Startsida

Kommunala bostads- och fastighetsbolags inköp påverkar klimatet

Publicerad 31 maj 2021

År 2019 uppgick de kommunala bostads- och fastighetsbolagens klimatpåverkan till följd av inköp till drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp enligt vår aktuella miljöspendanalys. Fem inköpskategorier står för 75 procent av bolagens påverkan.

De offentliga inköpen har precis som den privata konsumtionen en betydande klimat- och miljöpåverkan i såväl Sverige som utomlands. Klimatpåverkan till följd av kommunala bostads- och fastighetsbolags inköp uppgick 2019 till drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp som under samma år uppgick till 23,5 miljoner ton. Kommunerna tillsammans med sina bostads- och fastighetsbolag står för mer än hälften av de offentliga inköpens klimatpåverkan.

  Miljöspendanalysen ger siffror på vilka typer av inköp som ger störst klimat- och miljöpåverkan. Det gör det möjligt att arbeta strategiskt för att minska inköpens negativa påverkan, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Fördelning av klimatpåverkan till följd av offentliga inköp 2019

Diagrammet visar fördelningen av klimatpåverkan med staten, regioner, kommuner och kommunala bostads- och fastighetsbolag.
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021

Fokusera på det som ger mest effekt

Fem inköpskategorier (byggentreprenader, fjärrvärme, elektricitet, bygg- och anläggningsmaterial samt hantverkstjänster) står för tre fjärdedelar av de kommunala bostads- och fastighetsbolagens klimatpåverkan och en nästan lika stor andel av inköpsvolymen.

– Genom att fokusera på de inköp som har störst påverkan blir klimatarbetet effektivt och nyttan per investerad krona störst, säger Jens Johansson och tillägger att de viktigaste åtgärderna för att minska de kommunala bostads- och fastighetsbolagens klimatpåverkan är att ställa hållbarhetskrav vid byggentreprenader och att energieffektivisera.

Landanvändning och utsläpp av partiklar ingår i analysen

I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologisk mångfalden, samt utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa. Den förändrade globala landanvändningen beräknas till 155 miljoner kvadratmeter och utsläppen av inandningsbara partiklar till 2 800 ton.

Kommunala bostads- och fastighetsbolags klimatpåverkan

De offentliga inköpens klimat- och miljöpåverkan

Om miljöspendanalysen

Olika sätt att beräkna klimatpåverkan

Naturvårdsverket beskriver på sin webbplats tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Konsumtionsbaserade utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. År 2018 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen till 82,05 ton koldioxidekvivalenter.

 Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Miljöspendanalysen har ett inköpsperspektiv

I analysen ingår all klimatpåverkan oavsett om den uppstår i Sverige eller utomlands. Vi har ett inköpsperspektiv i analysen. Det är ”försteget” till konsumtionsperspektivet. Inköpsperspektivet innebär att vi ser på inköpet som sådant. Vi räknar inte bort miljöbelastningen från de varor eller tjänster som organisationen efter inköpet kommer att överlåta eller sälja vidare till andra (vilket görs i konsumtionsperspektivet). Inköpsperspektivet betonar köparens rådighet över miljöbelastningen i inköpet.

Metod och material

Över 200 bolag ingår i analysen

I analysen av kommunala bostads- och fastighetsbolag ingår 215 bolag. Den analyserade inköpsvolymen uppgår till 55,6 miljarder kronor inklusive moms.