LCC och externa miljöeffekter

Genom att prissätta externa effekter på miljön eller övrig påverkan som belastar samhället är det möjligt att lägga till dessa som en komponent i en LCC-kalkyl. Om externa kostnader tas med i kalkylen är det viktigt att beräkningsmetoderna är transparenta och tydliga med hur kostnader fastställs och bedöms.

Livscykelkostnader som tar hänsyn till externa miljöeffekter ger på lång sikt möjlighet till ekonomiska besparingar samtidigt som det kan minska klimatpåverkande och andra utsläpp från varor och tjänster. I bästa fall kan det även ge upphov till innovativa lösningar för att ytterligare minska utsläppen. 

Att beräkna externa miljöeffekter i en LCC-kalkyl kräver inte omfattande analyser av varornas och tjänsternas hela livscykel. Detta beror på att det främst är användningsfasen som ska inkluderas i kalkylen.

Det går ofta att få information om utsläpp och andra miljöeffekter relaterade till användningsfasen från leverantören. De externa effekter som ska beräknas bör utgå från de delar av varan eller tjänsten som har störst klimat- och miljöpåverkan och där organisationen på så vis har mest potential att påverka. 

En LCC-analys bedömer en begränsad del av en varas eller tjänsts miljö- eller klimatpåverkan. Därför är det viktigt att tänka på att en LCC inte reflekterar varans totala miljöpåverkan. För det krävs en livscykelanalys (LCA). 

En LCC kan ge upphov till dubbla vinster inom miljö och ekonomi. Organisationen kan exempelvis genom att välja energieffektiva varor få en ekonomisk vinst i form av en lägre energianvändning och en miljömässig vinst genom lägre utsläpp på grund av minskad resursanvändning.

Genom att inkludera externa miljöeffekter så kan miljöbesparingen öka ytterligare då man tydligt kalkylerar med den miljöbelastning som uppstår vid framför allt användning av olika varor och tjänster.

Att inkludera externa effekter kan innebära en effektiviserings- och besparingspotential för den enskilda organisationen. Ett par exempel är att:

• skapa underlag för innovation genom att identifiera vilka delar av organisationen som har en stor klimatpåverkan
• förbättra internt beslutsfattande för miljövänliga investeringar genom kvantifierade, faktabaserade kalkyler
• förbättra organisationens miljöprestanda och nå miljömål, såväl internt som externt
• visa att man tar ansvar i miljöfrågan
• öka samarbete med leverantörer där en bra dialog kan leda till nya lösningar

Genom olika typer av styrmedel och verktyg kan man inkludera de externa effekterna i en LCC och försöka att sätta en prislapp på dem. Man sätter alltså ett monetärt värde på de negativa miljöeffekter som en vara eller tjänst ger upphov till. Att sätta pris på externa effekter görs redan, exempelvis via koldioxidskatter och utsläppsrätter. Att inkludera externa kostnader i en LCC är ett komplement till sådana prismekanismer. 

Eftersom det finns många olika typer av externa effekter finns det också flera olika sätt att prissätta dessa. Det är en komplex process att ta fram monetära värden för externa effekter där man väger in direkta och indirekta effekter genom hela livscykeln samt uppskattar marginalnytta och kostnadseffektivitet i åtgärder. Upphandlande myndigheter bör främst använda sig av vedertagna värden istället för att göra egna värderingar.

Det är viktigt att prislappen på externa effekter blir proportionerlig i upphandlingen. Här bör man utgå ifrån vilken effekt man vill uppnå när man väljer värde. Det monetära värdet och viktningen kommer att påverka utfallet av kalkylen. Det är även viktigt att det värde som används är tydligt och beräkningen transparent. 

I Sverige finns ett par projekt som gjort monetära värderingar av externa miljöeffekter. Ett exempel är ASEK, Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkylvärden och analysmetoder, en myndighetsövergripande samrådsgrupp där Trafikverket ingår. Syftet är att värdena de ska användas i transportsektorns samhällsekonomiska analyser. De avser större samhällsekonomiska analyser kan vara till inspiration även av värdering av externa effekter i en LCC.

ASEK, Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden (trafikverket.se) 

När de miljöeffekter som förknippas med upphandlingsföremålet är identifierade är nästa steg att välja de omvandlingsfaktorer som ska användas för att beräkna dessa. 

För många produkter finns data att få från leverantörer av exempelvis drivmedel, el och vatten. I övrigt är det möjligt att använda sig av schablonvärden. Det finns även källor för mer standardiserade omvandlingsfaktorer för miljöpåverkan. Nedan listas ett urval:

• Miljöfordon
• Naturvårdsverket 
• Svensk energi 
• Energimyndigheten
• Smart SPP (beräkningsfaktorer för en rad olika miljöeffekter) 
• Upphandlingsmyndighetens LCC-kalkyler (innehåller förslag på omvandlingsfaktorer för att beräkna klimatpåverkan)

Det är viktigt att tänka på vad omvandlingsfaktorn som används faktiskt avser. En LCC mäter främst klimatpåverkan från användningen och eventuellt avyttringen. Det kan också finnas liknande skillnader i vad omvandlingsfaktorer inkluderar. Ett exempel på detta är när man beräknar klimatpåverkan från drivmedel vid upphandling av fordon.

Klimatpåverkan från drivmedel kan beräknas på två olika sätt. Antingen tank-to-wheel (tailpipe) vilket avser den förbränning som uppstår när man kör, eller well-to-wheel som även tar hänsyn till produktionen av drivmedlet. Om man enbart tar hänsyn till tank-to-wheel så får en elbil 0 kg CO₂/kWh i utsläpp medan om man beräknar well-to-wheel kan den få allt från 0 till 0,415 kg CO₂/kWh. Detta beror på att olika typer av elproduktion ger upphov till olika mycket utsläpp. Ursprungsmärkt el ger inte upphov till utsläpp i produktionen till skillnad mot ett genomsnitt av den el som produceras i EU.