Start

I nio av tio upphandlingar tillämpas LOU

Publicerad 24 mars 2022
  • Upphandlingsstatistik

År 2021 annonserade upphandlande organisationer 18 421 upphandlingar. I nära nio av tio upphandlingar som annonserades under 2021 tillämpades lagen om offentlig upphandling (LOU). Nära hälften av upphandlingarna under året var direktivstyrda. Det var vanligast att upphandlingar genomfördes med förenklat förfarande.

LOU och LUFS dominerar upphandlingar

År 2021 angav upphandlande organisationer att de tillämpade LOU-direktivet i nära nio av tio upphandlingar. Att tillämpa LOU-direktivet innebär i det här sammanhanget att den upphandlande organisationen antingen hänvisar till LOU-direktivet eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Nära 10 procent av alla upphandlingar annonserades enligt LUFS-direktivet eller enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). LUK-direktivet eller lagen om upphandling av koncessioner (LUK) tillämpades i 179 upphandlingar 2021 och LUF-direktivet eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) tillämpades i 149 upphandlingar. Resterande författningar tillämpades inte 2021.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: EU:s kollektivtrafikförordning och EU:s cabotageförordning tillämpades inte i någon annonserad upphandling 2021.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Upphandlingsregelverket

Offentlig upphandling innebär att en upphandlande organisation köper, hyr eller på annat sätt anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader. Exempel på upp­handlande organisationer är statliga myndigheter, regioner, kommuner och kommunalt eller statligt styrda bolag. För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste upphandlande organisationer följa upphand­lingslagarna. Dessa är LOU, LUF, LUFS och LUK. 

De svenska upphandlingslagarna genomför EU:s upphandlings­regler. Det finns fyra EU-direktiv om offentlig upphandling. Dessa är LOU-direktivet (Direktiv 2014/24/EU), LUF-direktivet (Direktiv 2014/25/EU), LUFS-direktivet (Direktiv 2009/81/EG) och LUK-direktivet (Direktiv 2014/23/EU). För upphandling av kollektivtrafik finns delvis andra regler eftersom detta i stället regleras av EU:s kollektivtrafikförordning eller EU:s cabotageförordning.

Lagar och förordningar

Nära hälften av alla upphandlingar är direktivstyrda

År 2021 omfattades 49 procent av alla upphandlingar av EU:s upphandlings­direktiv. Som huvudregel omfattas alla kontrakt som överstiger tröskelvärdena av upphandlingsdirektiven, men det finns vissa undantag. Upphandlingar som inte var direktivstyrda utan enbart omfattas av de svenska upphandlingslagarna var något mindre vanliga under året.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Tröskelvärden

EU:s upphandlingsdirektiv innebär att upphandlingar som uppgår till vissa tröskelvärden som huvudregel måste annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas, TED. En upphandling som överstiger tröskelvärdena och omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv kallas för direktivstyrd upphandling. Upphandlingar som inte är direktivstyrda omfattas i stället enbart av det nationella regelverket i de svenska upphandlingslagarna. 

Vanligast att upphandling genomförs med förenklat förfarande

En upphandling genomförs genom ett ­förfarande. Vilka förfaranden som den upphandlande organisationen får välja bland beror på upphandlingens värde i förhållande till tröskelvärdena och, om det är fråga om en tjänst, på vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande organisationen använder. Förfarandena skiljer sig bland annat åt i fråga om annonsering och tidsfrister och om den upphandlande organisationen får förhandla med anbudsgivarna eller inte.

Annonspliktiga upphandlingar som inte är direktivstyrda kunde under 2021 genomföras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Förenklat förfarande innebär att upphandlingen annonseras nationellt och att vem som helst kan lämna anbud. Detta var det vanligaste förfarandet 2021 och det användes i 46 procent av alla upphandlingar.  

Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Det vanligaste förfarandet vid direktivstyrd upphandling, öppet förfarande, användes i 46 procent av alla upphandlingar 2021. Detta förfarande innebär att upphandlingen ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och att vem som helst kan lämna anbud. Övriga förfaranden används i betydligt mindre utsträckning.

Antal annonserade upphandlingar efter förfarande, 2021
Förfarande Antal Andel
Direktivstyrd 9 111 49%
  Öppet förfarande 8 429 46%
  Förhandlat förfarande med föregående annonsering 432 2%
  Selektivt förfarande 225 1%
  Annat förfarande 14 0%
  Konkurrenspräglad dialog 11 0%
Inte direktivstyrd 8 667 47%
  Förenklat förfarande 8 454 46%
  Urvalsförfarande 213 1%
Uppgift saknas 643 3%
Totalt 18 421 100%

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Direktupphandlingar under tröskelvärdet och upphandlingar med förhandlat förfarande utan föregående annonsering ingår inte i statistiken. Inga upphandlingar med förfarande för inrättande av innovationspartnerskap annonserades under 2021. 

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Nära tre av tio upphandlingar avser ramavtal

Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader. Av de 18 421 upphandlingar som annonserades 2021 avsåg 5 778 ett ramavtal, vilket motsvarar 31 procent. Användningen av ramavtal är något vanligare vid tjänsteupphandlingar (37 procent) än vid varuupphandlingar (29 procent) eller byggupphandlingar (21 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett ramavtal. Antalet ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Andelen ramavtal var högre vid upphandlingar som var direktivstyrda. Av de direktivstyrda upphandlingarna avsåg 38 procent ramavtal mot 25 procent för upphandlingar som inte var direktivstyrda.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett ramavtal. Antalet ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

101 nya dynamiska inköpssystem

Upphandlande organisationer har enligt LOU och LUF möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande organisationens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är, utan nya leverantörer kan ansluta efter hand.

År 2021 inrättades 101 nya dynamiska inköpssystem. De flesta dynamiska inköpssystem som inrättades under året avsåg huvudsakligen tjänster. Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet kan därför vara högre i verkligheten. 

Antal inrättade dynamiska inköpssystem efter upphandlingsslag, 2021

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Dynamiska inköpssystem används inom många olika områden. Flest upphandlingar 2021 om inrättande av ett DIS avser företagstjänster som exempelvis bevakningstjänster inom vård- och omsorg, juridiska tjänster eller konsulter. Flera nyinrättade DIS avser bygg- och anläggning, exempelvis VA- och gatuarbeten, måleriarbeten och byggtjänster som exempelvis tekniska konsulter.

Antal inrättade dynamiska inköpssystem efter huvudsaklig CPV-kod, 2021

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Inrättandet av dynamiska inköpssystem har ökat under senare år. Det saknas dock uppgifter i statistiken om hur många dynamiska inköpssystem som har avslutats och hur många dynamiska inköpssystem som fortfarande är i drift. När ett dynamiskt inköpssystem inrättas är dock ambitionen oftast att det ska vara i drift under flera år. 

Elektronisk auktion används i få upphandlingar

En upphandlande organisation kan välja att tillämpa elektronisk auktion som en avslutande del av en upphandling. En elektronisk auktion innebär att myndigheten bjuder in anbudsgivarna efter en första utvärdering av anbuden i en elektronisk process för att lämna nya priser eller andra värden. År 2021 användes elektronisk auktion i 2 upphandlingar. Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen använder elektronisk auktion. Antalet upphandlingar som avser elektronisk auktion kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Få upphandlingar är uppdelade i flera anbudsområden

En upphandling kan delas in i ett eller flera anbudsområden. Vid upphandling över tröskelvärdena är upphandlande organisationer skyldiga att ta ställning till om det går att dela upp upphandlingen. Bestämmelserna innebär inte att upphandlande organisationer måste dela upp kontraktet men uppmuntrar dem att göra det. Dessa regler är främst till för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Reglerna kan också användas för att undvika så kallad marknadskoncentration, bidra till bättre konkurrens och skapa leveranssäkerhet.

År 2021 var 642 eller 3 procent av alla upphandlingar som annonserades uppdelade i flera anbudsområden. Andelen var något högre vid direktivstyrd upphandling (5 procent) än vid upphandling som inte var direktivstyrd (2 procent). Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen är indelad i flera anbudsområden. Antalet upphandlingar som är indelade i flera områden kan därför vara högre i verkligheten.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen är uppdelad i flera anbudsområden. Antalet kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

27 upphandlingar med reserverat deltagande

År 2021 annonserade upphandlande organisationer 27 upphandlingar där deltagande var reserverat. En reserverad upphandling innebär att vissa leverantörer får en positiv särbehandling. Det gäller leverantörer som annars skulle ha svårt att konkurrera om kontrakt. Syftet är att stödja integration av personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bestämmelserna innebär att en upphandlande organisation i en upphandling får reservera deltagandet för så kallade skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden (reserverad upphandling). Det kan också vara fråga om att föreskriva att ett kontrakt eller en koncession ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning (reserverat genomförande). I praktiken innebär en reserverad upphandling att deltagandet i en i övrigt vanlig upphandling begränsas eller reserveras till vissa typer av leverantörer. 

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: En upphandling kan reserveras enligt en eller båda bestämmelserna.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Relaterat innehåll

Rättvisa arbetsvillkor vanligaste hållbarheskravet

I cirka 1 500 upphandlingar ställdes miljökrav och i lika många ställdes krav om sociala hänsyn. De vanligaste hållbarhetskraven handlade om miljöledningssystem och rättvisa arbetsvillkor.

800 annonserade innovationsupphandlingar

År 2021 annonserades 809 innovationsupphandlingar. Drygt 10 procent av dessa innehöll tekniska specifikationer som i första hand baserades på funktions- och prestandakrav.