När och på vilken nivå ska man ställa arbetsrättsliga villkor?

Hej,

Jag har några funderingar kring det här med arbetsrättsliga villkor. Jag har förstått att man inte alltid behöver ställa sådana krav men exakt när ska man göra det? Och får man ställa krav på att leverantören ska ha kollektivavtal?

Tack för svar!
Vänligen,

Hej Yvonne!

Bestämmelserna gäller för upphandlingar över tröskelvärdena och innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska kräva att leverantören fullgör kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid, om det är behövligt. Det är med andra ord inte alltid obligatoriskt att ställa sådana villkor.

För att avgöra om det är behövligt att inkludera särskilda arbetsrättsliga villkor ska den upphandlande myndigheten eller enheten genomföra en så kallad behövlighetsbedömning. Det finns inte någon fastställd systematik för hur en behövlighetsbedömning ska genomföras. Som utgångspunkt ska bedömningen dock göras utifrån ett helhetsperspektiv och mot bakgrund av riskerna i den aktuella upphandlingen. Den bör grundas på en objektiv, förutsebar och transparent metodik där ett antal verifierbara uppgifter kan indikera att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor avseende lön, semester och arbetstid eller snedvridning av konkurrensen genom social dumpning.

Behövlighetsbedömningen ska ta sikte på just de arbetstagare eller yrkeskategorier som förväntas utföra det kontrakt som ska upphandlas, men kan i viss mån schabloniseras genom att identifiera branscher där det finns risk för oskäliga arbetsvillkor. Bedömningen kan utgå från erfarenheter från egna eller andras tidigare upphandlingar, exempelvis gällande förekomst av onormalt låga anbud. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i sin behövlighetsbedömning dessutom beakta möjligheten att kontrollera och följa upp villkoren.

Du kan läsa mer om arbetsrättsliga villkor och behövlighetsbedömning på vår webbplats.

Att fastställa nivån på arbets- och anställningsvillkor 
En återkommande fråga om de nya bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor är om den upphandlande myndigheten eller enheten får kräva att en leverantör ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Svaret på frågan är att det inte är tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal, varken i samband med att anbud lämnas eller under kontraktstiden. Detta följer av de grundläggande upphandlingsprinciperna, främst proportionalitetsprincipen.

Däremot är det möjligt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid som är i nivå med svenska kollektivavtal. Villkoren om lön, semester och arbetstid ska som huvudregel anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Den upphandlande myndigheten eller enheten måste därmed inledningsvis identifiera vilket kollektivavtal som ska läggas till grund för villkoren. De arbetsrättsliga villkoren som ställs ska dock minst motsvara bestämmelser i lag.

För att arbetsrättsliga villkor ska kunna ställas i en upphandling krävs att villkoren är transparenta och att det tydligt framgår vilka kontraktsvillkor som gäller. Utgångspunkten är att det är kollektivavtalsparternas gemensamma tolkning av vilka villkor som gäller inom ett visst område som ska läggas till grund för villkoren. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer på central nivå som är parter till kollektivavtalet ska därför alltid ges möjlighet att lämna uppgift om villkoren och hur de ska tolkas, om det inte är obehövligt.

Villkoren ska formuleras så att arbetstagarna minst ska tillförsäkras dessa villkor när de utför det upphandlade kontraktet.

Med vänliga hälsningar,

Hej,

Vad ska man göra om man inte får ”lägsta nivåer” för från arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer som har slutit kollektivavtalet som gäller?

SKL skriver att ”Om UM trots kontakt med arbetsmarknadens parter inte kan fastställa tillämpliga nivåer på villkoren är myndigheten inte skyldig att ställa villkor. Undantaget tar enligt propositionen sikte på avtal utan angivet löneutrymme och utan fastställda lönenivåer (s.k. sifferlösa avtal), på situationen att arbetsmarknadens parter inte lämnar ut sina kollektivavtal och på att dessa parters respektive tolkning av villkoren inte ger UM underlag att ställa krav. Det sägs samtidigt i propositionen att detta inte innebär att övriga villkor inte ska ställas. Vad detta närmare betyder är enligt vår uppfattning oklart. Det skulle eventuellt kunna förstås som att om UM har fastställt att det är behövligt att ställa arbetsrättsliga krav, men att det på grund av ovan angivna omständigheter inte går att ställa krav på lönenivå, så ska krav ändå ställas på arbetstid enligt arbetstidslagen (1982:673) och på semester enligt semesterlagen (1977:480).”

Borde vi då hänvisa till arbetstidslagen (1982:673) och semesterlagen (1977:480) om vi inte får svar från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer när det gäller semester och arbetstid?

Hej Lasse,

Upphandlingsmyndigheten har gjort en liknande tolkning av bestämmelsen i 17 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling (LOU). De villkor som går att fastställa ska dock ställas och villkorens nivåer för semester och arbetstid måste alltid minst motsvara de nivåer som anges i respektive lag. Det innebär att ni kan ställa villkor i nivå med semester- och arbetstidslagen genom att hänvisa till respektive lag. Notera att det, med hänsyn till öppenhetsprincipen, ska göras på ett tydligt sätt.

Läs mer
Läs mer om hur man anger de arbetsrättsliga villkoren på vår webbplats.

Källhänvisningar
17 kap. 3 § andra stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och prop. 2015/16:163 s. 71 – de villkor som går att fastställa ska dock ställas och villkorens nivåer för semester och arbetstid måste alltid minst motsvara de nivåer som anges i respektive lag.

Med vänliga hälsningar