Röjs sekretessen när den finns i sekretessbelagda upphandlingsdokument?
Publicerad 11 september 2018
Hej!
Om uppgifter i ett förfrågningsunderlag omfattas av sekretess, röjs sekretessen i och med att underlaget "offentliggörs" inom ett system som kräver inloggningsuppgifter i förhållande till aktörer som inte ingår i den krets som fått tillgång till underlaget, t.ex. i samband med avrop från ramavtal, det vill säga när offentliggörandet är begränsat till de som kan lämna anbud?
Om uppgifter i ett förfrågningsunderlag omfattas av sekretess, röjs sekretessen i och med att underlaget "offentliggörs" inom ett system som kräver inloggningsuppgifter i förhållande till aktörer som inte ingår i den krets som fått tillgång till underlaget, t.ex. i samband med avrop från ramavtal, det vill säga när offentliggörandet är begränsat till de som kan lämna anbud?
Sarah
Publicerad 11 september 2018
Hej Sarah,
Det beror på vilken sekretessbestämmelse som är tillämplig i det enskilda fallet. Gällande allmänna offentlighet- och sekretessfrågor hänvisar vi i första hand till respektive myndighets registrator alternativt Riksarkivet. Generellt sett kan dock nämnas att i vissa fall är det nödvändigt för en upphandlande myndighet att lämna ut uppgifter som i andra fall omfattas av sekretess, för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Nedan utgår vi ifrån ett exempel där en upphandlande myndigheten finner att en handling eller uppgift omfattas av sekretess enligt 19 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) eftersom det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
När en myndighet (som omfattas av OSL) tar emot handlingen för en annan myndighets räkning borde det inte antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs eftersom sekretessen enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL indirekt följer med handlingen och dess uppgifter när de lämnas till en annan myndighet. Notera att respektive myndighet ska göra en egen sekretessprövning enligt bestämmelsen. Det skadar inte att uppmärksamma mottagaren om att uppgifterna hänför sig till den aktuella typen av ärende.
Annat gäller för en mottagare som inte är bunden av OSL. Den upphandlande myndigheten har då en möjlighet att utsträcka sekretessen till att gälla även för deltagaren genom ett förbehåll om sekretess enligt 10 kap. 14 § OSL för att undanröja hindret. Förbehållet ska ställas upp när handlingen eller uppgiften lämnas till deltagaren. Av förbehållet bör det framgå att det inskränker deltagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Om förbehåll görs uppkommer en tystnadsplikt för deltagaren vilket vid en överträdelse kan medföra ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Vidare bör det noteras att en sekretessprövning ska göras med utgångspunkt i de förhållanden som råder vid bedömningstillfället. Den omständigheten att en mottagare tidigare har tagit del av sekretesskyddade uppgifter medför därför inte i sig att det står klart att ett nytt röjande av uppgifterna kan ske (jämför bland annat RÅ 1994 not. 335 och JO 2011/12 s. 567).
Med vänlig hälsning,
Det beror på vilken sekretessbestämmelse som är tillämplig i det enskilda fallet. Gällande allmänna offentlighet- och sekretessfrågor hänvisar vi i första hand till respektive myndighets registrator alternativt Riksarkivet. Generellt sett kan dock nämnas att i vissa fall är det nödvändigt för en upphandlande myndighet att lämna ut uppgifter som i andra fall omfattas av sekretess, för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Nedan utgår vi ifrån ett exempel där en upphandlande myndigheten finner att en handling eller uppgift omfattas av sekretess enligt 19 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) eftersom det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
När en myndighet (som omfattas av OSL) tar emot handlingen för en annan myndighets räkning borde det inte antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs eftersom sekretessen enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL indirekt följer med handlingen och dess uppgifter när de lämnas till en annan myndighet. Notera att respektive myndighet ska göra en egen sekretessprövning enligt bestämmelsen. Det skadar inte att uppmärksamma mottagaren om att uppgifterna hänför sig till den aktuella typen av ärende.
Annat gäller för en mottagare som inte är bunden av OSL. Den upphandlande myndigheten har då en möjlighet att utsträcka sekretessen till att gälla även för deltagaren genom ett förbehåll om sekretess enligt 10 kap. 14 § OSL för att undanröja hindret. Förbehållet ska ställas upp när handlingen eller uppgiften lämnas till deltagaren. Av förbehållet bör det framgå att det inskränker deltagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Om förbehåll görs uppkommer en tystnadsplikt för deltagaren vilket vid en överträdelse kan medföra ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Vidare bör det noteras att en sekretessprövning ska göras med utgångspunkt i de förhållanden som råder vid bedömningstillfället. Den omständigheten att en mottagare tidigare har tagit del av sekretesskyddade uppgifter medför därför inte i sig att det står klart att ett nytt röjande av uppgifterna kan ske (jämför bland annat RÅ 1994 not. 335 och JO 2011/12 s. 567).
Med vänlig hälsning,
Gustav
21 september 2018 (Uppdaterat 17 september 2020)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.