Gäller bestämmelserna om ramavtal även vid icke-direktivstyrd upphandling?
Publicerad 29 december 2021
Förarbete/praxis föreskriver att ett ramavtal kan vara längre än fyra år om det rör sig om stora investeringar. Känner ni till om det finns praxis vad gäller upphandling av platser på äldreboenden i ramavtal? Vad skulle kunna tala för och emot att ett ramavtal skulle kunna vara längre än fyra år om platser på ett äldreboende upphandlas?
Anna
Publicerad 29 december 2021
Hej Anna,
Precis som du säger så är huvudregeln att ett ramavtal endast får löpa längre än fyra år om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att det krävs stora investeringar för att utföra uppdraget. Det går inte att kategoriskt säga vad som anses vara särskilda skäl utan en bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. I den juridiska litteraturen har det framhållits att det kan anses vara särskilda skäl om det exempelvis ställs särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande.
Läs mer om vad som kan anses vara särskilda skäl för längre ramavtalstid i inläggen När föreligger det särskilda skäl för längre avtalstid än 4 år? och Går det att ha längre ramavtal än fyra år för välfärdstjänster? i vår Frågeportal. I inläggen finns hänvisningar till olika rättsfall som har behandlat frågan.
I sammanhanget kan nämnas att enskilda kontrakt som grundar sig på ett ramavtal kan löpa längre än själva ramavtalet. Läs mer om detta i inlägget Får kontraktets löptid gå utöver ramavtalets löptid? i vår Frågeportal.
Vad gäller vid icke-direktivstyrda upphandlingar
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller bestämmelserna om ramavtal endast att vid direktivstyrda upphandlingar. För icke-direktivstyrd upphandling, det vill säga upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdet och upphandlingar som omfattas av bilaga 2 till LOU, saknas det uttryckliga bestämmelser om ramavtal. Det innebär mot bakgrund av detta att det finns större möjlighet för en upphandlande organisation att anpassa upphandlingen utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. En förutsättning är dock att upphandlingen följer de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Den upphandlande organisationen kan självklart ta vägledning från de direktivstyrda bestämmelserna för vilka metoder för upphandling som finns och hur de kan användas. Även om den upphandlande organisationen låter sig inspireras av de direktivstyrda bestämmelserna så blir inte reglerna per automatik tillämpliga och det finns därmed inget hinder mot att göra avsteg från dessa. Den bortre gränsen för vad som exempelvis är en tillåten ramavtalstid får därför bestämmas utifrån de grundläggande upphandlingsprinciperna och då främst proportionalitetsprincipen.
Källhänvisningar
prop. 2021/22:5 s. 101–102 – de nya förenklade reglerna innebär en större möjlighet att anpassa upphandlingen utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. Den yttre ramen för vad som är tillåtet följder av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Vänliga hälsningar,
Precis som du säger så är huvudregeln att ett ramavtal endast får löpa längre än fyra år om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att det krävs stora investeringar för att utföra uppdraget. Det går inte att kategoriskt säga vad som anses vara särskilda skäl utan en bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. I den juridiska litteraturen har det framhållits att det kan anses vara särskilda skäl om det exempelvis ställs särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande.
Läs mer om vad som kan anses vara särskilda skäl för längre ramavtalstid i inläggen När föreligger det särskilda skäl för längre avtalstid än 4 år? och Går det att ha längre ramavtal än fyra år för välfärdstjänster? i vår Frågeportal. I inläggen finns hänvisningar till olika rättsfall som har behandlat frågan.
I sammanhanget kan nämnas att enskilda kontrakt som grundar sig på ett ramavtal kan löpa längre än själva ramavtalet. Läs mer om detta i inlägget Får kontraktets löptid gå utöver ramavtalets löptid? i vår Frågeportal.
Vad gäller vid icke-direktivstyrda upphandlingar
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller bestämmelserna om ramavtal endast att vid direktivstyrda upphandlingar. För icke-direktivstyrd upphandling, det vill säga upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdet och upphandlingar som omfattas av bilaga 2 till LOU, saknas det uttryckliga bestämmelser om ramavtal. Det innebär mot bakgrund av detta att det finns större möjlighet för en upphandlande organisation att anpassa upphandlingen utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. En förutsättning är dock att upphandlingen följer de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Den upphandlande organisationen kan självklart ta vägledning från de direktivstyrda bestämmelserna för vilka metoder för upphandling som finns och hur de kan användas. Även om den upphandlande organisationen låter sig inspireras av de direktivstyrda bestämmelserna så blir inte reglerna per automatik tillämpliga och det finns därmed inget hinder mot att göra avsteg från dessa. Den bortre gränsen för vad som exempelvis är en tillåten ramavtalstid får därför bestämmas utifrån de grundläggande upphandlingsprinciperna och då främst proportionalitetsprincipen.
Källhänvisningar
prop. 2021/22:5 s. 101–102 – de nya förenklade reglerna innebär en större möjlighet att anpassa upphandlingen utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. Den yttre ramen för vad som är tillåtet följder av de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Vänliga hälsningar,
Victoria
Jurist
30 december 2021 (Uppdaterat 31 juli 2024)
Anses förhandlat förfarande utan föregående annonsering vara en direktivstyrd eller icke-direktivstyrd upphandling och därmed omfattas av ramavtalsbestämmelserna?
Förfarandet återfinns ju under kap 6 i LOU bland övriga direktivstyrda upphandlingar men i praktiken skiljer sig ju faktiskt inte förfarandet åt från en direktupphandling.
Förfarandet återfinns ju under kap 6 i LOU bland övriga direktivstyrda upphandlingar men i praktiken skiljer sig ju faktiskt inte förfarandet åt från en direktupphandling.
Rasmus
16 maj 2022
Hej Rasmus,
Förhandlat förfarande utan föregående annonsering v.s. Direktupphandling
Det stämmer att ett förhandlat förfarande med föregående annonsering liknar en direktupphandling. Ett sådant förfarande brukar även kallas för ”direktivstyrd direktupphandling”. Den stora skillnaden är under vilka förutsättningar som man får tillämpa de två olika förfarandena.
Upphandlingsförfarandet förhandlat förfarande utan föregående annonsering är ett förfarande som endast ska tillämpas vid direktivstyrd upphandling, det vill säga vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdet och inte avser en sådan tjänst som omfattas av bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling (LOU). Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering får endast tillämpas om någon av förutsättningarna i 6 kap. 12–19 §§ LOU är uppfyllda.
Vid upphandling på det icke-direktivstyrda området så tillämpas direktupphandling. Direktupphandling får användas om värdet av upphandlingen understiger direktupphandlingsgränsen eller om någon av övriga förutsättningar enligt 19 a kap. 3–6 §§ LOU är uppfyllda.
Vad händer om man tillämpar fel förfarande?
Även om den upphandlande organisationen har angett att upphandlingen avser ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering trots att upphandlingen egentligen är en direktupphandling så innebär inte detta att bestämmelserna som gäller för direktivstyrd upphandling blir tillämpliga. Det är alltså endast i det fall som upphandlingen överstiger tröskelvärdet och inte är en sådan tjänst som omfattas av bilaga 2 till LOU som de direktivstyrda bestämmelserna om exempelvis ramavtal blir tillämpliga.
Källhänvisningar
Förhandlat förfarande utan föregående annonsering v.s. Direktupphandling
Det stämmer att ett förhandlat förfarande med föregående annonsering liknar en direktupphandling. Ett sådant förfarande brukar även kallas för ”direktivstyrd direktupphandling”. Den stora skillnaden är under vilka förutsättningar som man får tillämpa de två olika förfarandena.
Upphandlingsförfarandet förhandlat förfarande utan föregående annonsering är ett förfarande som endast ska tillämpas vid direktivstyrd upphandling, det vill säga vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdet och inte avser en sådan tjänst som omfattas av bilaga 2 till lagen om offentlig upphandling (LOU). Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering får endast tillämpas om någon av förutsättningarna i 6 kap. 12–19 §§ LOU är uppfyllda.
Vid upphandling på det icke-direktivstyrda området så tillämpas direktupphandling. Direktupphandling får användas om värdet av upphandlingen understiger direktupphandlingsgränsen eller om någon av övriga förutsättningar enligt 19 a kap. 3–6 §§ LOU är uppfyllda.
Vad händer om man tillämpar fel förfarande?
Även om den upphandlande organisationen har angett att upphandlingen avser ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering trots att upphandlingen egentligen är en direktupphandling så innebär inte detta att bestämmelserna som gäller för direktivstyrd upphandling blir tillämpliga. Det är alltså endast i det fall som upphandlingen överstiger tröskelvärdet och inte är en sådan tjänst som omfattas av bilaga 2 till LOU som de direktivstyrda bestämmelserna om exempelvis ramavtal blir tillämpliga.
Källhänvisningar
- 6 kap. 12–19 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – förutsättningarna för att genomföra ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering när upphandlingen är direktivstyrd
- 19 a kap. 2–6 §§ LOU – förutsättningarna för att genomföra en direktupphandling när upphandlingen är icke-direktivstyrd
- HFD 2018 ref. 60 – fråga om vilka regler som gäller när den upphandlande organisationen, vid en direktupphandling, har inspirerats av ett hårdare regelverk.
Victoria
Jurist
19 maj 2022 (Uppdaterat 31 juli 2024)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.