Upphandlingsmyndighetens logotyp som leder till startsidan

Nya regler om uteslutning i LOV den 1 juli 2026

Publicerad 08 juni 2026

Den 1 juli 2026 börjar nya bestämmelser om uteslutning av sökande i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) att gälla. Syftet med de nya reglerna är att en upphandlande myndighet ska ha ett liknande handlingsutrymme vid val av uteslutningsgrunder i ett valfrihetssystem som om samma tjänster i stället skulle ha upphandlats enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Tanken är att underlätta för de kommuner och regioner som använder sig av både upphandling och valfrihetssystem. De nya reglerna om uteslutning och utredning hittas i 7 kap. 1–7 §§ LOV.

Vad innebär de nya reglerna om uteslutning i LOV?

De nya reglerna om uteslutning i LOV liknar mer de regler för icke-direktivstyrd upphandling som finns i lagen om offentlig upphandling (LOU). De nuvarande bestämmelserna om uteslutning av sökande i LOV är mestadels utformade med vissa bestämmelser i 2007 års LOU som förebild. Sedan de reglerna infördes i LOV har LOU:s grunder för uteslutning ändrats. Dels utifrån de idag gällande upphandlingsdirektiven, dels utifrån Förenklingsutredningens förslag på enklare regler för icke-direktivstyrda upphandlingar.  Vissa justeringar i de nya reglerna av uteslutningsgrunderna i LOV har dock gjorts för att bättre återspegla de förutsättningar som gäller för valfrihetssystem. Samtliga uteslutningsgrunder som anges i lagen är fakultativa, det vill säga att de är frivilliga att tillämpa av den upphandlande myndigheten.

En annan förändring är att det blir tillåtet för den upphandlande myndigheten att utesluta en sökande på andra grunder, som den själv bestämmer. Det vill säga att det är möjligt för den upphandlande myndigheten att addera andra uteslutningsgrunder än de som uttryckligen följer av lagen. De egna uteslutningsgrunderna måste framgå av förfrågningsunderlaget.

Det införs också en skyldighet för en upphandlande myndighet, innan den beslutar att utesluta en sökande, att ge sökande möjlighet att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning.

Enligt de nya reglerna framgår det inte längre uttryckligen vilka intyg och bevis som den upphandlande myndigheten ska godta för att styrka att det inte finns några omständigheter för uteslutning. Enligt lagstiftaren innebär detta inte någon större ändring i sak, bland annat då den upphandlande myndigheten fortsatt ska tillämpa såväl principen om ömsesidigt erkännande som proportionalitetsprincipen (1 kap. 2 § LOV). Som exempel anges att det inte är förenligt med proportionalitetsprincipen att kräva intyg som inte utfärdas i den sökandes hemland, inte heller torde det vara förenligt med principen om ömsesidigt erkännande att inte godkänna en sökande som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett annat land inom EES.

Lagstiftaren lyfter även fram att det för vissa verksamheter inom välfärdstjänster, exempelvis stödboende eller skyddat boende, genomförs kontroller i samband med tillståndsgivning. I vissa avseenden tangerar dessa de kontroller som får ske vid uteslutning av en sökande i ett valfrihetssystem. I sådana situationer menar lagstiftaren att det kan vara lämpligt för upphandlande myndigheter att utnyttja flexibiliteten i de nya bestämmelserna och till exempel avstå från att kontrollera uteslutningsgrunder som redan omfattas av förutsättningarna för ett tillstånd, om dessa grunder nyligen har kontrollerats inom ramen för en tillståndsprövning. Detta för att minska administrationen för de sökande.

De gamla reglerna om uteslutning gäller fortsatt för befintliga valfrihetssystem enligt LOV

Om en upphandlande myndighet har annonserat ett valfrihetssystem före de nya reglerna om uteslutning har trätt i kraft gäller fortsatt de gamla reglerna om uteslutning för det systemet. 

I förarbetena till de nya reglerna anger lagstiftaren att en upphandlande myndighet som vill använda de nya uteslutningsgrunderna behöver annonsera ett nytt beslut om att inrätta ett valfrihetssystem. LOV innehåller inte någon tidsgräns för valfrihetssystemens löptid utan anger enbart att det ska vara en löpande annonsering. Samtidigt är avtal utan tidsbegränsning inte tillåtna enligt EU-rätten. Det borde enligt lagstiftaren därmed vara rimligt att upphandlande myndigheter regelbundet ser över och annonserar om sina valfrihetssystem. En ändring av uteslutningsgrunderna görs enligt lagstiftaren lämpligen i samband med en sådan översyn av valfrihetssystemet. 

Fler ändringar av uteslutningsgrunderna i LOV kan komma

Det pågår andra arbeten som kan komma att leda till ytterligare förändringar av uteslutningsgrunderna i LOV. Det är därför viktigt att löpande söka ny kunskap på detta område den kommande tiden. 

Mer information om valfrihetssystem

Läs mer om valfrihetssystem enligt LOV och hitta befintliga valfrihetssystem på vår webbplats

Information om valfrihetssystem enligt LOV 

Hitta LOV-uppdrag