Kan anbud ställas mot varandra?
Publicerad 17 november 2017
Hej.
När man upphandlar tjänster och man begär in skriftlig redovisning av hur en anbudsgivare avser utför sitt arbete för ett specifikt tilldelningskriterium och man har med upphandlingsdokumentet preciserat vilka bedömningsnivåer med beskrivande text som kommer ligga till grund för ett betyg/poäng för detta tilldelningskriterium. I praktiken blir det så att anbudsgivarna förmåga att uttrycka sig i text kommer att ha stor vikt vid genomläsning av anbuden tillika att jämförelse sker anbud mot anbud mot preciserade bedömningsnivåer. Att genomföra en sådan utvärdering är väl OK.
När man upphandlar tjänster och man begär in skriftlig redovisning av hur en anbudsgivare avser utför sitt arbete för ett specifikt tilldelningskriterium och man har med upphandlingsdokumentet preciserat vilka bedömningsnivåer med beskrivande text som kommer ligga till grund för ett betyg/poäng för detta tilldelningskriterium. I praktiken blir det så att anbudsgivarna förmåga att uttrycka sig i text kommer att ha stor vikt vid genomläsning av anbuden tillika att jämförelse sker anbud mot anbud mot preciserade bedömningsnivåer. Att genomföra en sådan utvärdering är väl OK.
Lasse
Publicerad 17 november 2017
Hej Lasse!
Det finns inget hinder mot att utvärdera anbuden på det sätt du beskriver. Som utgångspunkt ska utvärderingen av anbuden ske på ett objektivt sätt med metoder som är tydliga och inte lämnar utrymme för godtycke. Den bedömningsmetod som tillämpas får bara bedöma det som anges i upphandlingsdokumenten och får inte innebära att kriteriernas vikt eller rangordning ändras.
Om anbuden kan komma att ställas mot varandra ska även det framgå av upphandlingsdokumenten. Se dock inlägget Är det lämpligt att använda sig av relativa utvärderingsmodeller? i vår Frågeportal. Generellt sett är det viktigt att bibehålla objektivitet vid utvärderingen av anbuden och att man håller sig till de tilldelningskriterier som den upphandlande myndigheten fastställt i upphandlingsdokumenten.
En anbudsgivare måste få veta vad som kommer bedömas, i form av tilldelningskriterier (vilka du benämner utvärderingskriterier) samt hur viktigt varje sådant kriterium är, men inte hur bedömningen kommer ske. Utgångspunkten är att en anbudsgivare i rimlig mån ska känna till vad som krävs för att utforma ett konkurrenskraftigt anbud. Bedömningsmetoden ska även i princip bestämmas innan anbuden öppnas, men det finns en möjlighet att bestämma bedömningsmetoden i ett senare skede om det finns påvisbara skäl. Exakt vad som utgör påvisbara skäl är oklart.
Även om det saknas en skyldighet att ange bedömningsmetod redan i upphandlingsdokumenten, är sådan informationen ofta viktig för anbudsgivarna när anbudet utformas. Ur det affärsmässiga perspektivet kan det därför vara bättre att tydligt ange vilken metod som kommer användas för att poängsätta anbuden eftersom det ger bättre förutsättningar för bra anbud och minskar utrymmet för godtycke och ifrågasättande i efterhand.
Oavsett om bedömningsmetoden anges i upphandlingsdokumenten eller i tilldelningsbeslutet, måste bedömningsmetoden uppfylla de grundläggande upphandlingsprinciperna om öppenhet och likabehandling. Bedömningsmetoden får inte beakta andra omständigheter (exempelvis underkriterier) än vad som framgår av upphandlingsdokumenten.
Källhänvisningar
Det finns inget hinder mot att utvärdera anbuden på det sätt du beskriver. Som utgångspunkt ska utvärderingen av anbuden ske på ett objektivt sätt med metoder som är tydliga och inte lämnar utrymme för godtycke. Den bedömningsmetod som tillämpas får bara bedöma det som anges i upphandlingsdokumenten och får inte innebära att kriteriernas vikt eller rangordning ändras.
Om anbuden kan komma att ställas mot varandra ska även det framgå av upphandlingsdokumenten. Se dock inlägget Är det lämpligt att använda sig av relativa utvärderingsmodeller? i vår Frågeportal. Generellt sett är det viktigt att bibehålla objektivitet vid utvärderingen av anbuden och att man håller sig till de tilldelningskriterier som den upphandlande myndigheten fastställt i upphandlingsdokumenten.
En anbudsgivare måste få veta vad som kommer bedömas, i form av tilldelningskriterier (vilka du benämner utvärderingskriterier) samt hur viktigt varje sådant kriterium är, men inte hur bedömningen kommer ske. Utgångspunkten är att en anbudsgivare i rimlig mån ska känna till vad som krävs för att utforma ett konkurrenskraftigt anbud. Bedömningsmetoden ska även i princip bestämmas innan anbuden öppnas, men det finns en möjlighet att bestämma bedömningsmetoden i ett senare skede om det finns påvisbara skäl. Exakt vad som utgör påvisbara skäl är oklart.
Även om det saknas en skyldighet att ange bedömningsmetod redan i upphandlingsdokumenten, är sådan informationen ofta viktig för anbudsgivarna när anbudet utformas. Ur det affärsmässiga perspektivet kan det därför vara bättre att tydligt ange vilken metod som kommer användas för att poängsätta anbuden eftersom det ger bättre förutsättningar för bra anbud och minskar utrymmet för godtycke och ifrågasättande i efterhand.
Oavsett om bedömningsmetoden anges i upphandlingsdokumenten eller i tilldelningsbeslutet, måste bedömningsmetoden uppfylla de grundläggande upphandlingsprinciperna om öppenhet och likabehandling. Bedömningsmetoden får inte beakta andra omständigheter (exempelvis underkriterier) än vad som framgår av upphandlingsdokumenten.
Källhänvisningar
- EU-domstolens avgörande C-6/15, TNS Dimarso NV – en anbudsgivare måste få veta vad som kommer bedömas, i form av tilldelningskriterier samt hur viktigt varje sådant kriterium är, men inte hur bedömningen kommer ske
- EU-domstolens avgörande i C-532/06, Lianakis och C-331/04, ATI EAC – bedömningsmetoden får inte beakta andra omständigheter (exempelvis underkriterier) än vad som framgår av upphandlingsdokumenten.
Erika
Jurist
17 november 2017 (Uppdaterat 22 april 2021)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.