Giftfri förskola
Många kommuner har antagit mål och policys om att arbeta för en giftfri förskola och arbetar med att ställa krav i sin upphandling för minskad förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i förskolan. I det arbetet är hållbarhetskriterier vid upphandling ett av verktygen som de kan använda för att nå sina mål.
Innehåll på denna sida
Denna sida berör standarder eller standardavtal
Innehållet på denna sida har inte uppdaterats efter Konkurrensverkets ställningstagande 2024:1 om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument, som berör användningen av standarder och standardavtal i offentlig upphandling. Kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten
Barns rättigheter
FN:s barnkonvention är numera svensk lag. Det innebär bland annat att vid upphandlingar som påverkar barn ska upphandlande organisationer ta hänsyn till barns rättigheter. Barn är särskilt känsliga för effekterna från skadliga kemikalier och det är därför viktigt att minska risken för att barnen utsätts för sådana kemikalier.
Barn är särskilt känsliga
Nya rön om ämnens hälso- och miljöegenskaper och effekter kommer hela tiden. Barn är särskilt känsliga för de effekter som kan uppstå vid exponering för dessa typer av ämnen. Idag vistas barn stora delar av sina dagar på förskola och därför är det viktigt att se över den miljön. Att utsättas för skadliga ämnen kan ge effekter långt senare i livet och barn är känsligare än vuxna bland annat eftersom de fortfarande växer och deras organ inte är fullt utvecklade.
Om kemikalier i barns vardag (kemi.se)
Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen är till viss del begränsade genom EU:s kemikalielagstiftning Reach eller genom olika produktförordningar.
Syntetiska kemikalier förs över till det ofödda barnet från mammans blod. Det nyfödda barnet har därför redan vid födseln mätbara halter av omkring 200 industrikemikalier i blodet. Kemikalier överförs även via bröstmjölk till barnet. Vissa kemikalier utsöndrar vi ur kroppen kontinuerligt och andra lagras i till exempel fettvävnad. Många av de kemikalier som utsöndras kan mätas genom blodprov, vilket tyder på att vi utsätts för dem konstant.
Barns förmåga att bryta ner och utsöndra främmande ämnen är inte fullt utvecklad. Det kan därför ta längre tid för dem att få ut dessa ämnen ur kroppen. Även den så kallade blodhjärnbarriären, som ska motverka att skadliga ämnen kommer in i hjärnan, är mindre utvecklad än hos vuxna. Det är därför större risk för att kemikalier når barns hjärnor och ger effekter på utvecklingen än för vuxna. Det finns också risk för att de biologiska effekterna från syntetiska kemikalier förs över från generation till generation. Ett annat problem är att det saknas information om vilka effekter olika blandningar av kemikalier har vid olika doser.
Barn är särskilt utsatta för kemikaliepåverkan eftersom:
- de tar in mer kemikalier via hudkontakt
- de har ett högre upptag av kemikalier genom blod-hjärnbarriären samtidigt som hjärnan är under utveckling
- de tar upp mer kemikalier via inandning
- de äter och dricker mer per kg kroppsvikt
- nedbrytning och utsöndring av kemiska ämnen samt andra funktioner hos lever och njurar inte är fullt utvecklade
- storleken på barns inre organ skiljer sig från vuxnas vilket gör att det blir en annan fördelning av kemikalier i barns kroppar
Andra faktorer som gör barnen mer utsatta för kemikalier:
- De vistas mycket av sin tid på golvet, nära damm (många kemiska ämnen ansamlas i damm).
- De stoppar saker och fingrar i munnen.
Ställ krav för att minska mängden farliga ämnen
Ett sätt att minska risken för att barn utsätts för hälsofarliga ämnen är att ställa kemikaliekrav på de produkter som upphandlas till miljöer där barn vistas.
I vår kriterietjänst hittar du hållbarhetskriterier för giftfri förskola inom områdena:
Hitta fler hållbarhetskriterier i vår kriterietjänst
I vår kriterietjänst hittar du hållbarhetskriterier för inköp med fokus på miljömässig och social hållbarhet. Dessa kriterier kan du använda i utformningen av en upphandling.
Kommunerna upphandlar produkter för barn för stora summor årligen och kan genom sina inköp påverka leverantörerna. Genom att kommunerna ställer krav på innehåll av farliga ämnen i de produkter som upphandlas kan de bidra till att:
- hälsofarliga ämnen tas bort eller ersätts med mindre farliga ämnen
- driva på produktutvecklingen.
- miljömålet om en giftfri miljö nås.
Exempel från olika kommuner, regioner och organisationer:
Stockholms stad - Kemikaliesmart förskola
Som hälsofarliga ämnen räknas ämnen med egenskaper som är:
- cancerframkallande
- mutagena
- reproduktionsskadliga
- hormonstörande
- sensibiliserande /allergiframkallande.
För många ämnen saknas dock kunskap om deras farliga egenskaper. När det gäller olika ämnens samverkande effekter, den så kallade kombinationseffekten, är kunskapen mycket bristfällig.
Upphandlingen görs oftast av kommunens upphandlare tillsammans med de som har ett övergripande ansvar för inköp till skolorna och förskolorna.
Genom att tidigt involvera personalen på förskolorna i upphandlingen går det att säkerställa att det som köps in motsvarar verksamhetens behov. Behovet kan klargöras genom att ställa frågor till personalen på förskolorna i intervjuer eller enkäter. Det är bra om pedagoger och lärare ingår i upphandlingens referensgrupp för att få in ett tydligt verksamhetsperspektiv.
Det är en fördel om pedagoger och lärare även har viss kunskap om produkters och materials miljö- och hälsopåverkan och vet vilka krav som kan ställas på produkterna. Alternativt att kommunens miljö- eller hållbarhetsstrateger medverkar i upphandlingen.
Det ska vara lätt för medarbetarna att köpa varor på rätt sätt när de köper avtalsprodukter från kommunens ramavtalsleverantör.
Ett sätt att underlätta för den som beställer kan vara att ta fram en intern vägledning med kommunens inköpsrekommendationer för avrop. Det kan fungera som en hjälp till prioritering för inköp med mindre miljöpåverkan.
En vägledning kan exempelvis innehålla:
- rekommenderade nettoprissatta produkter
- en avropskatalog eller ”grön lista” med rekommenderat sortiment som är att föredra för förskolan.
Om kommunen har ett e-handelssystem kan det rekommenderade sortimentet markeras i systemet.
Förskole- och skolpersonal är viktiga för att nå målet en giftfri miljö. Om medarbetarna har grundläggande kunskaper om kommunens avtal kan de lättare reagera om leveransen avviker från avtalet.
Mer information om att ställa krav i upphandling för att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen hittar du på vår sida Upphandla för en giftfri miljö.
Beställa produkter till förskolan
Personal som gör beställningar till skola och förskola har en avgörande roll att säkerställa att de varor och produkter som köps in till skolor och förskolor uppfyller Sveriges mål att nå en giftfri miljö.
Sveriges klimatmål om en giftfri miljö
Det går att göra aktiva val i inköpen för att fasa ut skadliga ämnen ur barnens vardag. Man kan välja mellan olika produkter och material när ett avrop görs. Det är också möjligt att ställa frågor både till de som är ansvariga för upphandlingen och till leverantören. Om det inte tydligt framgår vid avropet vilka krav som ställts i upphandlingen kan man fråga kommunens upphandlingsenhet om det. Detta är offentlig information som finns hos upphandlaren.
Det kan finnas produkter i sortimentet som uppfyller miljömärkningskrav eller andra miljökrav. Det kan vara exempelvis leverantörens egna krav eller kommunens krav ställda i upphandlingen. Dessa kan du ibland se genom en märkning i produktkatalogen. Om kommunen har ett e-handelssystem kan miljöanpassade produkter vara markerade i systemet.
Frågor angående produkterna och sortimentet kan även ställas till leverantören.
Innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen i produkter till förskolan
Leksaker
Leksaker är en produktgrupp som består av en mängd olika material. Olika plastmaterial är vanligt förekommande i leksaker. Plaster är komplexa material som kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Däremot finns det inte så stort utbud av miljömärkta leksaker.
Leksaker regleras genom leksaksdirektivet (2009/48/EG). Hobbymaterial och specialpedagogiskt material omfattas inte av leksaksdirektivet. Flera ämnen i leksaksdirektivet är specifikt reglerade i produkter som riktar sig till barn under 3 år. Eftersom små barn inte skiljer på vad som är till för olika åldrar, kan det vara bra att ställa krav på alla leksaker samt på hobbymaterial som finns på skolan och förskolan.
För leksaker gäller även EU:s kemikalielagstiftning Reach samt produktsäkerhetsdirektivet. Vissa delar av kosmetikaförordningen är inarbetade i leksaksdirektivet. För elektriska leksaker gäller RoHS-direktivet. Det finns flera standarder som används för att testa och säkerställa att leksakerna uppfyller kraven i leksaksdirektivet. Standarderna förtydligar de övergripande säkerhetskrav som finns i lagen. Uppfyller en produkt de krav som finns i en harmoniserad standard så uppfyller även produkten lagstiftningen. Många av kemikaliekraven i direktivet täcks in av standarder i EN71- serien, men inte alla.
Möbler
Möbler kan innehålla många olika sorters miljö- och hälsofarliga ämnen. På skolor eller förskolor förekommer, utöver möbler som även används i de flesta andra miljöer, produkter för barn, till exempel sovmadrasser och bygg- och lekkuddar. Dessa består ofta av stoppningsmaterial klätt med plastöverdrag.
Vid upphandling av möbler kan funktionskrav vara mer lämpliga än krav på specifika material eller lösningar. Det är leverantörerna som har bäst kunskap om material, produkter eller lösningar som de kan tillhandahålla. Dessa kan presenteras och utvärderas när funktionskrav ställs. Det finns miljömärkningar på området, till exempel Möbelfakta, Nordisk Miljömärkning (Svanen) och Ecolabel.
För möbler finns ingen specifik lagstiftning utöver kemikalielagstiftningen Reach.
Textilier
Vid textiltillverkning används många olika kemikalier. Det gäller både vid odling av naturfibrer och tillverkning av syntetiska fibrer. Kemikalier används också för att ge textilierna efterfrågade funktioner, som till exempel vattenavvisning. Det tillsätts även kemikalier för att motverka bland annat mögel och svettlukt. En del av kemikalierna finns kvar i slutprodukten, till exempel färgämnen. Hållbarhetskriterier för upphandling av textiler finns hos Upphandlingsmyndigheten samt på EU-nivå. På EU:s webbplats finns även en omfattande bakgrundsrapport samt en vägledning kring inköp.
EU:s vägledning och kriterier för inköp av textila produkter
Våra hållbarhetskriterier för textil
Det finns ett flertal olika miljömärkningar för textilier. Vissa utgår från halter av farliga ämnen i den färdiga textilen och vissa ställer även krav på odlingen/framställningen av textilfibrer och tillverkningsprocessen.
För textilier finns ingen specifik lagstiftning utöver kemikalielagstiftningen Reach.
Om Reach-förordningen (kemi.se)
På Kemikalieinspektionens (KEMI) webbplats kan du läsa mer om olika typer av farliga ämnen. Deras verktyg PRIO hjälper dig att hitta och byta ut farliga ämnen i dina varor eller kemiska produkter.