Affärsmässiga principer och stöd enligt Allbolagen
- Generellt - Statsstöd
- Webbvägledning
Den så kallade Allbolagen hindrar inte att kommunen kan lämna sådant stöd till sitt kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag som är lagligt statsstöd enligt EU-rätten. Allbolagen står för lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
Innehåll på denna sida
Mer stöd om regelverk vid en olönsam bostadsinvestering
Stöd om processen
Stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer enligt 2 § lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Allbolagen). Det gäller trots självkostnadsprincipen och reglerna om näringsverksamhet i kommunallagen (2 kap. 6 och 7 §§ kommunallagen (2017:725)).
Allbolagens krav på affärsmässiga principer hindrar dock inte att en kommun lämnar sådant stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag om stödet utformas enligt statsstödsreglerna.
Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag kan få statsstöd i följande fall:
- Stödet har godkänts av Europeiska kommissionen.
- Stödet har lämnats enligt sådana förordningar som Europeiska kommissionen beslutat enligt artikel 108.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
- Stödet har lämnats enligt villkor för stöd som har fastställts av Europeiska kommissionen och som anses förenligt med den gemensamma marknaden samt är undantaget från kravet på anmälan i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Vi utvecklar vad kommuner och kommunala bostadsaktiebolag måste göra för att följa statsstödsreglerna på sidan statsstödsreglernas effekter på fastighetsinvesteringar på svaga bostadsmarknader.
Att statsstöd får lämnas till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag framgår i 2 § andra stycket Allbolagen:
- 2 § andra stycket första punkten Allbolagen avser stöd som godkänns särskilt av kommissionen efter ansökan från kommunen via Näringsdepartementet.
- 2 § andra stycket andra punkten avser stöd som utformas enligt villkoren i något tillämpligt gruppundantag, den allmänna gruppundantagsförordningen eller någon tillämplig förordning om stöd av mindre betydelse.
- 2 § andra stycket tredje punkten avser stöd som lämnas enligt kommissionens beslut om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Våra modeller för att lämna statsstöd på svaga bostadsmarknader avser stöd enligt 2 § andra stycket tredje punkten Allbolagen, det vill säga stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Stödmodell 1 - kommunens bostadsföretag äger fastigheten
Stödmodell 2a och 2b - den nämndkontrollerade förvaltningen äger fastigheten
Ska undanröja konkurrensfördelar
En aktör vars ägare har beskattningsrätt och i praktiken inte kan gå i konkurs kan få fördelar – om dessa fördelar överförs till bolaget – som en privat aktör inte har. Det är inte något speciellt för hyresbostadsmarknaden utan gäller i samtliga fall där kommuner agerar på en konkurrensutsatt marknad.
För att undanröja dessa potentiella fördelar som kan riskera att snedvrida konkurrensen (och utgöra ett otillåtet statligt stöd), anges i 2 § Allbolagen att de kommunala bostadsföretagen ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Förutom att man vid prövning av frågor som rör bostadsbolagen ska ta särskild hänsyn till situationen på bostadsmarknaden, innebär bestämmelsen i övrigt inget annat än att bolagen ska tillämpa ett affärsmässigt beteende.
Vad innebär kraven på affärsmässighet?
I Allbolagens förarbeten beskrivs ett affärsmässigt beteende som ”det övergripande förhållningssätt som ett icke subventionerat företag på en marknad intar inför investeringar, i sin dagliga drift och i relation till andra aktörer” (Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler, prop. 2009/10:185, s. 44).
Vad som är ett affärsmässigt beteende kan dock inte definieras exakt utan det handlar om vilket förhållningssätt man tillämpar i olika situationer.
I praktiken betyder Allbolagens krav på affärsmässighet att bostadsbolaget ska utgå från vad som är bäst för företaget som sådant, men givetvis agera både seriöst och långsiktigt.
I propositionen beskrivs det som att ”[e]tt kommunalt bostadsföretag ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler som gäller för denna sektor. I det långsiktiga perspektivet ligger även hänsynen till företagets befintliga hyresgäster, liksom till presumtiva hyresgäster och till hur bostadshyresmarknaden kan utvecklas” (a.a. s. 49).
I begreppet affärsmässighet ligger således att företaget endast bör vidta åtgärder och göra investeringar som bedöms bli lönsamma på lång sikt. Något krav på kortsiktig lönsamhet finns inte. En investering ska både ha gått runt och gett en rimlig vinst innan den är förbrukad eller det är dags för reinvestering.
Kommunens avkastningskrav ska ställas på företagsnivå och inte på enskilda investeringar. Sedan är det företagsledningens ansvar att arbeta för att uppnå detta avkastningskrav. Inom ramen för detta arbete kan avkastningskravet variera.