Start

Vad innebär de nya reglerna om annonsering och statistik på upphandlingsområdet?

Publicerad 28 oktober 2019
Hej,

Riksdagen har precis antagit en del ändringar gällande upphandlingsregler, bland annat en ny lag om upphandlingsstatistik. Bland annat ska det införas lag som annonsdatabaser och så vidare.
  • Vad är de största ändringarna för upphandlande myndigheter?
  • Ska annonser som ska publiceras i TED även publiceras i en registrerad annonsdatabas?
  • Ska alla upphandlingar efterannonseras, det vill säga även direktupphandlingar och samordnade upphandlingar?

Erik

Publicerad 28 oktober 2019

Hej Erik,

Inledningsvis vill vi uppmärksamma om att lagen om upphandlingsstatistik börjar gälla den 1 juli 2020 och ändringarna i de olika upphandlingslagarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Vad är de största ändringarna för upphandlande myndigheter?
Två stora ändringar som påverkar alla upphandlande myndigheter är att annonsering av upphandling ska ske genom registrerade annonsdatabaser och att alla upphandlingar ska efterannonseras. Notera särskilt att upphandlande myndigheter inte kommer att behöva annonsera en direktupphandling, däremot blir det obligatoriskt att efterannonsera resultatet av direktupphandlingen.

Ska annonser som ska publiceras i TED även publiceras i en registrerad annonsdatabas?
Ja, när en annons har publicerats i TED ska den därefter publiceras i en registrerad annonsdatabas. En upphandlande myndighet behöver inte annonsera i TED om värdet av upphandlingen understiger tröskelvärdet.

Ska alla upphandlingar efterannonseras?
Alla upphandlingar ska som utgångspunkt efterannonseras. En upphandlande myndighet behöver däremot inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal. När det gäller tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem eller av kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling (LOU) och bilaga 2 a till LOU går det bra att samla efterannonserna kvartalsvis.

Även resultatet av en direktupphandling ska som utgångspunkt efterannonseras. Enligt det förenklade upphandlingsregelverket som träder ikraft den 1 februari 2022 ska direktupphandlingar vars värde överstiger 700 000 kr efterannonseras. Direktupphandlingar vars värde understiger 700 000 kr behöver inte efterannonseras.

Vilka upphandlande myndigheter som ska efterannonsera i en samordnad upphandling beror på hur den samordnade upphandlingen är genomförd. Läs mer om samordnad upphandling på vår webbplats och i inlägget Hur kan man samarbeta med andra upphandlande myndigheter? i vår Frågeportal.

Läs mer
För mer information om vad regelverket innebär se vår vlogg Det nya regelverket för upphandlingsstatistik och annonsering.

Källhänvisningar
  • finansutskottets betänkande 2019/20:FiU16 – förslag till ny lag och ändringar i upphandlingslagarna, riksdagen biföll förslaget
  • finansutskottets betänkande 2019/20:FiU16, s. 21 – en upphandlande myndighet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska genom en annons informera om upphandlingsresultatet
  • lag (2019:668) om upphandlingsstatistik
  • prop. 2021/22:5 s. 170, ny 19 a kap. 13 § tredje stycket - myndigheten behöver inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal eller när upphandlingens värde understiger 700 000 kronor.
Med vänlig hälsning,

Gustav

28 oktober 2019

Arbetet med det kommande lagstiftningspaketet om upphandlingsstatistik pågår fortfarande. Framförallt gäller det den kommande förordningen till den nya lagen om upphandlingsstatistik, följdändringar som kommer att göras i befintliga förordningar samt de föreskrifter som kommer att tillkomma. Alla dessa kommer att innehålla närmare och kompletterande bestämmelser. Detta innebär i sin tur att det ännu råder vissa oklarheter.

Till exempel gäller det frågan om efterannonsering kommer att vara obligatoriskt för alla typer av upphandlingar. Som vi skrev i vårt tidigare svar är en möjlig tolkning av det som hittills beslutats att efterannonsering ska ske vid alla direktupphandlingar, alltså även formlösa sådana och redan från första kronan. En annan möjlig tolkning är att annonsering får göras vid direktupphandlingar, och att efterannonsering ska göras i de fall en direktupphandling har annonserats. En sådan tolkning innebär alltså att direktupphandlingar som inte har annonserats inte heller behöver efterannonseras.

Den sistnämnda tolkningen framstår enligt Upphandlingsmyndigheten som den mest ändamålsenliga och rimliga. Av vad som kan utläsas av förarbetena är dessutom intentionen med de nya bestämmelserna om efterannonsering att det ska göras även beträffande upphandlingar som inte annonseras i TED – inte att alla inköp ska efterannonseras.

Upphandlingsmyndigheten

7 november 2019

Som ett tillägg till svaren ovan hänvisar vi till debattartikeln UHM svarar: Rättsläget är oklart som finns publicerad hos Inköpsrådet.

Upphandlingsmyndigheten

14 september 2020

Innebär detta att om en kommun skulle upphandla en byggentreprenad för 50 miljoner utan att annonsera (p.g.a. synnerlig brådska, tänk flyktingkrisen) så föreligger ingen plikt att efterannonsera?

Stina

9 november 2020

Hej Stina,

Rättsläget är fortfarande oklart och vi hänvisar därför till vårt svar ovan. Så fort vi har tillgång till ytterligare ledning i den här frågan kommer vi uppdatera innehållet i den här tråden och på vår webbplats.

Med vänliga hälsningar,

Erika

Upphandlingsjurist

12 november 2020

12 §    /Träder i kraft I:2021-01-01/ En upphandlande myndighet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska genom en annons informera om upphandlingsresultatet senast 30 dagar efter det att avtalet eller ramavtalet ingicks (efterannons).
Trots första stycket får myndigheten vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem eller av kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 och bilaga 2 a samla efterannonserna kvartalsvis. I sådana fall ska de samlade annonserna skickas för publicering senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal.

En myndighet behöver inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal. Lag (2019:670)

Så lyder texten numera i LOU kap 19. Med det torde det vara tämligen klart vad som gäller. Här står inget om annonserad upphandling eller inte, utan det är efterbörden av upphandlingen, dvs det kontrakt som upprättats när leverantör är vald (vilket också är syftet med en upphandling oavsett förfarande).
Det åligger därmed, enligt mitt sätt att se, upphandlande myndighet eller enhet att säkerställa sin upphandlingsprocess. Att inte genomföra direktupphandlingar i ett elektroniskt upphandlingssystem är således inte särskilt klokt, detta av fler anledningar som jag inte går in på i nuläget.

Bo

23 december 2020

Hej Bo,

Tack för ditt inlägg i den här debatten. Vad jag kan se föranleder det dock inte några vidare åtgärder från vår sida. Upphandlingsmyndighetens bedömning av rättsläget framgår av svaren ovan samt i den debattartikel vi hänvisar till ovan.

Med vänlig hälsning,

Mattias

Upphandlingsjurist

23 december 2020

Hej

I regeringens utkast till lagrådsremiss ”En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar”, publicerad 29 december 2020 föreslås på s. 67 bl.a. att efterannonsering inte ska behöva göras vid direktupphandlingar under 100 000 kronor.

Eftersom detta avser tillämpningen av nya 19 kap. 12 §, och framstår som en begränsning, kan det tolkas som att det i dagsläget finns en skyldighet att efterannonsera samtliga direktupphandlingar oavsett värde. Eller i varje fall att det finns en skyldighet att efterannonsera vid direktupphandlingar över 100 000 kronor.

Ändrar detta Upphandlingsmyndighetens svar ovan? Är det Upphandlingsmyndighetens rekommendation att direktupphandlingar ska efterannonseras, och i sådana fall vilka direktupphandlingar?

Patrik

8 januari 2021

Hej Patrik,

Vi kommer lämna synpunkter på utkastet till lagrådsremissen En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Sista dagen att lämna synpunkter är den 31 mars och vårt remissvar kommer publiceras på både vår och regeringens webbplats. Om innehållet i vårt remissvar påverkar det tidigare svaren ovan i frågan om vilka direktupphandlingar som ska efterannonseras kommer vi uppdatera det här inlägget samt informera om ändringen på vår webbplats. Till dess hänvisar vi till svaren ovan.

Med vänliga hälsningar,

Erika

Upphandlingsjurist

12 januari 2021

Hej.

Patriks fråga anknyter till min tidigare fråga och skulle nog behöva besvaras på ett mer tydligt sätt från UHM.
Som lagtexten nu anger, oavsett vad som utkast till lagrådsremiss säger, så står det tydligt i 19 kap. 12§ att resultatet av en direktupphandling ska efterannonseras. Det synes fullt rimligt också då avsikten är att få en rättvis statistik för genomförda upphandlingar, alltså inte samtliga inköp. Alla vi upphandlare är nog fullt medvetna om att vi frångår regelverket alltför ofta vid direktupphandlingar, främst motiveringen till varför inte konkurrens sökts vid värden över 100 000 kr, ofta pga tryck från kravställarna, vilket i slutänden missgynnar leverantörsledet och skapar misstro mot offentlig upphandling som företeelse.
Kan en debattartikel och oklart rättsläge förändra lagtexten?
Jag är fortfarande övertygad om att efterannonsering ska ske för samtliga direktupphandlingar oavsett värde, men ser fram emot ett tydligt svar och vägledning. Eller kan det vara så enkelt att en direktupphandling per definition INTE behöver avslutas med ett kontrakt till vald leverantör?

Bo

19 februari 2021

Hej Bo,

Vilka direktupphandlingar ska efterannonseras?
Uppdaterat 20211119: Enligt det förenklade upphandlingsregelverket som träder ikraft den 1 februari 2022 ska direktupphandlingar vars värde överstiger 700 000 kr efterannonseras. Direktupphandlingar vars värde understiger 700 000 kr behöver inte efterannonseras.

Måste direktupphandlingar över 100 000 kr konkurrensutsättas?
I sammanhanget kan nämnas att upphandlingslagarna inte innehåller något krav på att direktupphandlingar vid ett visst värde, exempelvis 100 000 kr, ska konkurrensutsättas och att man ska motivera varför man inte uppsöker konkurrens vid vissa direktupphandlingar. Däremot ser många upphandlande organisationers riktlinjer ut på det sättet. Upphandlande organisationer är skyldig att besluta riktlinjer för användning av direktupphandling. Dessa riktlinjer är dock endast interna styrdokument, och det behöver inte innebära ett brott mot upphandlingslagstiftningen om en organisation inte skulle följa sina egna interna riktlinjer när en direktupphandling genomförs.

Läs mer om detta i inlägget Hur ska riktlinjer för direktupphandling utformas? i vår Frågeportal.

Kan en debattartikel och oklart rättsläge förändra lagtexten?
Nej, en debattartikel eller dylikt kan inte ändra innebörden av en lag. Har en lag beslutats kan den inte ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag. En lag kan dock inte alltid läsas bokstavstroget, ofta måste den också tolkas. Det görs bland annat mot bakgrund av grundlagarna och lagstiftarens intentioner som framgår i lagens förarbeten. Om det till exempel skulle visa sig att en lagtext är motsägelsefull jämfört med vad förarbetena ger uttryck för så kan det behövas en lagändring för att klargöra. Oftast klargörs dock en lagtext genom att den tolkas i praxis.

Måste en direktupphandling avslutas med ett kontrakt?
Direktupphandling är ett upphandlingsförfarande som regleras av upphandlingslagstiftningen, även om relativt få bestämmelser ska tillämpas. En upphandling kan avslutas på två sätt, antingen genom att upphandlingen avbryts eller att kontrakt ingås. Det finns inga formkrav för hur ett upphandlingskontrakt ska upprättas, oavsett vilket upphandlingsförfarande som använts. Även avtal som inte är skriftliga omfattas av upphandlingslagstiftningens bestämmelser. Ett skriftligt avtal bör dock finnas av dokumentationsskäl och med hänsyn till öppenhetsprincipen, men om ett skriftligt avtal ingåtts eller inte är inte avgörande för om upphandlingslagarna ska tillämpas.

Läs mer om formkraven för kontrakt som föregåtts av en offentlig upphandling i inlägget Måste ett avtal upprättas i två original? i vår Frågeportal.

Med vänliga hälsningar,

Erika

Upphandlingsjurist

23 februari 2021

Hej!

I vårt svar på lagrådsremissen En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar välkomnar vi en nedre beloppsgräns för efterannonsering under tröskelvärdena, men vi skulle hellre se en högre gräns än den som föreslås (100 000 kr). Vi föreslår i stället att
efterannonsering ska göras vid upphandlingar över direktupphandlingsgränsen. I svaret efterlyser vi även sanktionsmöjligheter vid underlåtenhet att efterannonsera och tydlighet om vad som gäller om man inte annonserar i en annonsdatabas som är registrerad.

Ta gärna del av hela Upphandlingsmyndighetens yttrande över utkast till lagrådsremissen som finns publicerat på vår webbplats.

Med vänlig hälsning,

Upphandlingsmyndigheten

24 mars 2021

Hej!

Enligt det förenklade upphandlingsregelverket som träder ikraft den 1 februari 2022 ska direktupphandlingar vars värde överstiger 700 000 kr efterannonseras. Direktupphandlingar vars värde understiger 700 000 kr behöver inte efterannonseras.

Med vänliga hälsningar,

Erika

Upphandlingsjurist

22 november 2021

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.