Start

Ansvarig myndighet för statsstöd

Publicerad 31 oktober 2024
Vilken myndighet i Sverige har det övergripande ansvaret för statsstöd; att föra statistik, kontakter med EU, uttolka regelverk etc. I synnerhet det sistnämnda tycker jag är viktigt när saker och ting som rör statligt stöd faktiskt inte verkar vara ristade i sten.

Jens

Publicerad 31 oktober 2024

Hej Jens,

Jag kommer svara på dina frågor i tur och ordning. Eftersom statsstöd är EU-rätt kommer en del att ägnas åt att försöka förklara hur bestämmelserna spelar in i hur reglerna tillämpas och tolkas i Sverige. Återkom gärna om du har följdfrågor eller undrar något annat.

Vem har ansvaret för statsstöd i Sverige?
Det övergripande samordningsansvaret för statsstöd i Sverige ligger hos regeringen. Regeringskansliet sköter kontakten med kommissionen vid anmälan av statsstöd och stöd under GBER. Hos Regeringskansliet finns även visselblåsarfunktionen för statsstöd.

Det finns tre olika typer av statsstödsrapportering; årsrapportering, transparensredovisning och SGEI-rapportering. Den statliga myndigheten Tillväxtanalys delar ut behörigheter till stödgivande myndigheter för att myndigheterna ska kunna rapportera stöd som godkänts av kommissionen eller utformats enligt GBER, medan det är Regeringskansliet som samlar in stödgivande myndigheters rapportering av SGEI-stöd. Resultatet av samtliga dessa rapporteringar publiceras på kommissionens hemsida. Det finns dock i dagsläget ingen svensk myndighet som för statistik över statsstöd och arbetet med att ge stöd och vägledning är utspritt över fyra olika myndigheter. Det har dock framförts av Statskontoret så sent som i mars 2024 att statens arbete med statsstödsvägledning bör samlas på en enda myndighetsfunktion.

Att tolka statsstödsreglerna
Det framgår av huvudregeln i artikel 107.1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) att statsstöd, det vill säga statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller vissa branscher på ett sätt som påverkar samhandeln, är oförenligt med den inre marknaden. Det finns dock vissa undantag från detta. I artikel 107.2 FEUF anges vad som är förenligt med den inre marknaden, såsom stöd av social karaktär som ges till konsumenter eller för att avhjälpa skador efter naturkatastrofer. Vidare i artikel 107.3 FEUF anges att visst stöd kan förklaras förenligt med den inre marknaden, och det är här som en uttolkning av regelverket först blir aktuell. Statsstöd kan även godkännas på andra grunder såsom exempelvis artikel 106 för SGEI-lösningar. Bedömningen av om ett stöd är förenligt med den inre marknaden tillkommer kommissionen, som enligt EU-domstolen har ett relativt stort utrymme för skönsmässig bedömning i frågan. Därmed är det endast kommissionens utfästelser i fråga om statligt stöd en stödmottagare eller stödgivare kan förlita sig på. Statsstöd som genomförs utan att det godkänts av kommissionen eller utformats enligt ett undantagsregelverk är olagligt och ska återkrävas. Även statsstöd som betalats ut under en viss stödordning som i sig är förenlig med undantagsregleringen men där stödordningen inte följts är olagligt och ska återbetalas. Berörda myndigheter, domstolar och stödmottagare måste därför ägna sig åt en del uttolkning för att säkerställa att stöden blir rätt.

Vid utformning av stöd
För att underlätta sitt arbete har kommissionen antagit ett antal undantagsregelverk såsom GBER och SGEI-beslutet. Dessa regelverk anger under vilka förutsättningar kommissionen anser att statsstöd är förenliga med den inre marknaden och fungerar så att om man följer bestämmelserna undviker man som medlemsstat att behöva anmäla stödet till kommissionen för granskning innan implementering. När en svensk myndighet (eller kommun eller region) ger stöd sker det oftast enligt villkoren i ett undantagsregelverk, och genom att tillämpa en stödordning som antagits av regeringen eller riksdagen. Kommuner och regioner kan i vissa fall utforma egna stöd eller stödordningar. Vid utformning av en stödordning är således den tolkning som först och främst kommer i fråga huruvida en planerad åtgärd alls riskerar att utgöra statsstöd. Vid framtagandet av stödordningen behöver vederbörande uttolka undantagsregleringen för att ta reda på om åtgärden kan utformas så att den följer denna.
Läs mer om GBER och SGEI-beslutet på vår webbplats.

Vid tillämpning av en stödordning
Om åtgärden utformas som en stödordning behöver stödordningen i sig sedan tolkas för att säkerställa att eventuella ansökningar eller utbetalningar sker i enlighet med bestämmelserna i denna. Hur olika begrepp och skyldigheter i en viss stödordning är tänkta att förstås kan typiskt sett den myndighet som tillämpar den svara på. För det fall att en myndighet bryter mot statsstödsreglerna är det viktigt att vara medveten om att det enligt EU-domstolen är stödmottagaren själv som bär ansvaret för att ta reda på om ett stöd är lagligt, det vill säga både att stödordningen är utformad i enlighet med tillämpligt undantag och att beviljandet av stödet skett i enlighet med stödordningen i fråga. Detta följer av att en medlemsstat inte kan kringgå kommissionens bedömning av vad som utgör förenligt statsstöd genom att ta fram stödordningar som inte följer ett undantagsregelverk.
Nationella domstolars tillämpning av statsstödsreglerna Som nämnts ovan finns ett förbud mot att implementera ett icke-godkänt stöd. Detta kallas för genomförandeförbudet och har direkt effekt, vilket enligt EU-domstolen innebär att en bestämmelse är precis, tydlig och ovillkorlig, samt inte kräver några kompletterande nationella åtgärder, och innebär att enskilda kan åberopa bestämmelsen i fråga i nationell domstol. För att kunna bedöma om en åtgärd står i strid med genomförandeförbudet måste domstolen kunna fastställa att det rör sig om statsstöd, och har enligt EU-domstolen kompetens att tolka begreppet statligt stöd.

Läs mer
Läs mer om rapportering av statsstöd och om hur statsstödsreglernas efterlevnad säkras av svenska domstolar på vår webbplats. Du kan även läsa vägledningen om rapporteringen av statsstöd på Tillväxtanalysens webbplats.
För mer information om de nationella domstolarnas behörighet kan du läsa Kommissionens tillkännagivande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd (se särskilt p. 4.2)

Källhänvisning
  • artikel 107 punkterna 2 – 3 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) – statsstöd som är förenligt med den inre marknaden  
  • artikel 108 FEUF - bedömningen av om ett stöd är förenligt med den inre marknaden tillkommer kommissionen
  • artikel 108 punkt 3 FEUF - statsstöd som genomförs utan att det godkänts av kommissionen eller utformats enligt ett undantagsregelverk är olagligt och ska återkrävas.

Med vänlig hälsning,

Frida

Jurist

20 november 2024

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.