Hållbarhetskriterier för Lamm- och fårkött

Lamm- och fårkött
Ladda ner
	EU-ekologisk vara	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.
	Ekologisk vara - tillägg lamm- och fårkött	Avancerad nivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet I ekologisk produktion ska foder till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, exempelvis längre betesvistelse. Kriterietext Produkter av lamm och fårkött ska komma från ekologisk produktion i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav: Får och lamm ska vara ute dygnet runt under betesperioden, så som den definieras i produktionslandet. Minst 50 procent av det dagliga intaget av foder, räknat som torrsubstans, ska under betesperioden komma från betet. Djurhållaren arbetar i enlighet med en plan för förebyggande hälsoarbete och uppföljning med veterinär vid tecken på bristande djurhälsa. Förebyggande behandling med veterinärmedicinska preparat, med undantag för vaccinering, är inte tillåten. Vid operativa ingrepp ska djuren ges bedövning och smärtlindring.
	Information om råvarans ursprung - kött	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta: I vilket land djuret är fött/kläckt. I vilket land djuret är uppfött. I vilket land djuret är slaktat. I vilket land köttråvaran är förädlad, där så är relevant.
	Bedövning vid slakt - kött	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod.
	Transport av djur till slakt	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter: Det ska finnas möjlighet att nå djuren för inspektion. Det ska vara möjligt att ge djuren vatten på transporten. Det ska finnas tillfredställande ventilations- och temperaturregleringssystem, som kan anpassas efter den inre och yttre temperaturen. Det ska finnas skiljeväggar för att kunna skapa olika avdelningar anpassade efter djurens behov. Det ska finnas tillräckligt mycket strö för djurets komfort.
	Utfodring vid uppstallning före slakt	Avancerad nivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.
	Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma.
	Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas.
	Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet.
	Mer hållbart producerad fodersoja	Basnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Odling av soja kan innebära stora miljörisker på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, jorderosion samt risk för markomvandling och avskogning i artrika skogs- och savannområden. Upphandlande organisationer kan ställa krav som ökar förutsättningarna för omställning till mer hållbar produktion av soja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där fodersojan¹, om den ingår i djurfodret, är producerad på ett sätt som minst omfattar följande: Implementerade rutiner som säkerställer att omvandling till odlingsmark inte orsakar avskogning eller skada på höga bevarandevärden. Utvärderingen av vad som utgör höga bevarandevärden kan göras i enlighet med High Conservation Value Approach², eller likvärdig utvärdering relevant för det geografiska området. Användning av växtskyddsmedel ska ske utifrån principerna för integrerat växtskydd (IPM³). Det innebär att förebygga växtskyddsproblem, bevaka skaderisken i odlingar/fält, behovsanpassa åtgärderna samt följa och utvärdera bekämpningsåtgärderna. Det är tillräckligt att dokumentationen av fodersojans spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim).
	Mer hållbart producerad palmolja i foder	Spjutspetsnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Palmolja som produceras i stor skala kan innebära allvarliga risker för människor och miljö, som ökad avskogning och minskad biologisk mångfald. Kravet bidrar till att öka förutsättningarna för omställning till en mer hållbar odling av oljepalm. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där produkter från oljepalm¹, om de ingår i fodret, ska vara producerade på ett sätt som minst omfattar följande: Implementerade rutiner som säkerställer att omvandling till odlingsmark inte orsakar avskogning eller skada på höga bevarandevärden. Utvärderingen av vad som utgör höga bevarandevärden kan göras i enlighet med High Conservation Value Approach², eller likvärdig utvärdering relevant för det geografiska området Nyplantering av oljepalm på torvmark, får inte förekomma efter november 2018. Det gäller både existerande och nyutvecklade planteringar. Användning av växtskyddsmedel ska ske utifrån principerna för integrerat växtskydd (IPM³). Det innebär att förebygga växtskyddsproblem, bevaka skaderisken i odlingar/fält, behovsanpassa åtgärderna samt följa och utvärdera bekämpningsåtgärderna. Det är tillräckligt att dokumentationen av palmoljeprodukternas spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim).
	Foder utan GMO-innehåll	Spjutspetsnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte ätit foder som består av, innehåller eller framställts av genetiskt modifierade organismer (GMO). Spår av godkänd GMO¹ får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig.
	Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - lamm-och fårkött	Spjutspetsnivå	Teknisk specifikation
Information om kriteriet Bete på naturbetesmark är viktigt för en rik biologisk mångfald och bidrar bland annat till att nå miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Upphandlande myndigheter som upphandlar naturbeteskött bidrar till fortsatt bevarande av värdefulla naturbetesmarker och ökad biologisk mångfald. Kriterietext Kött ska komma från djur som har haft tillgång till bete under hela dygnet under en sammanhängande betessäsong. Betesdriften ska under minst halva betesperioden ske på naturbetesmarker, det vill säga naturliga gräsmarker som inte har gödslats (förutom djurens naturliga avföring), plöjts, bevattnats eller bearbetats maskinellt på minst 20 år.

Miljöpåverkan från produktionen av lamm- och fårkött skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande organisationer som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av lamm-eller fårkött kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Produktområdet omfattar kriterier som bland annat bidrar till de svenska miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i agenda 2030; bland andra mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.

I Sverige förbrukades 1, 61 kilo lamm- och fårkött per person år 2019¹. Ca 30 procent av förbrukningen producerades i Sverige 2019, vilket kan jämföras med ca 60 procent 1995. Importen sker framförallt ifrån Irland, Nederländerna och Nya Zeeland. Under 2018 och 2019 noterades en minskad import och ökning av den svenska andelen av förbrukningen ².

En orsak till den höga importandelen kan enligt Jordbruksverket vara att en säsongsmässigt hög efterfrågan i Sverige, exempelvis till påsk, inte matchas av svensk produktion, där lammen till stor del slaktas på hösten ³. Enligt organisationen Svenskt kött täcker produktionen av lammkött i Sverige ca 35 procent av den inhemska konsumtionen. Den ekologiska andelen var 21,3 procent av slakten av får i Sverige 2018, vilket enligt Jordbruksverket är den högsta ekoandelen av alla djurslag som omfattas av den officiella statistiken ⁴.

Klimatpåverkan från produktion av animaliska livsmedel kommer från djurens fodersmältning (för idisslare som nötkreatur, får och getter), foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling⁵. Lamm och får är idisslare och ger vid fodersmältningen utsläpp av metan som har hög klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser från lammproduktion är i snitt ca 21 kg koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött men varierar beroende på exempelvis produktionssätt och ursprung⁶.

De olika lammproduktionssystemen karakteriseras efter de tider på året då lammen slaktas. Vanligast i Sverige är höstlammsproduktion, vilket innebär att tackorna lammar på våren och lammen slaktas på hösten efter avslutad betessäsong, men lamm kan födas och slaktas under alla tider på året⁷. Idisslare som går på bete håller landskapen öppna och bidrar till flera ekosystemtjänster. Väl anpassat bete är betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald⁸. Vallar som ingår i en växtföljd på åkermark, utgör en viktig foderkälla för idisslande djur och bidrar positivt till odlingssystemet genom exempelvis minskat behov av bekämpningsmedel och uppbyggnad av markens bördighet⁹.Får passar bra att ha på bete på känsliga marker eftersom de inte trampar sönder grässvålen och kan därför hålla landskapet öppet både på landsbygden och i stadsnära marker¹⁰. Även kraftfoder används vid produktion av lamm- och fårkött och hur kraftfodret är producerat är en viktig hållbarhetsaspekt. Då soja och biprodukter av oljepalm används till foder kan dessa råvaror produceras på ett mer hållbart sätt, exempelvis genom att undvika att produktion sker på skyddsvärda områden¹¹.

Naturbetesdjur betar på marker som aldrig plöjs eller skördas. Naturbetesmarker är mark som kontinuerligt använts till bete under lång tid och är en del av det biologiska kulturarvet. Bete på naturbetesmark är särskilt betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald, på såväl art som landskapsnivå¹². Naturbetesdjur behövs för att hävda naturbetesmarker och på så sätt arbeta mot att uppnå miljömålen om biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap¹³. Det finns emellertid inte någon officiell definition av naturbetesmarker. Den definition av naturbetesmarker som används i hållbarhetskriterierna är densamma som används av föreningen Naturbete Sverige och Sigill kvalitetssystem som certifierar naturbeteskött: Naturbetesmarker är naturliga gräsmarker som betas men varken plöjs, gödslas (förutom betesdjurens naturliga avföring), bevattnas eller bearbetas maskinellt. Naturbetesmarker kan vara hagmarker, strandängar, ljunghedar, alvarsmarker, skogsbeten samt gräsmark som inte har plöjts eller gödslats på minst 20 år. I dagsläget finns endast enstaka gårdar som producerar certifierat naturbeteskött av lamm i Sverige¹⁴.

Globalt utbredd antibiotikaanvändning till både människor och djur har ökat förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vår omgivning¹⁵. Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur i Europa¹⁶. Förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Djurvälfärd kan definieras på en rad sätt. EUs djurskyddslagstiftning som framhåller att hänsyn ska tas till djur som kännande varelser bygger på fem friheter som djuren ska åtnjuta: frihet från hunger och törst, från obehag, från smärta, skada och sjukdom, frihet att bete sig naturligt och frihet från rädsla och stress¹⁷.Att ta hänsyn till djuren som kännande varelser innebär bland annat att djurens smärta ska minimeras exempelvis genom effektiv bedövning vid stressande och smärtsamma moment såsom operativa ingrepp och inför slakt. Utevistelse ger också djuren ökad möjlighet att utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande.

¹ Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Förbrukningen visar konsumtionen av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår. Man kan säga att totalkonsumtion och förbrukning visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken. Jordbruksverket, 2020. Marknadsrapport Lammkött Jordbruksverket, 2020

² Handelsstatistiken på landnivå, som baseras på den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung eller att Sverige är slutdestination. Jordbruksverket, 2020.

³ Ibid.

Lantbrukarnas riksförbund, 2016

⁴ Jordbruksverket, 2020.

⁵ Livsmedelsverket, rapport 17, 2013

⁶ Rise, 2019

Röös, 2015

⁷ Lantbrukarnas riksförbund, 2016

⁸ Bengtsson et al., 2003

⁹ Albizua et al., 2015.

Tidåker och Landquist, 2017

¹⁰ Ibid.

¹¹ The Consumer Goods Forum, 2016