Betesdrift och utevistelse - nötkött
Nivå: Basnivå
Att hålla djur på bete är positivt för djurvälfärden och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden.
Kriterieinformation
- Typ:
- Teknisk specifikation
- Id:
- 10435:2
- Grupp:
- Nötkött
- Engelska:
Kriterietext
Nötkött ska komma från djur (undantaget kalvar under 6 månader, tjurar, samt djur som hålls i karantän) som under uppfödningen har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under minst 60 dygn under betessäsongen.
- Om nötkött kommer från nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska dessa hållas på bete sommartid. Djuren anses hållna på bete i ett dygn om de under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på minst sex timmar per dygn, på mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt.
- Om köttet kommer från övriga nötkreatur (undantaget kalvar under 6 månader, tjurar, samt djur som hålls för karantän) ska dessa anses hållna ute i ett dygn om de kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på 24 timmar.
Förslag till bevis
Leverantören ska på begäran kunna uppvisa något av exempelvis följande:
- Certifiering som uppfyller kravet, exempelvis IP nöt & mjölk grundcertifiering eller annan certifiering där det framgår att kravet uppfylls.
- Information om råvarans ursprungsland och laghänvisning i de fall som det framgår av nationell lagstiftning att kravet uppfylls, exempelvis ursprung Sverige, 2 kap. 3-4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) samt 6 kap. 4-7 §§ SJVFS 2019:18 Saknr. L104.
Förslag till uppföljning
Uppföljning under avtalsperioden kan ske exempelvis genom stickprov vid ett eller flera tillfällen på produkt/-er på vilken/-a kravet har ställts. Leverantören kan visa att produkten/erna uppfyller kraven med till exempel:
- Certifiering med IP nöt & mjölk grundcertifiering eller annan certifiering där det framgår att kravet uppfylls.
- Ursprungsmärkning på produkten, exempelvis ursprung Sverige, ”Kött från Sverige”, ”Från Sverige”, med dokumentation där det framgår att kravet uppfylls, exempelvis djurägarförsäkran med egenkontroll enligt Miljöhusesyn via slakteri eller revisionsprotokoll.
- Annan dokumentation där det framgår att kravet är uppfyllt.
Upphandlande myndigheter får i avtalsvillkoren ange att dokumentation, i särskilda fall och när det finns skäl för detta, ska vara verifierad eller granskad av en oberoende tredje part. Vad betyder det?
Föremål för upphandling
Produkter av nötkött med miljö- och djurskyddskrav
Hur kravet ska användas
Marknadstillgången kan vara begränsad för enskilda produkter. Gör en marknadsanalys för att säkerställa tillgång.
Observera att krav på betesdrift enligt 2 kap. § 4 i djurskyddsförordningen (2019:66) inte omfattar djur som hålls i karantän, kalvar under 6 månader eller tjurar. Ca 40% av slaktade nötkreatur i Sverige år 2018 var tjurar. Nötkreatur för köttproduktion som är födda 1 mars eller senare behöver inte gå på bete under födelseåret. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats.
För betesdrift som även omfattar tjurar, se Ekologisk vara – tillägg nötkött Krav ID 10235. Även det EU-ekologiska regelverket ställer krav på betesdrift men anger inte specifika tidsperioder för bete.
Motiv
Utevistelse på större ytor ger djuren stor möjlighet till att röra sig och beta i enlighet med deras naturliga beteende. Betesvistelse ger även generellt friskare och välmående djur och bättre klövhälsa. Betande djur kan dessutom bidra till den biologiska mångfalden när bete skapar en miljö som gynnar många växter och djur.
I Jordbruksverkets föreskrifter 6 kap. 4-7 §§ SJVFS 2019:18 anges hur många dygn djuren minst ska hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas utomhus sommartid. I norra Sverige (Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) är det 60 dygn, Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Västra Götalands, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län) 90 dygn och i södra Sverige (Blekinge, Skåne och Hallands län) är det 120 dygn.
I södra Sverige och Mellansverige infaller betesperioden under perioden 1 april-31 oktober. I norra Sverige infaller betesperioden under perioden 1 maj -1 oktober. Bete definieras i Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2019:18 som mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt. I Vägledningen för kontrollmyndigheter beskriver Jordbruksverket bland annat att fokus vid en kontroll är att bedöma om utevistelse på bete medger att djurens naturliga behov av att beta uppfylls1. Kravet på betesdrift enligt 2 kap. § 4 i djurskyddsförordningen (2019:66) omfattar inte kalvar under 6 månader, tjurar eller djur som hålls i karantän, vilket innebär att dessa djur inte behöver gå på bete. Ca 40% av slaktade nötkreatur i Sverige år 2018 var tjurar. Mer information om betesregler i Sverige finns på Jordbruksverkets webbplats.
Gemensamma regler för nötkreatur på EU-nivå finns främst i det så kallade kalvdirektivet 2 2008/119/EG som reglerar uppfödningen av kalvar upp till sex månaders ålder. Sverige är det enda landet i EU med lagstiftat beteskrav, men lagkrav på rastning av nötkreatur finns bland annat i Finland och Österrike.3 Det är dock vanligt med betesbaserad produktion, framförallt i länder med milt klimat4.
2 Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar
Versionshistorik
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
- Aktuellt KravID
- 10435:2
- Versionsdatum
- 2020-03-25
2020-03-25, Krav ID 10435:2: Tillagt "med bedövning - nötkött i kravnamnet". Borttaget "lokalt" medövad och "kirurgisk" kastrering i kravtexten. Borttaget Arla ko och IP sigill nöt i förslag på bevis. Tillagt Dansk kalv och information om ursprung med laghänvisning i förslag på bevis. Tillagt förslag på uppföljning. : Ändrad kravnivå från avancerad till bas. Ändrat kravtext i enlighet med 2 kap. 3-4 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) samt 6 kap. 4-7 §§ SJVFS 2019:18 Saknr. L104. Ändrat förslag till bevis från IP Sigill till IP grundcertifiering + information om ursprungsland med laghänvisning i förslag på bevis. Tillagt förslag på uppföljning.
2016-12-19: Ändrad kravtyp från tilldelningskriterium till teknisk specifikation, ändrad kravnivå från bas till avancerad2012-10-28: Ursprunglig version