Kött
Minskad konsumtion av kött, eller byte till växtbaserad kost, är viktiga steg för att nå globala klimatmål. Kriterierna ger möjlighet att påverka vid upphandling av kött genom att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, som krav på hållbart producerat foder, naturbeteskött och djurhälsa och -välfärd.
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | ||||
---|---|---|---|---|---|
EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
Ekologisk vara - tillägg nötkött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Ekologisk produktion av nötkött innebär bland annat att djuren ska vistas ute på bete i så stor utsträckning som möjligt. Foder ska till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara- tillägg nötkött bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs. Kriterietext Produkter av nötkött ska vara producerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter samt följande krav:
| |||||
Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Nötkreatur avhornas för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Utan bedövning orsakar operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag nötkreaturen både smärta och stress - oavsett djurens ålder. Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkråvara ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag hos nötkreatur har smärtlindring i samband med ingreppet visats minska mängden smärtrelaterade beteenden vid avhorning och kastrering. Upphandlande myndigheter kan, genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från djur som har varit bedövade vid operativa ingrepp så som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Betesdrift och utevistelse - nötkött | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete är positivt för djurvälfärden och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Nötkött ska komma från djur (undantaget kalvar under 6 månader, tjurar, samt djur som hålls i karantän) som under uppfödningen har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under minst 60 dygn under betessäsongen.
| |||||
Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - nötkött | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Bete på naturbetesmark är viktigt för en rik biologisk mångfald och bidrar bland annat till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Upphandlande myndigheter som upphandlar naturbeteskött bidrar till fortsatt bevarande av värdefulla naturbetesmarker och ökad biologisk mångfald. Kriterietext Nötkött ska komma från djur som har givits möjlighet att vistats ute och haft tillgång till bete under hela dygnet under betessäsongen. Betesdriften ska under minst halva betesperioden ske på naturbetesmarker, det vill säga naturliga gräsmarker som inte har gödslats (förutom betesdjurens naturliga avföring), plöjts, bevattnats eller bearbetats maskinellt på minst 20 år. | |||||
Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av idisslingen och minskar risken för bristsjukdomar. Grovfoder av god kvalitet är även positivt ur miljösynpunkt. Upphandlande myndigheter som ställer krav på grovfoder till kalvar bidrar till friska djur och miljönytta i jordbruket. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där kalvarna har fri tillgång till grovfoder senast från 2 veckors ålder och upp till 6 månaders ålder. | |||||
Minskad klimatpåverkan från produktionen - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Nötkött-och mjölkproduktion kan orsaka stora utsläpp av klimatgaser via djurens fodersmältning, foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling. Det finns olika sätt att minska produktionens klimatpåverkan, exempelvis genom att minska användningen av fossil energi, använda förnybar el och tillämpa en utfodringsstrategi med syftet att minska klimatpåverkan. Upphandlande myndigheter som ställer krav på minskad klimatpåverkan från nötköttsproduktionen kan bidra till att nötkött och mjölk produceras med mindre klimatpåverkan. Kriterietext Produkter av nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där åtgärder genomförs för att minska produktionens klimatpåverkan. Minst en av nedanstående åtgärder ska ha genomförts:
| |||||
Mer hållbart producerad fodersoja | Basnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Odling av soja kan innebära stora miljörisker på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, jorderosion samt risk för markomvandling och avskogning i artrika skogs- och savannområden. Upphandlande organisationer kan ställa krav som ökar förutsättningarna för omställning till mer hållbar produktion av soja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där fodersojan1, om den ingår i djurfodret, är producerad på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av fodersojans spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Mer hållbart producerad palmolja i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Palmolja som produceras i stor skala kan innebära allvarliga risker för människor och miljö, som ökad avskogning och minskad biologisk mångfald. Kravet bidrar till att öka förutsättningarna för omställning till en mer hållbar odling av oljepalm. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där produkter från oljepalm1, om de ingår i fodret, ska vara producerade på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av palmoljeprodukternas spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Nötkött | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
Ekologisk vara - tillägg griskött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet All ekologisk produktion säkerställer grisarnas möjligheter att gå ut, men utevistelsen kan ske på betongplatta. Foder ska till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-inblandning samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara- tillägg griskött bidrar till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, bland annat ges grisarna möjlighet att böka på betes-eller skogsmark. Kriterietext Produkter av griskött ska vara producerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav:
| |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Operativa ingrepp som kastrering är smärtsamma och stressande moment för smågrisar. Bedövning i samband med operativa ingrepp bidrar till att minska djurets lidande i samband med ingreppet. Upphandlande myndigheter som ställer krav på bedövning vid operativa ingrepp bidra till att ingreppen görs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Griskött ska komma ifrån djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp. Om kastrering av smågrisar utförs som ett operativt ingrepp ska grisarna vara bedövade vid ingreppet. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - griskött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid kastrering, kan smärtlindring i samband med ingreppet göra så att effekten av bedövningen förlängs och har även visats minska mängden smärtrelaterade beteenden efter ingreppet .Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp medför mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Griskött ska komma från djur som har varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp. Om kastrering av smågrisar utförs som ett operativt ingrepp ska grisarna vara bedövade vid ingreppet. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. | |||||
Förbud mot svanskupering - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Svanskupering, vilket innebär att hela eller delar av grisens svans amputeras, är ett smärtsamt ingrepp som kan orsaka kronisk smärta och/eller infektion. Efter ingreppet blir svanstippen extremt känslig för beröring då så kallad amputationsneurom uppstår. Syftet med svanskupering är ofta att undvika svansbitning men kan innebära att andra kroppsdelar utsätts som öron eller ben1. Att ställa krav på förbud mot svanskupering kan bidra till att minska förekomsten av rutinmässig svanskupering och onödigt lidande för grisar. Kriterietext Griskött ska komma från djur vars svans inte avlägsnas i förebyggande syfte, exempelvis för att förhindra svansskador. En grissvans får endast avlägsnas av veterinärmedicinska skäl och ingreppet får endast utföras av veterinär. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Lösgående grisar | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Lösgående grisar har möjlighet att utföra fler naturliga beteenden än grisar vars rörelsefrihet är begränsad under långa perioder. Rörelsefriheten kan dock behöva begränsas tillfälligt vid utfodring, vård och behandling, eller när grisen uppvisar ett aggressivt beteende. Upphandlande myndigheter som ställer krav på lösgående grisar bidrar till att premiera produktion som ger grisar möjlighet att utföra fler naturliga beteenden genom lösdrift. Kriterietext Griskött ska komma från produktion där grisarna har varit lösgående under hela uppfödningen. Suggor får inte fixeras i samband med grisning. I undantagsfall, om suggor uppvisar aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisar, får rörelsefriheten tillfälligt begränsas med skyddsgrind eller motsvarande i maximalt 3 dagar. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas tillfälligt om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får tillfälligt hållas individuellt i box som den kan vända sig i utan svårigheter. | |||||
Tuggbart och manipulerbart strömedel - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Om grisar har tillgång till strömedel av lämplig typ och i sådan mängd att deras sysselsättningsbehov tillgodoses minskar risken för svansbitning och ökar deras möjlighet att utföra sitt naturliga beteende. Exempel på lämpliga strömedel är halm, torv, spån, hö eller blandningar av dessa1. Upphandlande myndigheter som ställer krav på strömedel bidrar till att grisars sysselsättningsbehov tillgodoses och att deras möjligheter att bete sig naturligt ökar. Kriterietext Griskött ska komma från grisar som dagligen har haft tillgång till strömedel som halm, torv eller spån. Strömedel till grisar ska vara av förändringsbar karaktär samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. | |||||
Mer hållbart producerad fodersoja | Basnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Odling av soja kan innebära stora miljörisker på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, jorderosion samt risk för markomvandling och avskogning i artrika skogs- och savannområden. Upphandlande organisationer kan ställa krav som ökar förutsättningarna för omställning till mer hållbar produktion av soja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där fodersojan1, om den ingår i djurfodret, är producerad på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av fodersojans spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Mer hållbart producerad palmolja i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Palmolja som produceras i stor skala kan innebära allvarliga risker för människor och miljö, som ökad avskogning och minskad biologisk mångfald. Kravet bidrar till att öka förutsättningarna för omställning till en mer hållbar odling av oljepalm. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där produkter från oljepalm1, om de ingår i fodret, ska vara producerade på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av palmoljeprodukternas spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Griskött | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
Ekologisk vara - tillägg lamm- och fårkött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet I ekologisk produktion ska foder till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, exempelvis längre betesvistelse. Kriterietext Produkter av lamm och fårkött ska komma från ekologisk produktion i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav:
| |||||
Information om råvarans ursprung - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kunna kontrollera sociala krav, miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras, säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:
| |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet. | |||||
Mer hållbart producerad fodersoja | Basnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Odling av soja kan innebära stora miljörisker på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, jorderosion samt risk för markomvandling och avskogning i artrika skogs- och savannområden. Upphandlande organisationer kan ställa krav som ökar förutsättningarna för omställning till mer hållbar produktion av soja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där fodersojan1, om den ingår i djurfodret, är producerad på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av fodersojans spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Mer hållbart producerad palmolja i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Palmolja som produceras i stor skala kan innebära allvarliga risker för människor och miljö, som ökad avskogning och minskad biologisk mångfald. Kravet bidrar till att öka förutsättningarna för omställning till en mer hållbar odling av oljepalm. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur där produkter från oljepalm1, om de ingår i fodret, ska vara producerade på ett sätt som minst omfattar följande:
Det är tillräckligt att dokumentationen av palmoljeprodukternas spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Nötkreatur avhornas för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Utan bedövning orsakar operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag nötkreaturen både smärta och stress - oavsett djurens ålder. Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkråvara ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. | |||||
Betesdrift och utevistelse - nötkött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete är positivt för djurvälfärden och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Nötkött ska komma från djur (undantaget kalvar under 6 månader, tjurar, samt djur som hålls i karantän) som under uppfödningen har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under minst 60 dygn under betessäsongen.
| |||||
Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av idisslingen och minskar risken för bristsjukdomar. Grovfoder av god kvalitet är även positivt ur miljösynpunkt. Upphandlande myndigheter som ställer krav på grovfoder till kalvar bidrar till friska djur och miljönytta i jordbruket. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där kalvarna har fri tillgång till grovfoder senast från 2 veckors ålder och upp till 6 månaders ålder. | |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket nötkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - lamm-och fårkött | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Lamm- och fårkött | ||
Information om kriteriet Bete på naturbetesmark är viktigt för en rik biologisk mångfald och bidrar bland annat till att nå miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Upphandlande myndigheter som upphandlar naturbeteskött bidrar till fortsatt bevarande av värdefulla naturbetesmarker och ökad biologisk mångfald. Kriterietext Kött ska komma från djur som har haft tillgång till bete under hela dygnet under en sammanhängande betessäsong. Betesdriften ska under minst halva betesperioden ske på naturbetesmarker, det vill säga naturliga gräsmarker som inte har gödslats (förutom djurens naturliga avföring), plöjts, bevattnats eller bearbetats maskinellt på minst 20 år. | |||||
Lösgående grisar | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Lösgående grisar har möjlighet att utföra fler naturliga beteenden än grisar vars rörelsefrihet är begränsad under långa perioder. Rörelsefriheten kan dock behöva begränsas tillfälligt vid utfodring, vård och behandling, eller när grisen uppvisar ett aggressivt beteende. Upphandlande myndigheter som ställer krav på lösgående grisar bidrar till att premiera produktion som ger grisar möjlighet att utföra fler naturliga beteenden genom lösdrift. Kriterietext Griskött ska komma från produktion där grisarna har varit lösgående under hela uppfödningen. Suggor får inte fixeras i samband med grisning. I undantagsfall, om suggor uppvisar aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisar, får rörelsefriheten tillfälligt begränsas med skyddsgrind eller motsvarande i maximalt 3 dagar. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas tillfälligt om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får tillfälligt hållas individuellt i box som den kan vända sig i utan svårigheter. | |||||
Förbud mot svanskupering - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Svanskupering, vilket innebär att hela eller delar av grisens svans amputeras, är ett smärtsamt ingrepp som kan orsaka kronisk smärta och/eller infektion. Efter ingreppet blir svanstippen extremt känslig för beröring då så kallad amputationsneurom uppstår. Syftet med svanskupering är ofta att undvika svansbitning men kan innebära att andra kroppsdelar utsätts som öron eller ben1. Att ställa krav på förbud mot svanskupering kan bidra till att minska förekomsten av rutinmässig svanskupering och onödigt lidande för grisar. Kriterietext Griskött ska komma från djur vars svans inte avlägsnas i förebyggande syfte, exempelvis för att förhindra svansskador. En grissvans får endast avlägsnas av veterinärmedicinska skäl och ingreppet får endast utföras av veterinär. | |||||
Tuggbart och manipulerbart strömedel - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Om grisar har tillgång till strömedel av lämplig typ och i sådan mängd att deras sysselsättningsbehov tillgodoses minskar risken för svansbitning och ökar deras möjlighet att utföra sitt naturliga beteende. Exempel på lämpliga strömedel är halm, torv, spån, hö eller blandningar av dessa1. Upphandlande myndigheter som ställer krav på strömedel bidrar till att grisars sysselsättningsbehov tillgodoses och att deras möjligheter att bete sig naturligt ökar. Kriterietext Griskött ska komma från grisar som dagligen har haft tillgång till strömedel som halm, torv eller spån. Strömedel till grisar ska vara av förändringsbar karaktär samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. | |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - griskött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid kastrering, kan smärtlindring i samband med ingreppet göra så att effekten av bedövningen förlängs och har även visats minska mängden smärtrelaterade beteenden efter ingreppet .Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp medför mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Griskött ska komma från djur som har varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp. Om kastrering av smågrisar utförs som ett operativt ingrepp ska grisarna vara bedövade vid ingreppet. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. | |||||
Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma. | |||||
Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet. | |||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | |||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | |||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| |||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. |
En minskad köttkonsumtion i västvärlden är ett viktigt bidrag för att nå globala klimatmål och många växtbaserade alternativ finns idag på marknaden. När kött konsumeras finns dock stor möjlighet att välja produkter utefter hållbarhetsaspekter och på så sätt bidra till positiva effekter på exempelvis biologisk mångfald och öppna landskap. Produktionen av kött och andra animaliska livsmedel skiljer sig mycket åt, exempelvis beroende på typ av djurslag, produktionssystem och djurhållning. Vilken miljö- och klimatpåverkan olika köttprodukter har skiljer sig därför också åt. Upphandlande myndigheter som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter vid upphandling av olika produkter av kött kan därmed bidra till att göra skillnad vad gäller påverkan på klimatet, utsläpp av miljö -och/eller hälsofarliga ämnen, biologisk mångfald, djurhälsa och djurvälfärd.
Kött är en källa till många näringsämnen exempelvis B12, järn och protein men är också det livsmedel som påverkar miljön mest1. Förbrukningen, det vill säga den mängd kött i slaktvikt som krävs för att tillgodose konsumtionen, har minskat de senaste åren men då inkluderas även ben och svinn som uppstår i livsmedelskedjan2. Jordbruksverket uppskattar att den verkliga konsumtionen ligger på ungefär hälften av förbrukningen, vilket skulle motsvara ca 37 kg per capita3.
Animalieproduktionen står för ca 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser4. Stora landarealer tas i anspråk globalt för foderproduktion och bete. Konsumtionen av kött är därför – oavsett var och hur det producerats – förknippat med stor klimatpåverkan. Produktion av nötkött och lammkött orsakar på grund av djurens fodersmältning utsläpp av metan som är en starkare växthusgas men med kortare uppehållstid i atmosfären jämfört med koldioxid. Produktion av griskött orsakar lägre växthusgasutsläpp men har i sin tur inte samma positiva bidrag till bevarandet av biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap som betande djur.
Animalieproduktion, som all typ av jordbruk, leder till utsläpp av näringsämnen och kemikalier till omgivande ekosystem, exempelvistill följd av användning av gödselmedel och växtskyddsmedel. Även ekologisk produktion medför utsläpp men använder inte syntetiskt framställda kemiska växtskyddsmedel vilket minskar utsläppen av naturfrämmande ämnen i miljön5. Ekologisk produktion bidrar också positivt till den biologiska mångfalden6.
Artikel 13 i EUF-fördraget anger att Europeiska unionen och dess medlemsstater vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser7. Förebyggande djurhälsoåtgärder och gott djurskydd bidrar därtill både till att djuren producerar mer effektivt och att antibiotikaanvändningen kan hållas på ett minimum. All användning av antibiotika innebär en ökad risk för antibiotikaresistens som utgör ett av de främsta hoten mot folkhälsan globalt8.
Gemensamt för all köttproduktion är att den största påverkan kommer ifrån foderanvändning och djurhållning, transporter och förpackningar utgör en relativt sett liten del av miljöavtrycket per kg kött9.
2 Exklusive hemslakt, Läs mer på Jordbruksverkets webbplats
7 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, 2009