Materialåtervinningsbara plastförpackningar (Design for recycling)

Följ upp de plastförpackningar som leverantören kartlagt som designade för återvinning i enlighet med kontraktsvillkoret. Detta kan ske genom att granska;

Förpackningsspecifikationen (inklusive flaska, burk, påse och förslutning) som minst visar:

• Material som används i förpackning, förslutning och eventuell tätning.
• Förpackningens och förslutningens färg.
• Material som etiketten består av.
• Information om möjlighet att tvätta bort etiketten i enlighet med kravet.
• Information om hur stor andel av förpackningens yta täcks av etiketten. 
• Information om hur stor andel av förpackningens yta som täcks av tryck.

Företagets egendeklaration inklusive teknisk dokumentation av kravuppfyllelse som verifierats av ett ackrediterat verifieringsorgan, ackrediterade för uppgiften enligt ISO/IEC 17029, eller likvärdig standard.

Detta är ett kontraktsvillkor som anger att sekundär- och/eller tertiärförpackningar i plast som används inom kontraktet ska vara designade för materialåtervinning. De krav på material i förpackningar och förslutningar som ställs i kontraktsvillkoret bidrar till en högre kvalitet på den återvunna råvaran. Det kan driva en ökad efterfrågan på återvunnet material i kombination med att det finns en större volym på marknaden. Ungefär hälften av plastförpackningarna inom livsmedelssektorn utgörs av sekundära och/eller tertiära förpackningsnivåer. Det kan vara svårt att använda kravet inledande om man vänder sig till mindre livsmedelsleverantörer, vilket bör beaktas.

Sekundära och tertiära förpackningsflöden utgörs ofta av förpackningar från verksamheter. Verksamheterna ansvarar för att sådana förpackningar samlas in och går till återvinning. Primära livsmedelsförpackningar och förpackningar från svensk dagligvaruhandel ska kunna sorteras av konsument och lämnas till dessa befintliga insamlingssystem.

Från den 1 januari 2024 avvecklades förpacknings- och tidningsinsamlingens verksamhet (FTI) och Näringslivets Producentansvar (NPA) tar över frågor relaterade till producentansvaret. Ansvaret för insamling av förpackningar har tagits över av kommunerna enligt regeringens beslut 2022.  Mer information hittas på Sveriges avfallsportal (sopor.nu). 

Omfattning

Kontraktsvillkoret omfattar både hårda (styva) och mjuka (flexibla) plastförpackningar. Villkoret innebär att endast förpackningar av monomaterial av PE, PP eller ofärgad PET uppfyller kravet i dagsläget. Notera att LDPE (light density) och HDPE (high density omfattas, då de är varianter av PE.

Ny version av kravet (juni 2023)

Den nya versionen av kravet avspeglar uppdaterade och mer materialspecifika riktlinjer kopplat till om förpackningen är tillverkad av hård eller mjuk PE samt gällande avtvättningstemperaturer för olika plastsorter och som skiljer sig genom olika återvinningsprocesser gällande temperaturer och tvättvätska. Återvinning av PET kräver t ex bättre materialkvalitet och kan inte acceptera samma nivåer av orenheter som PE och PP.

Det är viktigt att föra en dialog med marknaden innan kravet ställs för att bedöma för vilka produktgrupper och förpackningsnivåer som kravet kan tillämpas på och om det finns en efterfrågan på marknaden. Läs mer om marknadsanalys.

Om din upphandling omfattar livsmedel som levereras i förpackningar av EPS (expanderad polystyren, det vill säga frigolit) så kan förpackningen behöva undantas från kravet, eftersom EPS inte uppfyller kravet. Fisk är exempel på livsmedel som levereras i EPS-förpackningar. EU-kommissionen genomför för närvarande en översyn av FCM (Food Contact Material) med förväntade nya lagförslag i närtid. Bland annat ses gränsvärden över för flera ämnen med hänsyn till försiktighetsprincipen och risk för migrering till livsmedel, exempelvis migrering av restmonomer av styren från polymeriseringsprocessen av EPS.

Egendeklaration enligt ISO/IEC 17029

Det finns idag ett begränsat antal ackrediterade verifieringsorgan för ISO/IEC 17029 (Bedömning av överensstämmelse - Allmänna principer och krav för validerings- och verifieringsorgan) eftersom det är en relativt ny standard. Detta kan komma att ändras, särskilt om efterfrågan på att verifiera kravuppfyllelse på detta sätt ökar. Mer information om standarden och ackrediterade verifieringsorgan finns på Swedacs webbplats

Design för återvinning är en förutsättning för att kunna främja en cirkulär ekonomi, vilket också framhävs i EU:s plaststrategi med mål om förpackningar ska kunna materialåtervinnas.¹ Det är viktigt att en plastförpackning designas för att kunna vara materialåtervinningsbar och att producenter av plastförpackningar tar hänsyn till cirkularitet i designstadiet så att förpackningen är lätt att sortera och är anpassad till befintliga insamlingssystem.

Genom att prioritera de produkter och plaster där det redan finns etablerade återvinningssystem kan stora miljövinster göras. Polyeten (PE), polypropen (PP) eller ofärgad, formblåst polyetentereftalat (PET) är plaster som kan materialåtervinnas i dagens system, när de används som monomaterial. Förpackningar av expanderad styren, EPS (frigolit) separeras inte ut i etablerade återvinningssystem i dagsläget.  Dessa planeras att inkluderas i återvinningssystem tidigast under år 2023.

Från den 1 januari 2024 avvecklades förpacknings- och tidningsinsamlingens verksamhet (FTI) och Näringslivets Producentansvar (NPA) tar över frågor relaterade till producentansvaret. Ansvaret för insamling av förpackningar har tagits över av kommunerna enligt regeringens beslut 2022.  Mer information hittas på Sveriges avfallsportal (sopor.nu).

I kravet specificeras att förpackningar infärgade med kimrök (Carbon black) inte uppfyller kravet då det framför allt är det pigmentet som försvårar NIR-sortering (Near Infra Red). Den optimala färgen på en förpackning som designas för återvinning är att förpackningen är ofärgad eller vit, det vill säga en minskad pigmentering bidrar till en ökad cirkularitet.

Det optimala materialet för etiketterna är att de är av samma material som förpackningen, det vill säga en flaska i PP (polypropen) med en etikett i PP är enklast att återvinna. Även om en etikett består av samma material som själva förpackningen så innehåller den tryckfärger, lim och andra ämnen som man kan riskera att få med i återvinningsprocessen. 

Det är dock inte alltid möjligt att kräva samma plastmaterial i flaska och etikett. Pappersetiketter bör också undvikas eftersom de kan förorsaka problem med igensättning av filter och så vidare när de tvättas bort samt att rester från pappersfiber påverkar kvaliteten på den återvunnen plastråvaran.

För att vara med i det svenska pantsystemet returpack finns det krav på hur etiketten ska vara utformade och hur lätt den kan tvättas bort. Krympetiketter är problematiska då de ofta består av en annan plast än själva förpackningen och som kan bidra till att den oftast blir felsorterad. I vissa fall kan dock krympetiketter vara fördelaktiga då de inte behöver använda lim.

¹ EU:s plaststrategi, januari 2018 (hämtad 240624)

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2023-06-21, Krav ID 11459:1: Justerad kravtext.