Start

Ramavtal

Ett ramavtal är ett avtal som fastställer villkoren för kontrakt som senare ska tilldelas under en viss tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader.

Nya regler från 1 februari 2022

Nya och förenklade regler för offentliga upphandlingar började gälla den 1 februari 2022. De nya reglerna gäller för upphandlingar under EU:s tröskelvärden och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.  De äldre reglerna gäller för upphandlingar som har påbörjats innan de nya reglerna trädde i kraft. 

Regler för upphandlingar som påbörjats före 1 februari 2022 

Nyheterna i de nya upphandlingsreglerna

Ramavtal är ansett som en effektiv och användbar avtalsform när den upphandlande myndigheten, med rimlig grad av säkerhet, kan förutse framtida återkommande behov av anskaffningar och vill planera för dessa. 

Vid direktivstyrd upphandling finns detaljerade regler om ramavtal. Vid icke-direktivstyrd upphandling saknas detaljerade regler om ramavtal, den upphandlande myndigheten har en stor frihet att utforma ramavtal vid sådan upphandling.

Vanligt att upphandla ramavtal 

En betydande del av de upphandlingar som annonseras är ramavtal. År 2020 avsåg 40 procent av antalet annonserade upphandlingar ramavtal (Statistik om offentlig upphandling 2021). 

Kan ingås mellan flera parter 

Ett ramavtal kan ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer. Endast de upphandlande myndigheter som angetts i ramavtalet får avropa ifrån detta. 

Ett ramavtal kan också bestå av flera delområden som kan ingås med olika leverantörer för respektive område. 

Fastställer villkor för framtida avrop 

Ett ramavtal upphandlas på samma sätt som ett vanligt upphandlingskontrakt. Skillnaden är att ramavtalet fastställer villkoren för framtida avrop under ramavtalets giltighetstid medan ett vanligt upphandlingskontrakt avser en faktisk anskaffning och innehåller en fullständig reglering av leverantörens åtagande. 

Olika typer av ramavtal 

Juridiskt kan man skilja på tre olika typer av ramavtal: 

  1. Ett ramavtal med endast en leverantör där alla villkor fastställs på förhand i själva ramavtalet. 
  2. Ett ramavtal med flera leverantörer där alla villkor fastställs på förhand i själva ramavtalet. 
  3. Ett ramavtal med flera leverantörer där tilldelning av kontrakt sker genom en ny konkurrensutsättning mellan parterna i ramavtalet. 

Det lägsta antalet leverantörer som är tillåtet enligt punkt 2 och 3 ovan är två stycken. 

Rangordning kan användas vid tilldelning 

I ett ramavtal med flera leverantörer med alla villkor fastställda kan tilldelning exempelvis ske via en fastställd rangordning. 

Villkor kan tillkomma vid förnyad konkurrensutsättning 

Vid en förnyad konkurrensutsättning erbjuds leverantörer som är parter i ramavtalet att lämna anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Villkoren får, om det är nödvändigt, preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som har angetts i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet. 

Möjligt att ha kombinerade ramavtal 

Ett ramavtal som ingås med flera leverantörer kan innehålla villkor som innebär att tilldelning av kontrakt kan ske både utan och efter förnyad konkurrensutsättning (det vill säga en kombination av punkt 2 och 3 ovan). En förutsättning är i sådana fall att ramavtalet innehåller objektiva villkor som avgör vilken av metoderna som ska användas i olika situationer. 

Längden på ett ramavtal 

Enligt de direktivstyrda reglerna i LOU, LUF och LUFS finns bestämmelser om hur lång tid ett ramavtal som huvudregel får löpa. Bestämmelserna omfattar upphandlingar över tröskelvärdena. 

Dessa tider är

  • fyra år enligt LOU
  • åtta år enligt LUF
  • sju år enligt LUFS.

Enligt LOU och LUF får ramavtal endast löpa under längre tid än så om det finns särskilda skäl. Det kan exempelvis bli aktuellt om fullgörande av ramavtalet förutsätter stora investeringar av leverantörerna. 

Enligt LUFS får ramavtal löpa längre endast om det är motiverat av den levererade varans, anläggningens eller konstruktionens förväntade livslängd och de tekniska svårigheter som ett byte av leverantör kan orsaka.

Ett kontrakt som grundas på ett ramavtal måste tilldelas innan själva ramavtalet löper ut, men löptiden för de enskilda kontrakt som grundas på ett ramavtal kan vara kortare eller längre än ramavtalet. Detta innebär att ett kontrakt som avropas från ett ramavtal kan pågå efter att själva ramavtalet har upphört att gälla. 

Vilka uppgifter ska anges vid upphandling av ramavtal vid direktivstyrd upphandling? 

Vid upphandling av ett ramavtal över tröskelvärdena ska bland annat följande uppgifter framgå av annonsen: 

  • Uppgiften om att upphandlingen avser ett ramavtal. 
  • Längden på ramavtalet. Om ramavtalets längd överstiger fyra år ska annonsen även innehålla uppgift om skälen till detta. 
  • Så långt det är möjligt, uppgift om värde eller storleksordning och frekvens på de kontrakt som ska tilldelas. 
  • Antal leverantörer som får delta. 

Utöver detta finns uppgifter som alltid ska anges vid upphandling över tröskelvärdet. 

Ramavtal vid icke direktivstyrd upphandling

De direktivstyrda reglerna om ramavtal gäller inte vid icke-direktivstyrd upphandling, det vill säga: 

  • upphandling under tröskelvärdet
  • upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i LOU och LUF  
  • upphandling av så kallade B-tjänster i LUFS. 

I stället är den upphandlande organisationen fri att själv utforma ramavtalen vid icke-direktivstyrd upphandling. Utformningen av dessa ramavtal måste dock vara förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna. 

Hur lång tid ett ramavtal får löpa vid icke-direktivstyrd upphandling avgörs av de grundläggande upphandlingsprinciperna och omständigheterna i det enskilda fallet. Det betyder att en löptid som kan anses vara tillåten i ett fall, inte nödvändigtvis anses tillåten i ett annat fall. 

Även andra frågor som rör ramavtal vid icke-direktivstyrd upphandling får avgöras med vägledning i upphandlingsprinciperna. Tidigare praxis, även från det direktivstyrda området, kan få betydelse.

De grundläggande upphandlingsprinciperna

Relaterade länkar 

Vägledningen 2019:3 Takvolymer i ramavtal publicerades i november 2019. Sedan vägledningen publicerades har EU-domstolen den 17 juni 2021 meddelat dom i mål C-23/20 Simonsen & Weel. I domen utvecklar domstolen hur så kallade takvolymer ska tillämpas i ramavtal.

Källhänvisningar

  • 1 kap. 20 § lagen om offentlig upphandling (LOU) / 1 kap. 19 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) definition av ramavtal. 
  • 7 kap. 1 § LOU / 7 kap. 1 § LUF tillämpliga bestämmelser. 
  • 7 kap. 2 § LOU / 7 kap. 2 § LUF ramavtalets löptid. 
  • 7 kap. 3 § LOU / 7 kap. 3–4 §§ LUF tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal. 
  • 7 kap. 4 § LOU tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal med en enda leverantör. 
  • 7 kap. 5 § LOU tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal med flera leverantörer. 
  • 7 kap. 6 § LOU tilldelning utan en förnyad konkurrensutsättning. 
  • 7 kap. 7 § LOU tilldelning delvis efter en förnyad konkurrensutsättning. 
  • 7 kap. 8 § LOU tilldelning efter en förnyad konkurrensutsättning. 
  • 7 kap. 9 § LOU förfarandet vid en förnyad konkurrensutsättning. 
  • prop. 2021/22:5 s. 101 – vid icke-direktivstyrd upphandling är det möjligt för upphandlande organisationer att göra avsteg från de direktivreglerade förfarandena och metoderna så länge de grundläggande upphandlingsprinciperna upprätthålls.

Se även