Riskbedömning av byggnadsarbetare

I branscher med låg kollektivavtalstäckning och låg organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet till att påverka sin situation är begränsad.

Enligt Medlingsinstitutet är kollektivavtalstäckningen i byggindustrin 87 procent. Den fackliga organisationsgraden för arbetare inom byggbranschen är strax under 60 procent. 

Byggnads framhåller att kollektivavtalstäckningen är lägre i storstäderna än ute i landet. Den stora mängden företag gör det svårt för Byggnads att teckna avtal. I de stora byggprojekten i Norrland finns samma problem.

Att en yrkesgrupp är reglerad kan dels vara ett tecken på att yrkesgruppen är utsatt och därför behöver skyddas av regleringar. Det kan också vara så att en yrkesgrupp har ett bättre skydd mot att utnyttjas just för att branschen är reglerad.

Yrkesgruppen är reglerad, både genom krav på elektronisk personalliggare från Skatteverket och en rad föreskrifter hos Arbetsmiljöverket. För att öka säkerheten och förebygga arbetsmiljörisker i bygg- och anläggningsprojekt trädde nya regler i kraft den 1 januari 2025 (AFS 2023:3). Dessa regler tydliggör roller, ansvar och uppgifter för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker vid vissa typer av arbeten som (AFS 2023:13) syftar till att förebygga risker som arbete med asbest (3 kap.) och sprängningsarbete (16 kap.). Föreskrifterna om risk för fall, till exempel vid ställningsbyggande (5 kap 60 §) aktualiseras också. Ytterligare en föreskrift värd att nämna är den om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning (2023:11). Syftet med den föreskriften är att förebygga risk för ohälsa och olyckor orsakade av användning av olika typer av arbetsutrustning.

Skatteverket konstaterade vid kontroll av 1 800 byggföretags personalliggare 2025 att det fanns brister hos 25 procent av företagen. Bristerna bestod till exempel i att personal inte var registrerad, att liggaren inte var tillgänglig för Skatteverket eller att den saknades.

I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att risken för förekomsten av oseriösa företag längre ner i entreprenadleden ökar och att det är svårare att följa upp felaktigheter. Med det sagt kan en lång leveranskedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort entreprenadkedja.

Under en lång tid har antalet underleverantörer som är verksamma på byggarbetsplatserna ökat. Detta har förhöjt risken för att kriminella företag kommer in på arbetsplatserna. En undersökning genomförd av Byggnads i december 2025 av 100 byggprojekt visar att 55 procent av arbetsplatserna hade två led av underentreprenörer och att 44 procent hade tre led eller fler. Byggnads framhåller att det största problemet är det stora antalet underleverantörer.

Flera stora byggföretag i Sverige har under senare år begränsat antal underentreprenörsled till två. Byggföretagen uppger att kedjor av underentreprenörer sällan omfattar fler än tre led.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft utökade krav på arbetsgivaren för att skydda arbetstagaren.

Enligt Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister var drygt 34 000 utländska byggnadsarbetare registrerade i utstationeringsregistret 2025. Byggnads menar att det inte går att bedöma om alla utstationerade arbetare registreras i utstationeringsregistret och inte heller huruvida registreringarna är korrekta, då dessa inte kontrolleras.

Enligt Byggföretagen är, bland deras medlemsföretag, 94 procent av de utländska arbetstagarna korrekt registrerade i utstationeringsregistret.

Byggnads menar att fusket med skatter och sociala avgifter för utstationerade arbetstagare är utbrett. Försäkringskassan som har till uppgift att kontrollera de så kallade A1-intygen menar själva att de har små möjligheter att upptäcka felaktiga intyg. Inspektionen för socialförsäkringen rapporterar att bristen på kontroll leder till att arbetstagare står utan skydd vid sjukdom eller olycka och att företag undgår att betala sociala avgifter i Sverige.

Byggföretagen framhåller att det finns risker kopplade till arbetskraft från andra länder.

Byggföretagen menar att inte finns någon konkurrens i branschen som ger en press nedåt på löner bland kollektivavtalsbundna företag, bland annat eftersom lönedelen är en så liten del av kostnaderna i ett byggprojekt.  Byggföretagen framhåller att medlemsföretagen ibland framför att det i upphandlingar är för stort fokus på pris och att det i förlängningen riskerar att inverka negativt på konkurrenssituationen för seriösa företag.

Byggnads menar att det är hård konkurrens i branschen och att den har en negativ inverkan på löner och anställningsvillkor. Bilden är exempelvis att utländska företag måste vara billigare än svenska företag. Den hårda konkurrensen i ställningsbranschen har också inneburit att det finns en förutfattad uppfattning om vad arbetskraften får kosta per timme. I båda fallen menar Byggnads att det leder till en press nedåt vad gäller löner.

Svensk Byggkontroll rapporterar att de i 64 avslutade granskningar av kollektivavtalsbundna företag i byggbranschen under 2025 hittade felaktiga lönenivåer i 70 procent av dessa.

Byggnads framhåller att arbetsplatsolyckor och skador till följd av bristande arbetsmiljö är vanliga i byggbranschen. Det handlar om bland annat belastningsskador, vibrationsskador och fallolyckor. Enligt Arbetsmiljöverkets årsredovisning var den vanligaste orsaken till sanktionsavgifter att fallskydd vid byggnads- och anläggningsarbete saknades.

Byggnads pekar också på vibrationsskador som ett omfattande problem i branschen. Enligt Byggnads undersökning som bygger på vittnesmål från nära 4 500 arbetare arbetar 94 procent med vibrerande verktyg och 73 procent uppger att de har symtom som stickningar och domningar i händer och fingrar.

Byggnads framhåller vidare att systematiska brott mot arbetstidslagen är vanliga. Långa arbetsdagar och arbete 60–70 timmar per vecka, måndag till söndag, är inte ovanligt. Det förekommer att arbetstagaren bara får betalt för 40 timmar, trots att han eller hon har arbetat 60–70 timmar. Att arbetstiden komprimeras gör det också svårare för Byggnads att kontrollera att avtalet följs.

Byggföretagen konstaterar att det bland medlemsföretagen är mycket få tvister som rör systematiska brott mot arbetstidslagen eller kollektivavtalsregleringar. De framhåller även att många företag har ett ambitiöst arbetsmiljöarbete men att det också förekommer att företag brister i sitt arbetsmiljöarbete.