Start

Vad menas med kommunal affärsverksamhet i OSL?

Publicerad 23 maj 2022
I 31:16 2st OSL kan sekretessen vara upp till 5 år för kommunal affärsverksamhet. Hur ska man tänka kring kommunal affärsverksamhet? Helägda bolag? Kommunen tecknar massor av avtal gällande uppköpta varor och tjänster. Alla de avtalen kan väl inte ses som sprunget ur "kommunal affärsverksamhet"?

Sara

Publicerad 23 maj 2022

Hej Sara,

Allmänt om begreppet affärsverksamhet i OSL
Av tidigare förarbeten till offentlighets- och sekretesslagen (OSL) framgår att med affärsverksamhet avses verksamhet som antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del är affärsinriktad. Begreppet ska inte tolkas alltför snävt. Som exempel ges de affärsdrivande verken eller andra myndigheter som konkurrerar om uppdrag med andra aktörer. Det som också kännetecknar affärsverksamhet, är att verksamheten har ett krav på vinst, eller att verksamheten åtminstone ska gå ihop ekonomiskt. Den får vara subventionerad, men kan inte innehålla utförande av renodlade förvaltningsuppgifter.

Vid en bedömning av om det är frågan om en kommunal affärsverksamhet så är det relevant att titta på om den aktuella verksamheten verkar på en konkurrensutsatt marknad, och i vilken utsträckning som verksamheten har vinstkrav på sig, eller annars i tillräcklig mån själva finansierar sin verksamhet och inte endast utför renodlade förvaltningsuppgifter. Det kan inte uteslutas att en kommunal verksamhet kan innehålla inslag av både sådant som utgör affärsverksamhet och sådant som inte utgör affärsverksamhet.

Om en uppgift i en allmän handling ska hänföras till affärsverksamhet eller annan ekonomisk verksamhet hos en kommun får avgöras från fall till fall med ledning av bland annat vilken del av verksamheten uppgiften rör.

Bedriver kommunala bolag automatiskt affärsverksamhet i och med att de är bolag?
Vid en bedömning av om en verksamhet är en affärsverksamhet så görs, som utgångspunkt, ingen skillnad på om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Det innebär att samma bedömning gäller oavsett om verksamheten drivs i en förening, stiftelse eller ett bolag. En förutsättning för att bestämmelserna i OSL ska bli tillämpliga är dock att kommunen eller regionen utövar ett rättsligt bestämmande över den organisation som bedriver verksamheten. Vad gäller kommunala bolag utgör bolagsformen aktiebolag den överlägset största andelen. Aktiebolag förutsätts vara vinstdrivande och sätta aktieägarnas ekonomiska intressen i första rummet, om inte annat framgår av bolagsordningen.

För sådana bolag kan det alltså finnas en viss presumtion för att verksamheten bedrivs under sådana ekonomiska förutsättningar som krävs för att bolaget ska anses bedriva affärsverksamhet enligt reglerna i OSL.

Om ett kommunalt bolag anses uppfylla kravet på ekonomisk självständighet eller inte måste dock alltid bedömas i varje enskilt fall. Det kan också i det här fallet nämnas en intressant dom som nyligen kom från Kammarrätten i Sundsvall. I målet var omständigheterna att ett tidigare verksamt regionalt bolag tecknat ett trafikavtal med en leverantör. Bolagets verksamhet, och det aktuella avtalet, har därefter flyttats över till regionen. Avtalet avsåg regionens köp av samhällsbetalda taxitransporter i två av regionens kommuner. När en person begärt att få ta del av avtalet menade regionen att avtalet var hänförligt till regionens affärsverksamhet och att en sekretesstid om fem år gällde. Kammarrätten delade inte denna uppfattning, utan menade i stället att den aktuella typen av avtal hänger samman med regionens fullgörande av förvaltningsuppgift som regional kollektivtrafikmyndighet, snarare än kommunal affärsverksamhet. Utifrån domstolens resonemang och förutsättningarna i det aktuella fallet kan man fråga sig om domstolen hade kommit fram till en annan slutsats enbart baserat på om avtalet och den aktuella verksamheten skulle ha legat kvar i det regionägda bolaget.

Vilka sekretessregler är tillämpliga om en myndighet eller ett bolag bedriver affärsverksamhet?
Det framgår inte av ditt inlägg vilken part det är som kan vara den skadelidande parten och därmed utgöra skyddsintresset. Reglerna i 31 kap. OSL syftar till att skydda den enskilde, det vill säga leverantören. Dessa regler kan alltså inte tillämpas i fall där man anser att det är det allmänna, det vill säga exempelvis kommunen eller det kommunala bolaget, som kan lida skada om en uppgift lämnas ut. I sådana fall ska i stället reglerna i 19 kap. OSL tillämpas. Det bör också nämnas att tillämpningsområdet för 19 kap. 1 och 3 §§ kan vara överlappande, det vill säga att båda bestämmelserna kan vara tillämpliga i vissa fall.

Källhänvisningar
  • prop. 1979/80:2 del A, s. 144–145 – vad som avses med affärsverksamhet i vissa bestämmelser i OSL
  • RÅ 2003 ref. 28, RÅ 2003 not 11, RÅ 1998 ref 32 och RÅ 1990 not 9 – exempel på mål där domstolen bedömt om en myndighets, eller ett bolags, verksamhet omfattar affärsverksamhet i OSL:s mening eller inte
  • 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) samt prop. 2004/05:85, s. 219 – ett aktiebolags syfte är som utgångspunkt att ge vinst till aktieägarna
  • 19 kap. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – bestämmelser om sekretess för uppgifter till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
  • 31 kap. OSL – bestämmelser om sekretess för uppgifter till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet
  • Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 731–22 – exempel på mål där domstolen bedömt om en regions verksamhet omfattar affärsverksamhet i OSL:s mening eller inte.
Med vänlig hälsning,

Mattias

Upphandlingsjurist

01 juni 2022

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.