Kontorsartiklar

Kontorsartiklar kännetecknas av en komplex och global leveranskedja med många aktörer och underleverantörer som samverkar över landsgränser. Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kontorsartiklar.

Beroende på vilka produkter som används kan leveranskedjan för kontorsartiklar se olika ut. Det första steget är utvinning av råmaterial som exempelvis kan bestå av skog, råolja, mineraler och metaller. Nästa steg är att råmaterialet bearbetas, till exempel skog som blir träprodukter, råolja som blir kemikalier och sen plast, mineraler som blir metaller och sedan elektriska komponenter. Mellan varje led sker transport av materialet mellan olika länder där produktionen av de olika komponenterna sker.

De huvudsakliga råmaterialen vid tillverkning av kontorsartiklar är skog, råolja, metall och mineraler. Kännedomen om ursprunget av de råmaterial som används i tillverkning av kontorsartiklar kan vara bristfällig även bland företag som tillverkar kontorsartiklarna. Den information som redovisas här om råvarornas ursprung är därför i huvudsak baserad på generell information.

Världens största producenter av trä och träprodukter är Kanada, USA, Sverige, Tyskland och Ryssland. 33 miljoner människor uppskattas jobba inom skogssektorn.

Råolja är den huvudsakliga råvaran vid plasttillverkning och USA, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Ryssland är de största exportörerna. 

Utvinning av mineraler och metaller till elektroniska komponenter sker oftast i högriskländer som Kina, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska Republiken, Myanmar och Colombia samt länder i Sydamerika.

Världsproduktionen av järnmalm domineras av två länder: Australien och Brasilien. Utöver dessa kan nämnas Sydafrika och Indien. Stålproduktionen sker till stor del i Kina, Indien, Japan, USA och Ryssland.  

Bauxit är en typ av aluminiumhaltig malm och en av de främsta källorna till aluminium i världen. Guinea är världens största producent av bauxit, följt av Australien. Kina är den överlägset största producenten av aluminium, följt av Ryssland och Kanada. 

Koppar är en av de mest använda metallerna globalt och nästan en tredjedel kommer från Chile. Andra producenter är Peru och USA. 

Plast är olika syntetiska material gjorda av en kombination av olika kemikalier. Över 13 000 kemikalier används vid plasttillverkning och 99 procent av råmaterialet är fossilt som råolja, naturgas och kol.  Världens största kemikalie- och plastexportörer är Kina, Tyskland, USA, Italien och Frankrike.

Kontorsmaterial består av många olika produkter och i denna riskanalys sammanfattas de till pappersprodukter, plastprodukter och metallprodukter. Den globala pappersindustrin är bland de tio största globala exportindustrierna. Sverige har en stor produktion av papper och ungefär hälften av det papper vi använder är svenskt. Kina står för 15 procent av det globala värdet av pappersexporten, vilket gör det till den största pappersexportören i världen. Efter Kina kommer USA, Tyskland, Japan, Kanada och Finland.

Kontors- och skolmaterial av plast importeras till Sverige, i första hand från Tyskland, Kina, Nederländerna, Danmark och Frankrike. 

Globala händelser 2020–2024
Flera globala händelser under åren 2020–2024 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter och haft utbredda konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och urfolk utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört. 

Covid-19 medförde förhöjda risker för arbetstagare världen över, i synnerhet för sårbara grupper som migrantarbetare. Arbetare i globala leveranskedjor har utsatts för bland annat arbetsbrist och där med minskade löner och förlorade försörjningsmöjligheter, begränsad rörelsefrihet, upphävande av kollektivavtal och uteblivna löneökningar. Även om de flesta konsekvenser av Covid-19 nu är över är det en period att dra lärdomar från och risker från denna period bör beaktas om en ny pandemi skulle inträffa. 

Ökad migration har lett till att fler migranter och flyktingar riskerar att utnyttjas som billig arbetskraft i leverantörsled, ofta under osäkra anställningsförhållanden och med risk för kränkningar av deras rättigheter. Bristande kunskap om arbetslagstiftning, språkliga hinder och osäkra uppehållstillstånd gör dem särskilt sårbara för exploatering. Även minoriteter och urfolk utsätts för liknande risker, särskilt inom industrier där arbetsvillkoren redan är svaga.

Rysslands invasion av Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland har tvingat aktörer inom råvarusektorn, bearbetning och tillverkning att söka alternativa leverantörer. Detta kan leda till en förändrad riskbild och minskad transparens i de nya leveranskedjorna. 

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som kräver att företag tillämpar tillbörlig aktsamhet i sina leveranskedjor. Det innebär att företag måste identifiera, prioritera och åtgärda risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både inom egen verksamhet och bland sina leverantörer. Syftet är att stärka företagens ansvar för hållbarhet och transparens genom att säkerställa att risker förebyggs och hanteras i hela leveranskedjan.

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt höga inom utvinning, avverkning och brytning av råmaterial. I tillverkningsledet för kontorsartiklar förekommer höga risker då viss tillverkning sker i så kallade högriskländer men riskerna kan bedömas som lägre för den relativt stora andel av tillverkning som sker i västeuropeiska länder, i Nordamerika eller i Sverige (se avsnitt avseende ursprung). Trots att sluttillverkning till stor del sker i närområdet så kan dock flertalet komponenter framställas i högriskländer, bland dessa kan bland annat plastdetaljer och metalldelar nämnas.

Utvinning av råvaror till kontorsartiklar är förknippad med ett flertal brott mot mänskliga rättigheter, exempelvis tvångsförflyttning. När mark tas i anspråk för såväl oljeutvinning som gruvdrift kan lokalbefolkningens möjligheter att bruka marken påverkas negativt på grund av utsläpp till mark och vatten och det kan bli svårare att fritt få åtkomst till sina marker efter etablering av exempelvis pipelines för att transportera olja. Ersättning till familjer som förlorar sin mark är ofta otillräcklig och speglar sällan det faktiska värdet av förlusten – i vissa fall uteblir ersättningen helt. Minoritetsgrupper och urfolk är särskilt utsatta i dessa situationer, vilket utgör ett allvarligt människorättsbrott där människor berövas både sina hem och sina möjligheter till försörjning.   

I Demokratiska republiken Kongo förstörs egendom i de områden där striderna pågår, civilbefolkningen förlorar både bostäder och andra tillgångar. 

Regeringar kan bevilja skogskoncessioner på områden där lokala samhällen har levt och brukat marken i generationer. Detta kan leda till konflikter, undergräva traditionella markrättigheter och hota lokalbefolkningens rätt till land. Urfolk är särskilt sårbara i dessa situationer och löper stor risk att utsättas för tvångsförflyttningar.  

Oljeutvinning kan förorena vatten och mark i stora områden vilket riskerar att göra vatten otjänligt och marken obrukbar. Detta riskerar att kränka lokalbefolkningens rätt till rent vatten och tillfredsställande levnadsvillkor. 

Plasttillverkningen kräver hantering av farligt avfall och brister i hanteringen kan skada miljön och därmed påverka lokalbefolkningens rätt till rent vatten. Utsläppen från plastfabrikerna påverkar även rätten till ren luft.   

Gruvdrift i bebodda områden påverkar mänskliga rättigheter, till exempel rätt till hälsa och rent vatten. Människor som bor i närheten av gruvor och anläggningar för malmbearbetning kan exponeras för farliga föroreningar genom inandning av förorenat damm, intag av förorenat vatten och mat eller hudkontakt med förorenat vatten. 

Stora risker för rätten till liv, frihet och säkerhet finns även när det gäller utvinning av så kallade konfliktmineraler. Väpnade konflikter i östra Kongo har lett till många civila dödsfall. Militären begår övergrepp mot civila flyktingläger och många kvinnor utsätts för sexuellt våld.  

Petrokemiska föroreningar i samband med råoljeutvinning kan ha allvarliga hälsoeffekter för samhällen i närheten, inklusive ökad risk för olika typer av cancer, fosterskador, luftvägssjukdomar och kronisk njursjukdom.

Användandet av hälsofarliga kemikalier vid plasttillverkning är inte bara kopplat till arbetsmiljörisker utan även risker för lokalbefolkningens hälsa, då många av kemikalierna är cancerframkallande och reproduktionsstörande. Mikroplast, som bildas när plast nöts ner sprids lätt i naturen och kan skapa hälsoproblem som andnöd, påverka immunförsvaret och vara hormonstörande.

Skogsbruksaktiviteter kan påverka lokalsamhällen negativt genom avfallshantering och transport av material, vilket leder till föroreningar i luft och vatten. Dessutom kan damm, vibrationer, buller och fordonstrafik påverka folkhälsan negativt. I en rapport från Swedwatch och Naturskyddsföreningen studeras skogsavverkning i Kongobäckenet, världens näst största regnskog, och de pekar på konsekvenser både för klimatet, den biologiska mångfalden och för mänskliga rättigheter. 1,6 miljarder människor i världen är beroende av regnskogen för sin försörjning och illegal och ohållbar avverkning är en orsak till den omfattande skövlingen. Skövlingen leder bland annat till att möjligheterna att försörja sig på jakt och småskaligt jordbruk minskar samt till tvångsförflyttningar och att sociala strukturer förändras. Urfolk och flickor är särskilt utsatta.  

I Demokratiska republiken Kongo förekommer förföljelse av oppositionsmedlemmar, civilsamhälleaktivister och journalister. 

I Kina, liksom i många oljeproducerande länder, är yttrandefriheten kraftigt begränsad. Personer som uttrycker kritik mot myndigheter riskerar att utsättas för förföljelse, och rätten till personlig frihet och säkerhet inskränks ofta genom godtyckliga gripanden och övervakning. 

Storskaliga skogsprojekt kan leda till tvångsförflyttning av urfolk och lokalsamhällen, vilket kränker deras rätt till frihet och säkerhet.  

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt höga inom utvinning, avverkning och brytning av råmaterial. I tillverkningsledet för kontorsartiklar förekommer höga risker då viss tillverkning sker i högriskländer, men riskerna bedöms som lägre för den relativt stora andel av tillverkning som sker i västeuropeiska länder och i Nordamerika.  

Inom gruvindustrin är det vanligt med tvångsarbete där migranter är en särskilt utsatt grupp. Kvinnor och barn hamnar genom trafficking i prostitution i gruvområden. Vid utvinning av mineraler är det vanligt att arbetstagare tillbringar långa arbetsdagar i gruvorna. I Brasilien rapporteras det om arbete under slavliknande arbetsvillkor då arbetstagare utsätts för tvångsarbete. Från Demokratiska republiken Kongo rapporteras om barnarbete, låga löner och allmänt svåra förhållanden, till exempel i koboltgruvor.

Det finns bevis för att tvångsarbete förekommer inom kemikalieindustrin i Kina. Myndigheter använder hot om fysiskt våld, tvångsintag av droger, fysiska och sexuella övergrepp samt tortyr förekommer.  

Enligt ILO arbetar 168 miljoner barn inom gruvindustrin. Arbete i gruvor för barn under arton år räknas som den värsta formen av barnarbete.  

Gruvindustrin är en mansdominerad arbetsplats och de kvinnor som arbetar där är en utsatt grupp, det rapporteras om att sexuella övergrepp är vanligt förekommande. 

Den kinesiska regeringen betraktar tibetaner och uigurer som säkerhetsrisker och utsätter dem för systematiskt förtryck. Hundratusentals uigurer hålls fortfarande frihetsberövade, ofta utan rättssäker prövning, som en del av den pågående förföljelsen av folkgruppen. 

Även i tillverkningsländer i Europa kan det finnas risk för diskriminering, ojämlika villkor och ohälsa på arbetsplatsen, till exempel diskriminering beroende på funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och kön.  

Fackliga organisationer är sällan närvarande inom gruvsektorn, särskilt i småskalig gruvverksamhet. Dialog mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer förekommer sällan, vilket bidrar till att gruvarbetarna ofta saknar skydd och befinner sig i en mycket utsatt position.

I Kina är grundläggande friheter som yttrandefrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet starkt begränsade. Människorättsförsvarare och andra som uppfattas som kritiska mot regeringen riskerar att utsättas för övervakning, trakasserier och förföljelse.  

Över 80 procent av global handel sker med fartygsfrakt, vilket innefattar både risk för brott mot arbetares rättigheter och risker för miljön. Arbetare på fartyg lever och arbetar i en isolerad miljö och är helt under kontroll av sin arbetsgivare, rederi eller agent under hela kontraktstiden. Detta gör dem sårbara för exploatering. Övervakningen av arbetsvillkor av hamnmyndigheter är begränsad, och de internationella minimilönerna för sjömän är mycket låga. Många av arbetarna på fartyg är lågutbildade migrantarbetare och osäkra anställningsvillkor är vanliga. Det finns också rapporter om människohandel, påtvingad övertid och innehållna löner inom sektorn.

Inom oljeindustrin finns många utmaningar kopplade till arbetares rättigheter. I många av de länder utvinningen sker finns också bristande skydd för arbetare. Arbetsmiljön inom oljeindustrin är förknippad med olyckor som explosioner, elektriska stötar och transportolyckor. Trots att industrin erbjuder relativt höga löner, varierar arbetsvillkoren avsevärt beroende på region och arbetsuppgifter. De långa arbetspassen, ofta i olika tidszoner, kan leda till trötthet och sömnbrist, vilket kan leda till utmattning och ökar risken för olyckor. Dessutom innebär arbete på avlägsna platser en ytterligare riskfaktor på grund av extrema väderförhållanden och brist på tillgång till sjukvård.  

Gruvor utgör i många länder den farligaste formen av arbete där kollapser, jordskred, drunkningar och lungsjukdomar årligen dödar tusentals gruvarbetare. Småskaliga gruvor utgör i många fall den farligaste formen av gruvarbete, eftersom skydd och säkerhetsanordningar vanligtvis saknas.   Migrantarbetare är vanliga och de arbetar många gånger långa arbetstider under osäkra arbetsförhållanden och med bristande tillgång till hälsovård och säkerhet. 

Dåliga arbetsvillkor inom skogssektorn är vanliga, särskilt i utvecklingsländer där arbetsrätten är svagare. Klimatförändringar, demografiska förändringar, teknologisk utveckling och innovationer påverkar skogsarbete och arbetares förutsättningar och arbetsrelaterade risker förändras. Trots de ansträngningar och förbättringar som gjorts under de senaste decennierna fortsätter skogar att vara en av de mest riskfyllda arbetsplatserna, där de som arbetar är utsatta för betydande arbetsmiljö- och hälsorisker samt en hög frekvens av arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.  

Arbetsförhållanden inom plast- och kemikalieindustrin beror på tillverkningsland, men dåliga arbetsförhållanden förekommer, särskilt i länder med lite eller ingen reglering. Vanliga problem inom plasttillverkningen i Kina, världens största producent av plast, är långa arbetstider, låga löner och tvångsarbete. Inom plastindustrin generellt är höga ljudnivåer ett stort problem. Långvarig exponering av höga ljud kan orsaka hörselskador, men också förhöjt blodtryck, trötthet och koncentrationssvårigheter.  

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet. 

Risker för negativ miljöpåverkan är högst i samband med utvinning av råvaror, där utsläpp till vatten och luft från gruv- och oljeindustrin samt skogsavverkning kan få stor negativ påverkan på miljön. Riskerna för klimatpåverkan är också höga i tillverkningsledet, då förädling av metaller och mineraler samt tillverkning av kemikalier och plast är mycket energikrävande och kan medföra stora utsläpp till luft. Riskerna i sluttillverkningsskedet skiljer sig åt, men bedöms generellt som medelhöga. 

Utvinning och tillverkning av råmaterial och produkter inom denna kategori omfattar verksamhet som kräver stora mängder energi och vatten och som på så sätt påverkar klimatet mycket. Gruvverksamhet kräver stora mängder energi, som ofta kommer från fossila bränslen, vilket genererar höga koldioxidutsläpp. Även bearbetning av råmaterial, som smältning och raffinering, bidrar till koldioxidutsläppen. Utvinning och bearbetning av metallhaltiga råmaterial står för cirka 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. 

Icke-hållbar träproduktion kan bidra till globala CO2-utsläpp genom att orsaka avskogning. Det uppskattas att 15 procent av alla växthusgasutsläpp är resultatet av avskogning. Dessutom kräver bearbetning av trä stora mängder energi, vilket leder till ökade växthusgasutsläpp.

Inom kemikalie- och plasttillverkning används både energi och råmaterial i stor omfattning. En stor mängd fossila bränslen används liksom vatten, metaller, palmolja och mineraler. Pappers- och pappersmasseproduktion är också en energiintensiv industri som bidrar till stora växthusgasutsläpp. I Sverige har dock branschen gjort betydande framsteg och minskat sina utsläpp ordentligt. Minskningen tillskrivs framför allt övergången från fossila bränslen till biobränslen och el med lågt koldioxidavtryck.  

Flera delar i leveranskedjan påverkar biologisk mångfald. Offshore oljeproduktion kan påverka fiskerinäringen negativt. Oljeutsläpp förorenar haven, och kemiska dispergeringsmedel påverkar fiskarnas habitat, vilket leder till minskade fiskbestånd. Fiskare oroar sig även för havsbottenavfall och hinder från oljeindustrin som kan skada fiskeutrustning och orsaka förlust av fångst. Oljespill förorenar mark och vatten och kan döda stora mängder djur och växter.  Även de föroreningar som kommer direkt från raffinaderier kan leda till höga nivåer av giftiga ämnen i närliggande ekosystem.

Gruvdrift leder ofta till allvarliga förluster av livsmiljöer för en mängd olika arter, från mikroorganismer i marken till större däggdjur.

Storskaliga skogsplanteringar påverkar den biologiska mångfalden negativt genom att förstöra habitat och vara alltför ensidig. Även avskogning påverkar ekosystem och minskar livsmiljöerna för många arter. 

Plast är en av de vanligaste källorna till nedskräpning, varje dag dumpas motsvarande 2 000 sopbilar fyllda med plast i världens hav, sjöar och floder. Plastnedskräpning orsakar allvarliga skador på djur, människor och miljö, och är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Mikroplaster bryts ner mycket långsamt i miljön och när de hamnar i sjöar och hav kan de ha negativa effekter på vattenlevande djur som musslor, kräftdjur och fiskar. När djuren får i sig mikroplast kan det bland annat leda till minskat födointag, inflammationer och störningar i fortplantningen.  

I Kina lever 900 miljoner människor med allvarlig brist på sötvatten under minst en månad per år, särskilt i norra Kina. I området kring Gula floden, används stora mängder vatten i industrin, något som leder till vattenbrist och minskade skördar med förlorade inkomster för många bönder i området. 80 procent av vattnet i kinesiska städer är allvarligt förorenat och särskilt barn och andra utsatta grupper lider av bristen på rent vatten.

Tillverkning av pappersmassa och papper kräver enorma mängder vatten. Pappersbruk kan också släppa ut mycket föroreningar, vilket orsakar skador på ekosystem och hotar hälsan för människor som bor nära. Ny teknik har avsevärt minskat vattenutsläppen från många bruk, till exempel i Sverige, men andra gör det inte, vilket gör att stora mängder vattenföroreningar fortfarande sker.  

Oljeproduktion påverkar vattenresurser genom hög vattenförbrukning och föroreningar, vilket leder till att vattennivåer sjunker och vattenkvaliteten försämras.

Gruvdrift orsakar vattenföroreningar genom utsläpp av metaller, ökad sedimentering i vattendrag och surt gruvavfall. Föroreningarna skadar både sötvattensfloran och faunan, vilket hotar både vatten- och landlevande djur. Gruvavfall från metall- och kolgruvor kan dränera ut i ytvattendrag eller tränga ner i grundvattnet vilket sänker pH-nivåerna i vattnet och har förödande effekter på ekosystem som är beroende av dessa vattenkällor.

Pappers- och massaindustrin är den största källan till utsläpp av kväve till vatten i Sverige. Även metaller som nickel, krom och koppar släpps ut till vatten vid pappersproduktion. För att bleka pappersmassa och få vitt papper kan klor användas och processen leder till utsläpp av klor i naturen. I naturen ombildas kloret till dioxiner, fettlösliga, giftiga och svårnedbrytbara ämnen som lagras i fettvävnader hos djur och människor och kan ge upphov till cancer, mutationer, missbildningar och störningar i reproduktionen. Sedan många år används inte klor i svenska och europeiska pappersbruk vilket gör att utsläppen av klorerat material nu är låga i Sverige. I andra länder, till exempel i Asien, används klor fortfarande som blekningsmedel.  

All förbränning av fossilt bränsle som sker leder till stora utsläpp som orsakar allvarliga luftföroreningar, vilka påverkar både klimatet, människors hälsa samt leder till övergödning. Kina är det land där dödsfall relaterade till luftförorening är vanligast, med över en miljon dödsfall varje år. De främsta källorna till föroreningar är bilar, kolkraftverk och förbränning av avfall.

Plasttillverkning innebär utsläpp av skadliga kemikalier och partiklar som kan förorena luften, både vid produktionen av råmaterial och vid tillverkning av plastprodukter. Under plasttillverkning frigörs flyktiga organiska föreningar (VOC), som är giftiga och kan orsaka luftföroreningar. Dessa föreningar bidrar också till bildandet av marknära ozon, som kan påverka både luftkvalitet och hälsa. Vid plasttillverkning släpps det också ut partiklar och andra skadliga kemikalier som kan orsaka hälsoproblem, särskilt andningsproblem och allergier.

Pappers- och massaindustrin står för en betydande del av utsläppen av flyktiga organiska föreningar i Sverige. Utsläppen bidrar till föroreningar och påverkar både luftkvaliteten och människors hälsa. Luftföroreningarna från produktionen kan också bidra till bildandet av ozon och partiklar som påverkar den lokala miljön.  

Risk för förekomst av korruption förekommer genom hela leveranskedjan men är som högst vid utvinning av råmaterial, främst kopplat till gruv-, olje- och skogsindustrin. Vid tillverkning av material saknas specifika rapporter om förekomst av korruption och bedömningen baseras därmed i stor utsträckning på geografisk lokalisering av tillverkningen, riskerna kan dock sammantaget bedömas som något lägre än vid råvaruutvinning.

Enligt Transparency International är korruptionsnivåerna globalt fortsatt höga, och de flesta produktionsländer i leveranskedjan har korruptionsproblem som bland annat hindrar effektiv klimatpolitik och möjliggör att myndigheter kringgår miljölagar. Ett flertal av de länder som står för utvinningen av råvaror för mineraler såväl som produktion av elektronikkomponenter har det gemensamt att de å ena sidan har antagit gedigna antikorruptions-lagstiftningar samtidigt som de bedöms vara förknippade med en hög risk för korruption. Enligt Transparency International Corruption Perceptions Index rapporteras korruption vara utbredd i exempelvis Demokratiska republiken Kongo, Irak, Iran, Kina, Indien och Brasilien.

I Demokratiska republiken Kongo har myndigheter utnyttjat sin makt för att tysta oppositionen och stänga ner oberoende media. Politisk repression, inklusive fängslanden och tortyr av aktivister, speglar en djupgående korruption i rättsväsendet och regeringsorgan. Det finns också rapporter om missbruk av humanitära resurser, där tjänstemän och militära grupper kan vara inblandade i korruption och utnyttjande av hjälpsändningar för egna syften.

Kina har också betydande problem med korruption, både på lokal och central nivå. Trots att den kinesiska regeringen har vidtagit åtgärder för att bekämpa korruption, fortsätter problemet att vara utbrett.

Korruption inom gruvnäringen påverkar även samhällen där mineralutvinning sker. Företag kan använda korrupta metoder för att erhålla gruvlicenser eller säkerställa att protester och motstånd från lokalbefolkningen tystas. I vissa fall har lokala myndigheter ignorerat miljö- och hälsoeffekter av gruvdrift på grund av påtryckningar från industrin.

Inom olje- och gasindustrin har lobbyister stort inflytande på internationella klimatförhandlingar. Stark industrilobbying hindrar effektiva klimatåtgärder genom att försvaga ambitiösa policybeslut. Detta påverkar även politiska processer på nationell nivå. 

Organiserad illegal avverkning av skog sker i högre grad i länder där risken för korruption bedöms som hög. Vanliga legala överträdelser är förfalskning av tillstånd och mutor för att få tillstånd att avverka mer skog än tillåtet.

Plastförorening är ett växande globalt problem, men plastindustrin har stort inflytande över lagstiftning och policybeslut. Enligt en rapport från Environmental Science & Technology har kemikalieföroreningar, inklusive plast, överskridit planetens hållbara gränser. Trots det är lagstiftning och reglering av plastanvändning svag i många länder, vilket kan bero på industriellt lobbyarbete och korruption.