Lamm- och fårkött
Miljöpåverkan från produktionen av lamm- och fårkött skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande organisationer som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av lamm-eller fårkött kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Produktområdet omfattar kriterier som bland annat bidrar till de svenska miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i agenda 2030; bland andra mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||
|---|---|---|---|---|
| Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| ||||
| Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| ||||
| Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | ||||
| Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | ||||
| EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | ||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| ||||
| Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma. | ||||
| Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet. | ||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | ||||
| Ekologisk vara - tillägg lamm- och fårkött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet I ekologisk produktion ska foder till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, exempelvis längre betesvistelse. Kriterietext Produkter av lamm och fårkött ska komma från ekologisk produktion i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav:
| ||||
| Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - lamm-och fårkött | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Bete på naturbetesmark är viktigt för en rik biologisk mångfald och bidrar bland annat till att nå miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Upphandlande myndigheter som upphandlar naturbeteskött bidrar till fortsatt bevarande av värdefulla naturbetesmarker och ökad biologisk mångfald. Kriterietext Kött ska komma från djur som har haft tillgång till bete under hela dygnet under en sammanhängande betessäsong. Betesdriften ska under minst halva betesperioden ske på naturbetesmarker, det vill säga naturliga gräsmarker som inte har gödslats (förutom djurens naturliga avföring), plöjts, bevattnats eller bearbetats maskinellt på minst 20 år. | ||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet EU har ett restriktivt regelverk för att godkänna odling av GMO-grödor. Det är emellertid vanligt inom Europa att använda foder som innehåller GMO, framförallt soja, och odlingen av detta foder sker många gånger utanför EU1. För soja är 78% av arealen som odlas globalt genmodifierade grödor2. Upphandlande myndigheter som vill bidra till att begränsa användandet av GMO inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha givits foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur vars foder under uppfödningstiden inte innehållit GMO i märkningspliktig mängd enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30. | ||||
| Produkter av oljepalm i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Produkter och biprodukter av oljepalmen är en av världens viktigaste handelsprodukter och används i många olika typer av produkter, även djurfoder. Produktionen av palmolja har förknippats med avskogning, ökade koldioxidutsläpp och negativ påverkan på ekosystem i känsliga områden1. Även förekomst av barnarbete, diskriminering och andra brott mot mänskliga rättigheter har rapporterats förekomma inom palmoljeindustrin2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på att de fetter av palmursprung som används i foder ska täckas av hållbarhetskrediter3 skapar förutsättningar för en ökad produktion av mer hållbart producerad palmolja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från produktion där produkter eller biprodukter av oljepalm, om det används i djurfodret, är till 100% hållbarhetscertifierad eller till 100% täcks av hållbarhetskrediter. | ||||
Miljöpåverkan från produktionen av lamm- och fårkött skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande organisationer som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av lamm-eller fårkött kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Produktområdet omfattar kriterier som bland annat bidrar till de svenska miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i agenda 2030; bland andra mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.
I Sverige förbrukades 1, 61 kilo lamm- och fårkött per person år 20191. Ca 30 procent av förbrukningen producerades i Sverige 2019, vilket kan jämföras med ca 60 procent 1995. Importen sker framförallt ifrån Irland, Nederländerna och Nya Zeeland. Under 2018 och 2019 noterades en minskad import och ökning av den svenska andelen av förbrukningen 2.
En orsak till den höga importandelen kan enligt Jordbruksverket vara att en säsongsmässigt hög efterfrågan i Sverige, exempelvis till påsk, inte matchas av svensk produktion, där lammen till stor del slaktas på hösten 3. Enligt organisationen Svenskt kött täcker produktionen av lammkött i Sverige ca 35 procent av den inhemska konsumtionen. Den ekologiska andelen var 21,3 procent av slakten av får i Sverige 2018, vilket enligt Jordbruksverket är den högsta ekoandelen av alla djurslag som omfattas av den officiella statistiken 4.
Klimatpåverkan från produktion av animaliska livsmedel kommer från djurens fodersmältning (för idisslare som nötkreatur, får och getter), foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling5. Lamm och får är idisslare och ger vid fodersmältningen utsläpp av metan som har hög klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser från lammproduktion är i snitt ca 21 kg CO2e/kg benfritt kött men varierar beroende på exempelvis produktionssätt och ursprung6.
De olika lammproduktionssystemen karakteriseras efter de tider på året då lammen slaktas. Vanligast i Sverige är höstlammsproduktion, vilket innebär att tackorna lammar på våren och lammen slaktas på hösten efter avslutad betessäsong, men lamm kan födas och slaktas under alla tider på året7. Idisslare som går på bete håller landskapen öppna och bidrar till flera ekosystemtjänster. Väl anpassat bete är betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald8. Vallar som ingår i en växtföljd på åkermark, utgör en viktig foderkälla för idisslande djur och bidrar positivt till odlingssystemet genom exempelvis minskat behov av bekämpningsmedel och uppbyggnad av markens bördighet9.Får passar bra att ha på bete på känsliga marker eftersom de inte trampar sönder grässvålen och kan därför hålla landskapet öppet både på landsbygden och i stadsnära marker10. Även kraftfoder används vid produktion av lamm- och fårkött och hur kraftfodret är producerat är en viktig hållbarhetsaspekt. Då soja och biprodukter av oljepalm används till foder kan dessa råvaror produceras på ett mer hållbart sätt, exempelvis genom att undvika att produktion sker på skyddsvärda områden11.
Naturbetesdjur betar på marker som aldrig plöjs eller skördas. Naturbetesmarker är mark som kontinuerligt använts till bete under lång tid och är en del av det biologiska kulturarvet. Bete på naturbetesmark är särskilt betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald, på såväl art som landskapsnivå12. Naturbetesdjur behövs för att hävda naturbetesmarker och på så sätt arbeta mot att uppnå miljömålen om biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap13. Det finns emellertid inte någon officiell definition av naturbetesmarker. Den definition av naturbetesmarker som används i hållbarhetskriterierna är densamma som används av föreningen Naturbete Sverige och Sigill kvalitetssystem som certifierar naturbeteskött: Naturbetesmarker är naturliga gräsmarker som betas men varken plöjs, gödslas (förutom betesdjurens naturliga avföring), bevattnas eller bearbetas maskinellt. Naturbetesmarker kan vara hagmarker, strandängar, ljunghedar, alvarsmarker, skogsbeten samt gräsmark som inte har plöjts eller gödslats på minst 20 år. I dagsläget finns endast enstaka gårdar som producerar certifierat naturbeteskött av lamm i Sverige14.
Globalt utbredd antibiotikaanvändning till både människor och djur har ökat förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vår omgivning15. Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur i Europa16. Förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Djurvälfärd kan definieras på en rad sätt. EUs djurskyddslagstiftning som framhåller att hänsyn ska tas till djur som kännande varelser bygger på fem friheter som djuren ska åtnjuta: frihet från hunger och törst, från obehag, från smärta, skada och sjukdom, frihet att bete sig naturligt och frihet från rädsla och stress17.Att ta hänsyn till djuren som kännande varelser innebär bland annat att djurens smärta ska minimeras exempelvis genom effektiv bedövning vid stressande och smärtsamma moment såsom operativa ingrepp och inför slakt. Utevistelse ger också djuren ökad möjlighet att utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande.
1 Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Förbrukningen visar konsumtionen av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår. Man kan säga att totalkonsumtion och förbrukning visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken. Jordbruksverket, 2020. Marknadsrapport Lammkött Jordbruksverket, 2020
2 Handelsstatistiken på landnivå, som baseras på den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung eller att Sverige är slutdestination. Jordbruksverket, 2020.
3 Ibid.
Lantbrukarnas riksförbund, 2016
5 Livsmedelsverket, rapport 17, 2013
7 Lantbrukarnas riksförbund, 2016
10 Ibid.
11 The Consumer Goods Forum, 2016
12 Bengtsson et al., 2003. Gustavsson et al., 2007.
13 Jordbruksverket-miljömålsrådet, 2019
14 Sigill kvalitetssystem AB, 2020
15 World Health Organization, 2019
16 European Medicines Agency, 2019
17 European Convention for the Protection of Animals kept for Farming Purposes, 1976
Färskt och fryst lamm- och fårkött inklusive charkuterier och sammansatta produkter med ett innehåll av lamm- eller fårkött på minst 10 procent. Exempel på produkter som kan omfattas:
- Styckade köttdetaljer såsom stek, sadel, kotlett, fiol, filé, lägg med mera, av lamm eller får.
- Grytbitar av lamm eller får
- Får- och lammfärs
- Köttbullar och korv av lamm eller får
- Charkuterier av lamm eller får
- Kebabflarn av lamm eller får
Använd det eller de hållbarhetskriterier som passar ert behov, målsättningar och där ni har möjlighet att följa upp kraven som ställts. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla ett visst krav. Viktigt är också att ange hur leverantören ska svara på kraven.
Gör en noggrann marknadsanalys för att informera dig om tillgång och marknadens förutsättningar. Se gärna Upphandlingsmyndighetens stöd för hur du genomför en marknadsanalys och tidig dialog med leverantörsmarknaden.