingsområden som kan vara lämpliga. När det gäller ramavtal – tänk på att öppna upp för att kunna ställa sysselsättningskrav i en framtida förnyad konkurrensutsättning.
- Ta dialogen internt och externt.
- Gör en omvärldsanalys. Kontakta andra upphandlande organisationer som har erfarenhet av sysselsättningskrav i upphandlingar och ta hjälp av dem.
Se lärande exempel i Kunskapsbanken. - Ta fram ett beslutsunderlag för den aktuella upphandlingen. Använd gärna Upphandlingsmyndighetens mall. Beslutsunderlag
Under analysfasen avgör ni om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav i den aktuella upphandlingen. Det görs genom att analysera den kunskap som samlats in under planerings- och kartläggningsfaserna.
Tänk på att det kan vara olika funktioner inom organisationen som analyserar de olika frågeställningarna.
I den här fasen hanterar ni följande uppgifter:
- gör en marknadsanalys, som till exempel tar hänsyn till kontraktets värde för hela kontraktstiden, uppdragets omfattning och innehåll, längd och huvudsaklig bransch
- gör en analys av förutsättningarna för aktuell bransch på den lokala eller regionala arbetsmarknaden där arbete inom kontraktet ska utföras
- utred vilka risker som finns förknippade med sysselsättningskrav i aktuell upphandling med sysselsättningskrav
- för dialog med aktuella aktörer, till exempel företag och organisationer som verkar inom branschen
- ta fram ett beslutsunderlag för aktuell upphandling (se beslutsunderlag nedan)
- ta beslut om sysselsättningskrav i aktuell upphandling.
En större eller mindre del av analysen kan redan vara genomförd på en övergripande nivå i samband med policy- och strategibeslut. Men vid större upphandlingar eller för att anpassa till lokal och regional nivå kan ni ändå behöva göra en mer ingående analys för att kunna göra en korrekt bedömning av just denna upphandling.
Stöddokument i analysfasen
Se om den aktuella upphandlingen är lämplig för sysselsättningskrav
Kräver arbetsuppgifterna i kontraktet höga formella kompetenskrav?
Har upphandlingen eller upphandlingsområdet arbetsuppgifter utan formella kompetenskrav?
Kan arbetet utföras av personer som saknar eller har en begränsad kompetens och erfarenhet, men som kan rustas för uppgiften?
Kan det vara en reserverad upphandling?
Om reserverad upphandling
Så här kommer du igång
- Identifiera innehållet i den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska upphandlas mer exakt. Ange också var uppdraget ska utföras.
- Fundera över hur många sysselsättningstillfällen som kan vara rimliga under avtalstiden. Utgå från kontraktets längd, omfattning och innehåll.
- Beskriv de arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Tänk på
Ta med de eventuella arbetsrättsliga villkor som är relevanta för upphandlingen i din bedömning.
Nu är det dags att fatta beslut om det är rätt att använda sysselsättningskrav i den aktuella upphandlingen.
Så här kommer du igång
- Fatta beslutet tillsammans med beställaren (budgetansvarig) / projektledaren.
- Se till att beställaren har förstått kraven i upphandlingen och kontraktet.
- Informera den som är matchningsansvarig (externt eller internt) om beslutet.
Det är viktigt att med god framförhållning göra en marknadsanalys av om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav i en aktuell upphandling. Analysen kan till exempel ta hänsyn till kontraktets värde för hela kontraktstiden, de ingående uppdragens omfattning och innehåll, hur många år kontraktet löper och huvudsaklig bransch. En övergripande analys kan redan vara genomförd och kan enbart behöva kompletteras för den aktuella upphandlingen.
Varje upphandlande organisation behöver göra sin analys på lokal eller regional nivå för att bedöma om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav i samband med en viss upphandling. Detta eftersom det finns regionala skillnader på arbetsmarknaden beroende på konjunktursvängningar som kan påverka tillgången på personer som står till arbetsmarknadens förfogande.
Under analystiden bör den upphandlande organisationen samråda med lämpliga aktörer, till exempel näringslivet, branschorganisationer, arbetsmarknadsparter, leverantörer och andra relevanta organisationer.
För att få en väl underbyggd marknadsanalys och skapa goda förutsättningar för att lyckas med en upphandling med sysselsättningskrav kan även en tidig dialog med leverantörer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och andra relevanta aktörer behövas. Det är också viktigt att föra en dialog i den egna organisationen med berörda interna parter inför marknadsanalysen och inför dialogen med leverantörer och andra organisationer.
Under en tidig dialog träffar ni potentiella leverantörer, branschorganisationer, experter och andra aktörer för att öka kunskapen. Det kan dels handla om hur sysselsättningskrav kan fungera på bästa möjliga sätt i den aktuella upphandlingen, dels om vilka lösningar marknaden kan erbjuda utifrån upphandlingens mål och syfte samt leverantörernas verksamhetsbehov.
Eftersom varje upphandling är unik behöver en bedömning om vilka krav som är rimliga att ställa göras i god tid.
Består upphandlingens värde mest av personalkostnader eller maskin- eller investeringskostnader? Exempelvis kan kontrakt som främst bygger på utfört arbete ha en högre andel personalkostnader, vilket kan ge större utrymme för sysselsättningskrav inom ramen för kontraktet.
Kravställning på antal platser bör anpassas efter vad som ska utföras och uppnås.
Vid sysselsättningskrav bör uppdraget omfatta fler än en person som utförare av upphandlingsföremålet.
När ni fattar beslut om sysselsättningskrav
Här listar vi exempel på förutsättningar som krävs och faktorer som ni bör överväga inför ett beslut att ställa sysselsättningskrav i en enskild upphandling är:
- att det finns ett beslut, en policy eller instruktioner och riktlinjer som gäller upphandlande organisationers arbete med upphandling med sysselsättningskrav
- att samråd har skett med branschen, näringslivet, arbetsmarknadens parter (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer) och andra relevanta organisationer om möjligheterna för att ställa sysselsättningskrav, eller finns eventuella branschöverenskommelser om praktik, utbildningsinsatser och liknande redan. Det kan ha gjorts på en övergripande nivå i samband med policybeslut
- att det finns ett väl fungerande samarbete mellan upphandlingsenhet, intern eller extern arbetsmarknadsaktör och leverantör genom hela inköpsprocessen är en viktig framgångsfaktor (punkt 5 i Framgångsfaktorer)
- att dialog med potentiella leverantörer har genomförts innan upphandlingen påbörjas för att kartlägga vad som kan vara ett lämpligt sysselsättningskrav och för att ge leverantörerna en möjlighet att förstå vad som förväntas av den som vinner kontraktet
- att det finns stöd och engagemang från den upphandlande organisationens ledning för att avsätta resurser och rätt ambitionsnivå för samarbete med leverantören för att kraven ska kunna uppfyllas
- att man kartlagt att det finns lämpliga arbetssökande ur den definierade målgruppen på arbetsmarknaden
- att det inte finns risk för undanträngningseffekter, det vill säga att ordinarie arbetstillfällen trängs undan till förmån för nya personer utifrån sysselsättningskravet
- att det finns möjlighet och resurser att följa upp och att bristande efterlevnad kan sanktioneras
- att det inte finns risk för snedvridning av konkurrensen mellan stora företag och SME-företag och mellan utländska och svenska medlemsföretag.
I stödet finns en mall som hjälper er att fatta ett välgrundat beslut om det är lämpligt att ställa sysselsättningskrav vid en upphandling.
Beslutsunderlaget består av en checklista och beskriver viktiga förutsättningar som krävs för att sysselsättningskrav i offentlig upphandling ska fungera bra och ge de effekter som den upphandlande organisationen vill uppnå utifrån sina mål. Mallen är uppdelad i två nivåer:
- Frågor som bör besvaras inför beslut.
- Fördjupningsfrågor som kan besvaras för ett grundligare beslutsunderlag.
Upphandla
Nu är dags att genomföra upphandlingen. I den här fasen ska ni formulera de krav, tilldelningskriterier och kontraktsvillkor som ska ingå i upphandlingsdokumenten.
Ta hjälp av de färdiga mallar som Upphandlingsmyndigheten tagit fram.
Tänk på följande:
- Att välja särskilda kontraktsvillkor för den aktuella upphandlingen. Utgå från mallarna.
- Om upphandlingen ska verka för ökad jämställdhet eller fler i sysselsättning kan du använda villkoren i mallen för bonusincitament.
- Upphandlingsdokumentet ska berätta att leverantören kan få hjälp med matchning och rekrytering.
- Använder ni en matchningsorganisation? Skicka upphandlingens tidplan till dem.
- Se till att beställaren har den kunskap som krävs för att kunna svara på frågor från presumtiva anbudsgivare.
Om allt är klart!
Utvärdera anbuden och tilldela kontraktet/kontrakten.
Under upphandlingsfasen gör ni själva upphandlingen, det vill säga formulerar upphandlingsdokumenten, annonserar, tilldelar och tecknar avtal. När det gäller upphandling med sysselsättningskrav finns några saker att ta ställning till:
- välj om ni vill använda kontraktsvillkor för sysselsättningsfrämjande åtgärder eller dialogkrav för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid aktuell upphandling (se mallar nedan)
- ta hänsyn till om arbetsrättsliga villkor måste ställas och se till att villkoren är förenliga med kollektivavtal som är tillämpliga inom aktuell bransch
- ange i upphandlingsdokumenten vad som händer om leverantören inte lever upp till ställda krav på till exempel sysselsättning
- gör en skriftlig överenskommelse med vinnande leverantör efter dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder – i de fall dessa villkor ställs (se överenskommelsedokument nedan)
- om upphandlingen avser ett ramavtal, undersök om sysselsättningskrav kan inkluderas vid tilldelning av kontrakt (”avrop”). Om ramavtal ska tecknas med flera leverantörer ska det framgå av ramavtalet hur valet av leverantör för det enskilda kontraktet ska gå till.
- Mall för kontraktsvillkor - sysselsättningskrav
- Mall för kontraktsvillkor - dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder
- Mall för kontraktsvillkor - bonus för ytterligare sysselsättning och jämställdhet
- Mall för överenskommelse med leverantör efter genomförd dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder
- Tillämpningsstöd för mallarna (pdf)
Stödet innehåller mallar för olika varianter av kontraktsvillkor att använda. Den ena varianten innebär att leverantören åtar sig att erbjuda anställningar eller praktik. Den andra varianten innebär att leverantören åtar sig att medverka i en dialog om sina förutsättningar för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Dessutom en kompletterande variant med kontraktsvillkor som innebär att bonus utgår om ytterligare personer får sysselsättning och/eller den vinnande leverantören vidtar jämställdhetsåtgärder inom ramen för kontraktet.
Nedan hittar du alla kontraktsvillkor med tillhörande tillämpningsanvisningar.
Anställning eller praktik
Leverantören ska vid utförandet av kontraktet erbjuda sysselsättning för arbetslösa personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som behöver särskilda insatser för att få ett arbete. I denna upphandling omfattas följande (målgrupp eller målgrupper): [Den upphandlande myndigheten anger målgrupp/er].
Leverantören åtar sig att till dessa erbjuda sysselsättning enligt nedan.
Ange något av följande tre alternativ:
Alternativ a):
En eller flera anställningar på heltid eller deltid, vilka sammantagna motsvarar minst [antal] månader på heltid.
Anställningen är antingen tillsvidare eller tidsbegränsad och regleras enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), om inte avvikelser gjorts i kollektivavtal som leverantör är bunden av.
Anställningen ska ha anknytning till det arbete som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet.
Anställningen kan innehålla utbildningsinsatser (helt eller delvis) som leverantören erbjuder den anställde, så länge utbildningen har anknytning till anställningen.
Senast sex (6) månader efter kontraktets start ska minst en (1) anställning ha påbörjats eller erbjudits.
Om en anställning avslutas i förtid av den anställde eller om det föreligger saklig grund för uppsägning eller skäl för avskedande ska leverantören anses ha uppfyllt sitt åtagande om minst tre fjärdedelar (75 %) av den sammantagna avtalade anställningstiden har fullgjorts.
Alternativ b):
En eller flera praktikplatser på heltid eller deltid, vilka sammantagna motsvarar minst [antal] månader på heltid.
Praktiken är oavlönad och utgör inget anställningsförhållande med leverantören.
Praktiken får pågå högst sex månader om inte kollektivavtal som leverantören är bunden av anger annat.
Praktiken ska ha anknytning till det arbete som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet.
Praktikplatsen kan innehålla utbildningsinsatser (helt eller delvis) som leverantören erbjuder den anställde, så länge utbildningen har anknytning till praktiken.
Senast sex (6) månader efter kontraktets start ska minst en (1) praktik ha påbörjats eller erbjudits.
Om en praktik avslutas i förtid, av sakligt godtagbara skäl, ska leverantören anses ha uppfyllt sitt åtagande om minst tre fjärdedelar (75 %) av den sammantagna avtalade praktiktiden har fullgjorts.
Alternativ c):
En eller flera anställningar på heltid eller deltid, vilka sammantaget motsvarar minst [antal] månader på heltid och en eller flera praktikplatser på heltid eller deltid, vilka sammantaget motsvarar minst [antal] månader på heltid.
Anställningen är antingen tillsvidare eller tidsbegränsad och regleras enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), om inte avvikelser gjorts i kollektivavtal som leverantör är bunden av.
Praktiken är oavlönad och utgör inget anställningsförhållande med leverantören.
Anställningen respektive praktiken ska ha anknytning till det arbete som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet. Anställningen och praktiken kan innehålla utbildningsinsatser (helt eller delvis) som leverantören erbjuder den anställde, så länge utbildningen har anknytning till anställningen respektive praktiken.
Praktiken är oavlönad och utgör inget anställningsförhållande med leverantören.
Praktiken får pågå högst sex månader om inte kollektivavtal som leverantören är bunden av anger annan tid.
Senast sex (6) månader efter kontraktets start ska minst en (1) anställning och minst en (1) praktik ha påbörjats eller erbjudits.
Om en anställning avslutas i förtid av den anställde eller om det föreligger saklig grund för uppsägning eller skäl för avskedande eller om en praktik av sakligt godtagbara skäl avslutas i förtid ska leverantören anses ha uppfyllt sitt åtagande om minst tre fjärdedelar (75 %) av den sammantagna avtalade anställningstiden eller praktiktiden har fullgjorts.
Åtagandet får fullgöras hos underleverantör:
Leverantören kan fullgöra sitt åtagande genom att sysselsättningen (anställning och/eller praktik) sker hos en eller flera underleverantörer som utför arbete inom ramen för kontraktet. Leverantören ska kunna redovisa hur dessa underleverantörer uppfyller kontraktsvillkoren och ska se till att de medverkar vid uppföljning enligt punkt 3.
Dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder vid upphandling
Leverantören ska efter inbjudan medverka vid dialog med [Den upphandlande myndigheten] och eventuell annan aktör som [Den upphandlande myndigheten] samarbetar med. Dialogen ska syfta till att diskutera leverantörens förutsättningar att bidra till sysselsättningsfrämjande åtgärder genom att, inom ramen för kontraktet, erbjuda anställning eller praktik för arbetslösa personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Leverantören ska medverka med minst en (1) person vid minst ett (1) dialogmöte med [Den upphandlande myndigheten] och eventuellt annan aktör. [Den upphandlande myndigheten] kallar till mötet. Mötet kan ske i samband med kontraktets start eller vid annan tidpunkt. Dialogmötet kan ske fysiskt eller på annat sätt, till exempel via Skype, telefon eller videomöte.
Dialogens syfte är att leda fram till en överenskommelse om att leverantören ska genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder och på vilket sätt. Överenskommelsen ska vara skriftlig och ange när kontraktsvillkoren för sysselsättningsfrämjande villkor vid upphandling träder i kraft samt vilken eller vilka målgrupper som är aktuella och vilket alternativ i kontraktsvillkoren (a, b eller c) som leverantören åtagit sig att uppfylla eller annat åtagande eller samverkan som överenskommes mellan leverantören och den upphandlande myndigheten.
En överenskommelse om att leverantören åtar sig anställning eller praktik innebär att kontraktsvillkor för sysselsättningsfrämjande villkor vid upphandling kommer att gälla (se Ange dokument här).
Leverantören ska under hela kontraktets löptid tillämpa nedanstående alternativ [välj alternativ] som komplement till leverantörens åtagande enligt de sysselsättningsfrämjande kontraktsvillkoren i övrigt.
Leverantörens åtagande
Ange något av följande tre alternativ:
Alternativ 1):
- Kontraktsvillkor med bonusersättning för fler anställda eller praktikanter utöver grundkraven i de särskilda kontraktsvillkoren
Leverantören har möjlighet till bonus om leverantören vidtar ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder inom ramen för genomförandet av de aktuella kontraktsvillkoren.
Bonus utgår om fler personer ur angiven målgrupp eller målgrupper får sysselsättning genom anställning eller praktik. Bonus kan utgå för maximalt antal platser enligt tabellen nedan (och till maximalt angivet belopp).
| Typ av plats | Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus kan ges | Bonus per plats |
|---|---|---|
| Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
| Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Alternativ 2):
- Kontraktsvillkor med bonusersättning för jämställdhetsåtgärder i samband med anställning eller praktik
Leverantören har möjlighet till bonus om leverantören vidtar jämställdhetsåtgärder inom ramen för genomförandet av de aktuella kontraktsvillkoren. Det kan exempelvis vara positiv särbehandling av en eller flera personer ur det underrepresenterade könet hos arbetsgivaren i samband med rekryteringen (ger bonus x 1).
Jämställdhetsåtgärden under kontraktets utförande innebär att sysselsättningen erbjuds till en eller flera personer som kommer från det underrepresenterade könet (inom leverantörens verksamhet). Personerna ska komma från angiven målgrupp och ha lika eller nästan lika meriter. För sysselsättningen gäller kontraktsvillkoren i övrigt.
Bonus utgår för samtliga eller upp till ett maximalt antal personer (enligt vad som anges i tabellen nedan) som sysselsätts inom ramen för kontraktsvillkoren beroende på hur könsfördelningen ser ut för personer med likvärdiga arbeten ser ut inom leverantörens verksamhet.
Positiv särbehandling i samband med rekryteringen med hänsyn till kön får endast fortgå så länge det finns ett behov hos leverantören, det vill säga det finns en ojämn könsfördelning i leverantörens verksamhet. Bonus utgår inte för åtgärder i strid mot diskrimineringslagen.
| Typ av plats | Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus för jämställdhetsåtgärder kan ges. | Bonus per plats |
|---|---|---|
| Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
| Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Alternativ 3):
- Kontraktsvillkor med bonusersättning för både ytterligare sysselsättning och jämställdhetsåtgärder i samband med anställning eller praktik
Leverantören har möjlighet till ytterligare bonus om leverantören ger både ytterligare sysselsättning och vidtar jämställdhetsåtgärder inom ramen för genomförandet av de aktuella kontraktsvillkoren. Fler personer som ges sysselsättning utöver åtagandet i kontraktsvillkoren och positiv särbehandling av en person ur det underrepresenterade könet hos arbetsgivaren i samband med rekryteringen (ger bonus x 2).
Sysselsättningsåtgärden som ger bonus innebär att fler personer ur angiven målgrupp/er får sysselsättning genom anställning eller praktik. Bonus kan utgå för maximalt antal platser enligt tabellen nedan (och till maximalt angivet belopp).
Jämställdhetsåtgärden som ger bonus innebär att en eller flera personer från det underrepresenterade könet inom leverantörens verksamhet sysselsätts under kontraktets utförande. Personerna ska komma från angiven målgrupp och ha lika eller nästan lika meriter. För sysselsättningen gäller kontraktsvillkoren i övrigt.
Bonus utgår för samtliga eller upp till ett maximalt antal personer (enligt vad som anges i tabellen nedan) som sysselsätts inom ramen för kontraktsvillkoren beroende på hur könsfördelningen ser ut för personer med likvärdiga arbeten ser ut inom leverantörens verksamhet.
Positiv särbehandling i samband med rekryteringen med hänsyn till kön får endast fortgå så länge det finns ett behov hos leverantören. Bonus utgår inte för åtgärder i strid mot diskrimineringslagen.
| Typ av plats | Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus för jämställdhetsåtgärder kan ges | Bonus per plats |
|---|---|---|
| Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
| Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
| Typ av plats | Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus kan ges | Bonus per plats |
|---|---|---|
| Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
| Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Leverantören är ansvarig för att ta initiativ till rekryteringen (anställning eller praktik) av personer från avsedd målgrupp/er som anges i punkt 1.
Leverantören kan få stöd för sin rekrytering av dessa personer genom att vända sig till [kontaktuppgifter till Arbetsförmedlingen och/eller kommunen eller andra aktörer] som bistår leverantören vid rekryteringen från avsedd målgrupp.
Om leverantören genomför rekryteringen på egen hand ska denne kunna styrka att det avser personer från avsedd målgrupp/er.
Ovanstående gäller även för eventuella underleverantörer.
Tillämpningsanvisningar för rekrytering av personer från den avsedda målgruppen
[Den upphandlande myndigheten] äger rätt att följa upp att och hur leverantören fullföljer sitt åtagande enligt punkt 1 och 2.
Uppföljningen kan komma att ske genom dialog vid exempelvis leverantörsmöten och/eller genom rapportering om vilka anställningar/praktikplatser som har gjorts.
Leverantörsmöten
Leverantören ska delta vid leverantörsmöten för att redogöra för hur den uppfyller sitt åtagande enligt punkt 1. De leverantörsmöten som avses omfattar följande:
Uppstartsmöte: uppstartsmötet äger rum [anges av den upphandlande myndigheten]. Vid uppstartsmötet redogör leverantören för hur den avser att gå till väga, och inom vilken tid, för att uppfylla sitt åtagande enligt punkt 1 samt hur handledningen och introduktion av personerna ska gå till.
Avstämningsmöten: löpande avstämningsmöten bokas in vid behov med hänsyn till omfattningen av kontraktet och antalet personer som sysselsätts enligt kontraktet.
Avslutningsmöte: avslutningsmötet äger rum vid tidpunkt som anges av den upphandlande myndigheten. Vid avslutningsmötet redogör leverantören för de faktiska resultaten av de sysselsättningsfrämjande villkoren, det vill säga vilka anställningar och /eller praktikplatser som ingåtts eller erbjudits.
Rapportering om vilka anställningar/praktikplatser som har gjorts
Leverantören ska på begäran och senast vid tidpunkt som bestäms av den upphandlande myndigheten lämna en skriftlig egenrapportering om erbjudna/accepterade sysselsättningar. Leverantören kan lämna uppgifterna enligt bilaga Formulär för egenrapportering av sysselsättning – övergripande nivå.
Rapportering kan begäras vid ett eller flera tillfällen under kontraktstiden.
Om redovisningen lämnas på annat sätt ska leverantören lämna de uppgifter som framgår av bilagan. Leverantören ska på begäran kunna styrka lämnade uppgifter.
Om leverantören inte medverkar vid uppföljningen eller om det föreligger brister i den dokumentation som ska tillhandahållas enligt punkt 3 ska rättelse ske inom [den tid som bestäms av den upphandlande myndigheten].
Vid bristande efterlevnad av åtagandet enligt punkt 1 ska leverantören avhjälpa detta enligt en av leverantören framtagen tidsatt åtgärdsplan som ska godkännas av [den upphandlande myndigheten.] Åtgärdsplanen ska tas fram inom den tid som bestäms av den upphandlande myndigheten. Tiden för att ta fram åtgärdsplanen och för att avhjälpa bristerna ska vara skälig.
[[Den upphandlande myndigheten] har rätt att utfärda vite om leverantören inte vidtar rättelse, inte tar fram en åtgärdsplan eller inte avhjälper brister enligt godkänd åtgärdsplan inom angiven tid. Vitet utgår med [antal % av kontraktets värde eller antal kronor per vecka] så länge som bristen kvarstår, dock max [antal] kr. Uppnås maximalt vitesbelopp anses bristen vara väsentlig och den upphandlande myndigheten har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan.]
[(Vid ramavtal) [Den upphandlande myndigheten] har vidare rätt att avstänga leverantören från tilldelning enligt rangordning eller annan avropsordning eller frånta leverantören möjligheten att delta i förnyad konkurrensutsättning så länge som bristen kvarstår.]
[Den upphandlande myndigheten] har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan om leverantören inte tar fram åtgärdsplan eller inte avhjälper brister enligt fastställd åtgärdsplan, om bristerna i båda fallen är väsentliga.
Någon sanktion utgår inte om bristen beror på omständigheter utanför leverantörens kontroll.
- Strategi och styrdokument – integrera reserverad upphandling i upphandlingspolicyn.
- Planera upphandlingsprocessen.
- Dialog med marknaden – anbudsskola eller informationsmöte.
- Kartlägga förutsättningar – finns det organisationer som uppfyller kraven för reserverad upphandling, till exempel sociala företag i regionen? Analysera möjligheterna.
- Upphandlingsförfarande – säkerställ att kriteriet är uppfyllt: 30 procent av de sysselsatta på företaget.
- Dialog och kontrakt.
- Matchning och rekrytering om det ställs krav på sysselsättning i den reserverade upphandlingen.
- Rapportering och uppföljning.
Implementera: hitta nya medarbetare
När upphandlingen är klar ska leverantören hitta och rekrytera den eller de som ska erbjudas arbete eller praktik. Detta kan göras tillsammans med matchningsansvariga. Beställaren eller upphandlaren deltar vid behov.
Följande steg är viktiga att börja med!
- Boka startmöte med tilldelad leverantör efter att avtalsspärren löpt ut. Se till att även beställare och matchningsansvarig deltar i mötet.
- Bestäm tillsammans med leverantören en exakt tidpunkt då sysselsättningskraven ska vara uppfyllda enligt kontraktsvillkoren. Gå också igenom vad som händer om kravet inte är uppfyllt. Detta görs vid startmötet.
- Vid startsmötet går ni också igenom med leverantören hur introduktion och handledning av praktikanter och/eller nya medarbetare ska gå till på arbetsplatsen.
- Gå igenom uppföljningsrutinerna och upprätta en gemensam uppföljningsplan.
- När rekryteringsprocessen är avslutad och anställningskontraktet är undertecknat ska leverantören meddela både upphandlare och beställare.
När ni kommit till implementeringsfasen ska de sysselsättningsfrämjande åtgärderna bli verklighet. Det sker i nära samarbete mellan matchningsansvarig och leverantören. Under förberedelsearbetet ska ni ha klargjort vem i den egna organisationen som är ansvarig för att ge stöd under implementeringen.
Tänk på att det är leverantören som anställer eller upplåter exempelvis en praktikplats. Leverantören avgör därför vem som ska erbjudas sysselsättning inom ramen för kontraktet och utifrån de krav som ställs i upphandlingen.
I den här fasen hanterar ni följande uppgifter:
- etablera kontakt mellan matchningsansvarig och leverantör – vilket kan vara gjort under den förberedande fasen
- håll uppstartsmöte med leverantören för att höra hur denna planerar att uppfylla sina åtaganden, till exempel rekrytering. I uppstartsmötet bör även matchningsansvariga delta som ett stöd i samtalet om leverantörens behov av kompetens
- ni bör finnas till hands för matchningsansvarig och leverantör för att svara på frågor om kontraktet och villkoren.
Rekryteringsprocessen innehåller följande steg:
- Identifiera individer ur målgruppen
- Utreda och bedöma individerna utifrån aktuellt kontrakt
- Träna eller utbilda till en basnivå
- Matcha mot aktuellt kontrakt
- Praktik eller utbildning – specialkunskaper för aktuell anställning
- Individen anställs eller får praktik av leverantören
För att närmare se hur rekryteringsprocessen ser ut för matchningsansvarig och leverantör se:
Matchningsansvarig arbetsmarknadsaktör
Lärande exempel: Fokuserad matchning – en effektiv hjälp vid rekrytering
Förvalta: lär av erfarenheterna
När kontraktstiden löper mot sitt slut är det dags för uppföljning. Genom att utvärdera erfarenheterna rustar ni er för kommande upphandlingar. Leverantören rapporterar inledningsvis på en övergripande nivå till den som är ansvarig för att följa upp avtalet. Även den som är matchningsansvarig ska få möjlighet att ta del av uppföljningen.
Tänk på att:
- Alla upphandlingskontrakt med sysselsättningskrav ska följas upp. Under Fördjupning hittar du uppföljningsmall och stöd.
- Om det ställts krav på arbetsrättsliga villkor ska även dessa följas upp.
- Utvärdera era erfarenheter från upphandlingen. Det har ni nytta av i kommande upphandlingar med sysselsättningskrav.
Tips!
Gör en samhällsekonomisk beräkning för att följa upp den samhällsekonomiska effekten av upphandlingen.
I förvaltafasen följer ni upp leverantörens åtaganden och de mätbara målen i kontraktsvillkoret. Leverantören rapporterar på en övergripande nivå till den avtalsansvariga. Matchningsvariga kan få ta del av uppföljningen.
I den här fasen bör ni tänka på:
- att hålla avstämningsmöten med leverantören för att stämma av hur åtagandet går
- att den anställda eller praktikanten får intyg på sin insats
- att ni som upphandlande organisation får slutdokumentation kring hur kontraktet har uppfyllts (se formulär nedan)
- dokumentera och ta med erfarenheterna in i nästa upphandling med sysselsättningskrav
- säkerställa att behandling av personuppgifter sker i enlighet med bestämmelserna i dataskyddsförordningen (läs mer nedan)
Stöddokument i förvaltafasen:
När och hur ofta uppföljningen sker beror i hög grad på omfattningen (storleken) på upphandlingen och antalet individer som erbjuds sysselsättning enligt kontraktet. Avtala gärna om regelbundna möten med leverantören för att följa upp villkoren för sysselsättning och vid vilken eller vilka tidpunkter som egenrapportering ska lämnas. (Ni avgör själva när uppföljningen ska äga rum och hur den ska genomföras.)
Det är viktigt att ni redan vid planeringen av upphandlingen beslutar om vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen. Det är också viktigt att det finns tillräckliga resurser och kompetens för att genomföra uppföljningen.
Vem som har huvudansvaret för att genomföra uppföljningen kan variera mellan olika upphandlande organisationer. I vissa organisationer är det upphandlingsfunktionen som ansvarar för uppföljningen. I andra organisationer kan uppföljningen hanteras av den kommunala arbetsmarknadsförvaltningen eller liknande funktion.
Uppföljningen kan genomföras med egna resurser hos den upphandlande organisationen eller med hjälp av ombud för organisationen.
Uppföljningen av de sysselsättningsfrämjande villkoren kan ske i dialog med leverantören genom leverantörsmöten och/eller genom att leverantören lämnar rapportering om vilka anställningar/praktikplatser som har gjorts.
Att begära in uppgifter på en övergripande nivå kan som ett första led vara tillräckligt för att säkerställa att leverantören utför sina åtaganden. Leverantören använder formuläret för egenrapportering för att rapportera. Av formuläret för egenrapportering framgår vilka uppgifter som ska lämnas av leverantören.
Under kontraktstiden kan avstämningsmöten bokas in vid behov med hänsyn till kontraktets omfattning och antalet anställningar/praktikplatser som är aktuella. Vid kontraktets slut är det lämpligt att genomföra ett avslutningsmöte.
Lärande exempel: “Följ upp sysselsättningskraven och berätta om resultaten”
I samband med att man följer upp sysselsättningsfrämjande villkor kan det bli nödvändigt att ta del av personuppgifter. Vid all behandling av personuppgifter gäller dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679/EU (GDPR)). Upphandlande myndigheter måste säkerställa att man behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR.
Upphandlande organisationer kan som ett första steg genomföra uppföljningen utan att behandla personuppgifter. Uppgifter kan tas in på en övergripande, aggregerad, nivå och uppföljning kan ske utan att den upphandlande organisationen tar del av personuppgifter.
GDPR och behandling av personuppgifter hos Integritetsskyddsmyndigheten