Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2026

Valfrihetssystem omfattas inte av upphandlingslagarna. I stället regleras valfrihetssystem genom två särskilda lagar: lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och lagen (2010:536) om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. Tidigare fanns även lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

Det är idag möjligt att använda valfrihetssystem inom två tjänsteområden:

• Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster.
• Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Utöver dessa finns områden där brukare kan välja utförare utan att valet omfattas av LOV. Detta omfattar bland annat möjligheterna att välja skola och förskola, som regleras i skollagen (2010:800), och reglerna om assistanstjänster, vilka regleras av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 

Ett valfrihetssystem som omfattas av LOV ska annonseras via Hitta LOV-uppdrag, en annonsdatabas som förvaltas av Upphandlingsmyndigheten. Så länge valfrihetssystemet annonseras i annonsdatabasen är det möjligt för nya leverantörer att ansöka om godkännande och därmed få rätt att delta i systemet.

Det förekommer även att valfrihetssystem annonseras i registrerade annonsdatabaser enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. Registrerade annonsdatabaser är databaser som godkänts av Konkurrensverket och där annonspliktiga upphandlingar måste annonseras av upphandlande organisationer. Valfrihetssystem som annonseras i registrerade databaser ingår inte i statistiken om annonserade upphandlingar.

År 2026 fanns 427 valfrihetssystem i Sverige, vilket var 10 färre än föregående år. Här omfattas både tjänster enligt lagen om valfrihetssystem och lagen om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. Antalet annonserade valfrihetssystem har ökat årligen sedan 2016 men började minska 2024 för att sedan minska ytterligare under 2025 och 2026. Antalet avser valfrihetssystem i drift vid tidpunkten för statistikens framställning. Sedan 2024 innehåller statistiken inga LOV för elektronisk identifiering eftersom lagen upphörde att gälla den 1 jan 2024.

Valfrihetssystem kan i huvudsak användas för tjänster inom hälsovård och socialtjänst. Möjligheten att tillämpa LOV är begränsad till ett antal CPV-koder. Dessa är CPV-kod 79611000 (jobbsökningstjänster) och koder inom CPV-huvudgrupp 85 (hälso- och sjukvård samt socialvård). Lagen gäller dock inte tjänster som omfattas av CPV-kod 85311300 (barn- och ungdomsomsorg), 85321000 (administration inom socialtjänsten) eller 85322000 (kommunalt åtgärdsprogram).

Den vanligaste tjänsten utifrån CPV-kod är Vård i hemmet, vilket avser kommunal hemtjänst. 2026 fanns 136 valfrihetssystem som avsåg vård i hemmet. Tjänster för dagcenter (daglig verksamhet enligt LSS), Social omsorg för handikappade (olika stödtjänster enligt LSS) och Äldreomsorg (särskilt boende och boendestöd enligt SoL) var också vanligt förekommande områden för inrättande av valfrihetssystem.

Valfrihetssystem kan även beskrivas utifrån typ av tjänst. En sådan redovisning ger ungefär samma bild som användningen av CPV-klassifikationen. En skillnad är att typ av tjänst ibland ger mer information om vilka andra lagar utöver LOV som tillämpas av den upphandlande organisationen vid inrättandet av valfrihetssystemet. Redovisningen visar att den vanligaste tjänsten för inrättandet av valfrihetssystemet avser hemtjänst och service. Den visar även att många valfrihetssystem avser daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL).

År 2026 fanns totalt 427 valfrihetssystem i Sverige. 301 av dem var i drift i kommunerna och 114 i regionerna. Samtliga regioner och 149 av kommunerna hade 2026 minst 1 valfrihetssystem i drift. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avveckla. Inom statlig sektor har Arbetsförmedlingen 12 valfrihetssystem.

Kommuner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Totalt sett hade kommunerna 301 valfrihetssystem i drift 2026. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem men beslutat att avveckla. Stockholms kommun hade flest valfrihetssystem (14), följt av Täby kommun (9), Sollentuna kommun (9) och Solna kommun (9).

84 procent av alla valfrihetssystem i kommunerna är inrättade inom fyra CPV-koder. Nära hälften av alla valfrihetssystem i kommuner avser vård i hemmet.

Regioner har en rättslig skyldighet att erbjuda valfrihetssystem inom primärvården. Därför har alla regioner infört minst ett valfrihetssystem inom primärvården som ger invånarna möjlighet att välja vårdcentral. De flesta regioner har dock infört valfrihetssystem även inom andra områden. År 2026 hade regionerna 114 valfrihetssystem i drift. Region Stockholm (36) hade flest valfrihetssystem, följt av Region Skåne (11) och Region Uppsala (10).

De flesta valfrihetssystem i regioner avser tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare (21,1 procent), följt av tandläkarvård (15,8 procent) och mentalvård på sjukhus (6,1 procent).

Inom staten har Arbetsförmedlingen möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. År 2026 hade Arbetsförmedlingen 12 valfrihetssystem i drift som avsåg olika jobbsökningstjänster (CPV-kod 79611000). Ett valfrihetssystem avsåg tjänsten Rusta och matcha och syftade till att stödja arbetssökande till arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen hade 11 valfrihetssystem för tjänster som avsåg validering inom olika yrkeskategorier.