IPI-förordningen

Upphandlingsmarknader i tredjeländer som inte har slutit något handelsavtal med EU är många gånger stängda för EU-företag.  

Syftet med IPI-förordningen, som trädde i kraft den 29 augusti 2022, är att främja ömsesidigt tillträde till dessa marknader och kunna vidta åtgärder om så inte är fallet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 (IPI-förordningen)

IPI-förordningen kan tillämpas på leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer som inte har avtal med EU om marknadstillträde.  

IPI-förordningen har inte i sig någon påverkan på offentliga upphandlingar. Förordningen ger dock Europeiska kommissionen möjlighet att inleda utredningar och besluta om vissa åtgärder i en genomförandeakt (IPI-åtgärder). 

Ett beslut om en IPI-åtgärd påverkar de upphandlingar som omfattas av åtgärden, och som har inletts vid en tidpunkt efter att åtgärden har trätt i kraft. Ett beslut om en IPI-åtgärd begränsar tillträdet i offentliga upphandlingar för företag från sådana tredjeländer som omfattas av åtgärden och innebär att anbudsgivare ska kunna lämna information om ägarförhållanden. En IPI-åtgärd innebär också begränsningar för vinnande leverantör att tillhandahålla varor, tjänster och byggentreprenader från tredjeländer och krav på att kunna lämna information om leveranskedjor.  

IPI-förordningen är därför en av många anledningar för leverantörer att försäkra sig om att ha kontroll över ägarförhållanden och leveranskedjor samt att kunna lämna information om dessa förhållanden. Det kan exempelvis finnas anledning att i god tid överväga behovet av att beakta IPI-förordningen i avtal med underleverantörer. 

De upphandlingar som kan komma att beröras av IPI-förordningen är upphandlingar som omfattas av LOU, LUF och LUK, vars värde uppgår till

• minst 15 miljoner euro exklusive moms för byggentreprenader och koncessioner
• minst 5 miljoner euro exklusive moms för varor och tjänster.

Det tröskelvärde som gäller för en specifik IPI-åtgärd beslutas i det enskilda fallet och måste uppgå till minst dessa belopp.

När Europeiska kommissionen inleder en utredning som kan leda till beslut om en IPI-åtgärd ska kommissionen regelbundet informera medlemsstaterna om hur utredningen och samråden fortskrider. Kommissionen ska bland annat göra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning redan i samband med att utredningen inleds.

Kommissionens utredningar enligt IPI-förordningen ska avslutas inom nio månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. I motiverade fall får kommissionen förlänga denna period med fem månader.

Om kommissionen, efter en utredning och samråd med berört tredjeland, finner att det finns anledning att meddela en åtgärd, ska den anta en IPI-åtgärd om detta ligger i unionens intresse. Åtgärden antas genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas genom ett särskilt granskningsförfarande.

Om kommissionen beslutar om en IPI-åtgärd kommer beslutet innehålla mer specifik information om vilka upphandlingar som berörs och hur åtgärden ska tillämpas, såsom bland annat

• sektorer eller kategorier av varor, tjänster och koncessioner
• kategorierna av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter
• kategorier av leverantörer
• specifika tröskelvärden
• i tillämpliga fall, närmare upplysningar om poänganpassning för anbudsgivare från tredjeland.

Hittills har en åtgärd beslutats med stöd av IPI-förordningen. Åtgärden rör medicintekniska produkter från Kina.  

Kommissionens rapport (EU-kommissionens webbplats)