Upphandla textil som är bra för både ekonomi och miljö

Textilier av hög kvalitet kan kosta mer att köpa in. Därför är det viktigt att se på kostnaden under hela textilens livstid. En billigare textil kanske behöver ersättas tidigare än en dyrare.

För att textilier som hyrs ska få lång livslängd behöver det finnas möjlighet att återanvända dem efter avtalstidens slut. Förutsättningarna för återanvändning ökar genom att undvika specifika krav på utformning och färger och i stället använda standardmodeller. Tänk på att logotyper försvårar eller förhindrar återanvändning. 

För att minska antalet modeller kan du välja textilier i standard- eller unisexmodell i den mån det är möjligt. Speciallösningar ökar kostnaderna och kräver även nytillverkning för att uppfylla kraven. Om det finns krav om att exempelvis specifika verktyg ska få plats i en ficka, ställ hellre krav på det än att specificera fickans mått. Då kan leverantören kontrollera befintliga textiler för att hitta en lösning.

Att minimera antalet färger förbättrar leveranssäkerheten och ökar möjligheterna för återanvändning. Det ökar också möjligheten till återbruk av textilierna efter avtalets slut, enligt Tvätteriförbundet. Rekommendationen är att hålla sig till 1-2 färger. Tvätterier förordar också att vid upphandling inte specificera färgkoder utan låta leverantören föreslå vilka färger som finns tillgängliga i den/de modeller som efterfrågas. Vid infärgning till specifika kulörer kan det även bli svårt att uppfylla miljökravet Pigment och färgämnen KravID 10007, då vissa pigment och färgämnen har miljö- och hälsoklassificering som helst undviks.

Det är viktigt att användarna förstår varför vissa modeller och färger valts bort i upphandlingen för att de ska acceptera de beslut som tagits. Informera därför om att val av standardlösningar med färre modeller och färger kan innebära både miljö- och kostnadsmässiga vinster.

Att undvika loggor eller använda flyttbara loggor ökar möjligheterna till återanvändning av textilierna av en annan användare. Är det möjligt att ha generiska loggor som kan användas av flera organisationer, till exempel ”tillhör regionen” eller ”tillhör kommunen”, och komplettera med namnskylt där regionens/kommunens egen logga finns med?

För att textilierna ska få en lång livslängd behöver de vara utformade så att de svagaste delarna går att byta ut eller reparera om de slits ut. Det kan till exempel vara knappar, blixtlås, fickor, kragar och förstärkningar.

Hyr du textilierna kan du ställa krav i upphandlingen att reparationer ska ingå i tjänsten.

Äger du textilierna kan du upphandla en skrädderitjänst för reparationer.

Detta kan innebära en kostnad på kort sikt men en vinst på längre sikt. Det är därför viktigt att tänka på hela livscykelperspektivet.

Många textilier kasseras innan de slits ut på grund av att de har märken från pennor, fläckar som inte kan tvättas bort eller för att de inte roterats lika mycket som övriga textilier i textilstocken. Andra textilier kasseras efter att de klippts upp för att till exempel kunna användas när en arm är gipsad. 

Chipmärkning och pantsystem kan användas för att öka det personliga ansvaret för hantering av sina plagg. Nackdelen med märkningar med exempelvis chip är att det försvårar återanvändning. 

Genom att öka nyttjandegraden, det vill säga öka användandet per textil, kan färre textilier köpas in. Det i sin tur innebär att färre textilier behöver produceras. Det finns olika lösningar på marknaden för att hålla koll på sina textilier och öka cirkulationen av dem genom till exempel chipmärkning eller att användaren registrerar sin uthämtning av textil med passerkort eller kod. Det finns också "smarta" klädskåp med funktioner som digitala inventarier och styrning av vilka och hur många plagg en specifik person kan ta ut vid ett specifikt tillfälle.

Att ställa krav på specifika fibrer, som bomull eller polyester, kan begränsa utbudet av textilier som är lämpliga för det aktuella användningsområdet. Utsläppen från produktion av fibrer skiljer sig ofta mycket åt mellan olika tillverkare av samma fibertyp. Det är därför svårt att säga att vissa fibrer ur ett livscykelperspektiv är mer hållbara än andra fibrer. Det viktiga är att rätt fiber används till rätt användningsområde. Ange därför de funktioner som efterfrågas samt hur plagget ska användas. Då kan leverantörer offerera produkter som möter behov och funktion med lämpliga val av textilier.

Vill du fördjupa dig mer i olika fibertyper finns mycket information att hämta. Nedan finns länkar till några webbplatser med information.

Mistra future fashion

The fibre bible part 1 (pdf)

The fibre bible part 2 (pdf)

EU GPP-kriterier

Konsumentverket

Det finns också flera olika branschinitiativ och märkningar för olika fibrer.

Läs mer under rubriken “Ställa krav på märkning”

Textilfibrer av syntetiska polymerer, till exempel polyester, polyamid och akryl, har lång livslängd men kan orsaka utsläpp av mikroplaster när de tvättas. Att välja bort dessa fibrer för att minska utsläppen av mikroplaster kan orsaka annan och större miljöbelastning. Textiliernas hållfasthet kan minska, vilket innebär att livslängden förkortas. Ett exempel är lakan i sjukvården som klarar fler tvättar om de består av en blandning av bomull och polyester än om de är av 100 procent bomull. Även energianvändningen vid tvätt och tork av ren bomull är högre, vilket ger upphov till ökade utsläpp av växthusgaser.

Det finns i dagsläget inga standardiserade filter eller mätmetoder för att samla in och mäta mikroplaster vid tvätt. Upphandlingsmyndigheten har därför valt att inte ha några hållbarhetskriterier för mikroplaster från textil.