Start

Statsstöd i form av fördelaktigt lån till privata bolag

Publicerad 08 maj 2024
I Göteborg har det allmännyttiga bostadsbolaget AB Framtiden genomfört en fastighetsaffär där en del av affären innefattar ett lån till den privata säljarna. Lånet är konstruerat som en option där staden köper fastigheter men har inte rätt att använda dem utan säljarna har rätt att återköpa aktier i ett bolag med paketerade fastigheter om ca 4 år. Köpesumman kommer endast räknas upp med halva KPI. Det betyder i praktiken ett lån med mycket fördelaktig ränta och där kommunen står för hela den affärsmässiga risken om fastigheterna som står som säkerhet för lånet inte har ett värde i paritet med priset som sattes i optionsavtalet.

Det har varit en diskussion i kommunstyrelsen och koncernmoderbolaget om att det kan röra sig om otillåtet statsstöd. Hur kan kommunen bäst agera för att hantera situationen i förhållande till ett av sina dotterbolag som ingått detta avtal utan att frågan prövats av moderbolaget eller kommunfullmäktige?

Axel Darvik

Publicerad 08 maj 2024

Hej Axel,

Tack för din fråga. Upphandlingsmyndighetens har i uppdrag att ge vägledning till kommuner och regioner i statsstödsfrågor. Vi kan dock inte ge råd eller göra bedömningar av vad som gäller i ert fall och inte heller ge vägledning gällande ägarstyrning av kommunala bolag. Vad gäller det sistnämnda kan vi dock hänvisa till SKR:s vägledning om ägarstyrning. Kommuners roll som kreditinstitut har behandlats bl.a. i rättsfallet RÅ83 2:56, men då detta är en kommunalrättslig fråga faller också den utanför vår rådgivning. Jag kommer dock kortfattat att redogöra för de statsstödsrättsliga aspekter som blir relevanta.

Statsstöd innebär att en åtgärd från det allmännas sida ger ett företag (eller en bransch) en fördel med allmänna medel, alltså en åtgärd som kan hänföras till det allmänna och påverkar det allmännas budget, och därtill har potential att påverka samhandeln och konkurrensen. En åtgärd som uppfyller dessa kriterier utan att vara godkänd av kommissionen eller utformad i enlighet med en undantagsbestämmelse blir ett olagligt statsstöd och ska återkrävas av den som lämnat det. Det kriterium som främst blir aktuellt vid en bedömning av en sådan situation som du beskriver är om affären gynnar företaget, det vill säga om affären är marknadsmässig eller om företaget får en fördel som det inte skulle fått på den privata marknaden i en motsvarande situation. Om en kommun bedömer att dess bolag har lämnat otillåtet statsstöd är kommunen eller dess bolag som stödgivare skyldig att återkräva stödet enligt lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

Vid försäljning eller köp av fastigheter finns olika sätt att bedöma om transaktionen är marknadsmässig. Kommissionen har i sitt meddelande om tillämpningen av statsstödsreglerna angett att det i princip räcker med en oberoende expertvärdering utförd innan förhandlingarna om överlåtelsen för att fastställa marknadsvärdet, förutsatt att man använder allmänt accepterade marknadsindikatorer och värderingsstandarder. Marknadspriset kan även fastställas genom ett anbudsförfarande, eller genom så kallad bench-marking. I meddelandet anges vidare att vid bedömningen av om en transaktion genomförs på marknadsmässiga villkor bör beaktas alla relevanta omständigheter i det specifika fallet. Även om vissa delar kan se ut att innebära en fördel för den privata aktören är det affären i sin helhet som behöver vara marknadsmässig, något som blev tydligt i exempelvis det så kallade Konsum Åre-fallet.

I vår vägledning om marknadsmässig försäljning av kommunal mark för bebyggelse kan du läsa mer om de olika metoderna för att fastställa det marknadsmässiga priset och om vad som gäller kring bevisläget när dessa metoder inte har tillämpats.

Om avtalet i sin helhet innebär ett icke-marknadsmässigt gynnande behöver dock bedömas i det enskilda fallet.

Läs mer
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,

Frida

Jurist

22 maj 2024

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

Från och med vecka 23 till och med vecka 32 når du Frågeservice via chatt måndag och fredag klockan 9–12 och via telefon tisdag–torsdag klockan 9–12. Vecka 28 och 29 är Frågeservice helt stängd. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.